Uppfödaren Jessica Lindahl från Tjörn har räknat på vad det kostar att föda upp en häst. Hon har tagit fram siffror från när de betäckte stoet för fyra år sedan fram till att det är dags för treårstest i år.
Denna funktion är endast för betalande prenumeranter. Om du är prenumerant behöver du logga in.
Genom digital träning blir världen mindre, samtidigt skapas stora möjligheter för såväl tränare som elever. Dressyrtränaren Karin Öljemark ser bara fördelar med konceptet.
Så fort en pryl är gjord för att användas i stall så blir det dyrt. Kanske just därför är uppfinningsrikedomen stor och smarta lösningar delas i grupper på Facebook.
Det finns mängder med studier och forskning som pekar på hur hästar bör hållas. Etolog Jenny Yngvessons dagliga bekymmer är att nå ut med informationen.
Teknik väcker många möjligheter. Horsetech blir alltmer vanligt – och enligt företagare är det något som behövs. De ser också en potential att växa i branschen.
Den gamla sanningen att du ska upp i sadeln direkt efter en avramling är förlegad. Återhämtning efter hjärnskakning är A och O, liksom en riktigt bra hjälm som skyddar på rätt sätt.
Hästvärlden har länge legat efter i klimat- och hållbarhetsfrågor. Men alla måste ta sitt ansvar, i stort och smått, för att kommande generationer ska kunna leva gott på jorden.
Per Michanek tror att en viktig anledning bakom den stora mängden skador är att hästar står inne för mycket. Detta trots att vi vet att det naturliga för dem är att vandra runt och leta mat.
På humansidan talas det mycket om styrketräning och många hästägare hävdar att deras häst »musklar sig« eller »tappar muskler«. Men enligt Per Michanek är muskelmassan hos en häst ganska konstant.
Enligt Per Michanek är pulsmätare nästan en förutsättning för att kunna konditionsträna sin häst systematiskt, på ett sätt som går att följa upp.– Annars vet du inte vad du gör, säger han.
Intresset för den egna fysiken ökar bland tvåbenta, många av oss både springer och tränar spinning. Men har vi samma koll på hästens puls?
Hästarna i den Beridna högvakten i Stockholm tränas till att bli självsäkra stadshästar. Variation, positiva upplevelser och att se alla hästar som egna individer är ledorden i träningen.
Mycket av vår hästträning är erfarenhetsbaserad, men det kommer mer och mer forskning om hur hästar lär sig. Kunskap som kan göra ridningen djurvänligare och mer effektiv.
Vi ryttare är nästintill fixerade vid hästen som atlet – hur den musklar sig, flåset, att den tekniskt utför rörelserna korrekt och så vidare. Men hur är det med oss själva? Vad behöver vi förbättra för att hjälpa våra hästar att prestera?
Att variera och komplettera ridningen med annan träning ger flera goda effekter. I »Ridsportens fysprofil« ligger fokus på att bygga upp en långsiktigt stark och hållbar ryttare.
Stallet har länge setts som en frizon från den utseendefixering som finns i samhället, men svensk forskning visar något annat. Carolina Lunde berättar mer.
Kritiken mot dressyren har eskalerat under senare år. Är sporten hästvänlig? Och vad premieras egentligen? Vi belyser ämnet ur flera perspektiv.
Annette Fransén Iacobaeus är dressyrdomare på allra högsta, men också på allra lägsta, nivå. Här berättar hon mer om vad det är som bedöms – och hur.
Rutiner, fasta tider och noggrannhet. Det är hemligheterna bakom att Grevlundagården producerar toppresterande hästar.
Hur integrerad är inlärningsteorin och hästforskningen i svensk instruktörsutbildning? Vi frågar Hanna Sassner, forskningsansvarig på Flyinge och lärare på hippologprogrammet.
