För några år sedan var sjukdomen Warmblood fragile foal syndrome (WFFS) på allas läppar, och vi förfasades över de stackars fölen som föddes utan en chans till överlevnad. Nu har svenska och italienska forskare studerat hur SWB-aveln skulle behöva utformas för att bli av med mutationen.

Hästens rörelseapparat är fantastisk. Ett exempel är den ytliga böjsenan som genom att lagra energi medverkar till att göra rörelserna mer effektiva. Men samtidigt bildas värme som, om den blir för hög, riskerar att förstöra senvävnaden.

Diskussionerna om positiv förstärkning vid hästträning har blivit alltmer frekventa. De metoder som traditionellt används inom hästsporten ifrågasätts, men för den som är nyfiken och vill testa kanske det känns övermäktigt och svårt att veta var man ska börja. Är det någon idé att ta in lite positiv förstärkning i samvaron med min häst, när både jag och hästen är vana vid de traditionella hjälperna, som handlar om negativ förstärkning?  

Något som väckt forskarnas intresse på senare år är så kallad fri fekal vätska. Fenomenet innebär att hästen inte är klassisk "lös i magen", utan den har i stort sett normala träckbollar, förutom att det även kommer ut vätska när den bajsar. Svans och bakben blir väldigt smutsiga, det är svårt att hålla hästen fräsch och huden mellan bakbenen kan bli irriterad. Man vet fortfarande inte helt vad som orsakar fri fekal vätska, men det har kommit några studier på området nyligen, inte minst från svenska forskare.

I flera studier har forskare frågat hästägare om de har varit med om att hästen har skadat sig när den åkte transport, och hur det i så fall gick till. Genom forskarnas analyser kan man identifiera några faktorer som statistiskt sett ökar risken för att hästen ska råka illa ut när den reser. Bland annat om du som förare har för vana att svara i telefonen när du kör bil. Och vad du har på golvet i transporten.  

En ny studie från Finland lyfter fram vikten av fysisk ansträngning för hästar i riskzonen för insulindysreglering. Forskarna har också sett att det kan finnas ett stort antal hästar som balanserar på gränsen till att få problem, och som kan bli sjuka av enbart små förändringar i vardagen.  

Forskare har analyserat över 9 000 språng under en världscupsäsong, för att se var nedslagen kommer. Deras data visar att väldscupryttaren förmodligen inte behöver oroa sig för muren, att snabba ryttare river mindre i omhoppningen, samt om du säkrast ska rida sto eller valack för att få en bra tid. 

Forskare har genom att gå igenom skadestatistik kunnat se ett samband mellan hur mycket tid hästen går ute i hagen och hur stor risk den har att drabbas av skador på mjukdelar, som ligament och senor. Den här typen av skador beräknas stå för upp till en tredjedel av alla missade träningstillfällen och utslagna hästar enligt viss statistik. Mer tid i hagen verkade ge en skyddande effekt mot mjukdelsskador hos de 146 hästar som forskarna hade data för.  

Ledproblem är den vanligaste orsaken till hälta hos våra hästar, och behandlingen kostar varje år miljonbelopp och mycket lidande. Det gör även att marknaden för allehanda preparat riktade mot hästar som har, eller som riskerar att få, ledproblem är lukrativ. Det är en djungel, och inte ens de mest välkända fodertillskotten har total täckning för vad som utlovas. Vi har tittat närmare på forskningen om glukosamin och kondroitinsulfat.  

Att ta av eller inte ta av skorna när man släpper ihop nya hästar, vilken skillnad gör det egentligen? Nu har forskare jämfört hästsparkar med eller utan skor, och som väntat är barfota att föredra sett till risken för skador vid en spark. Men att risken för frakturer var så mycket högre med metallskor som studierna visar kanske man inte hade förutspått. Och det finns alternativ för den som inte vill sko av.  

Under sin första tid i livet lär sig barn att saker kan finnas fastän de inte syns. Favoritgosedjuret finns kvar fast det hamnade under bordet – till exempel.  Hästar? Nja. Vi kan säga så mycket som att det inte är så stor mening med att försöka få dem att gissa under vilken mugg du har gömt godiset. 

Att täcka eller inte täcka, att klippa eller inte klippa – få saker väcker sådana diskussioner i hästkretsar som hästens vinterskrud. Sakta men säkert tillför forskare mer fakta till diskussionen, med förhoppningen om en bättre djurvälfärd.

Tyska och brittiska forskare har visat att Shetlandsponnyer är experter på att anpassa ämnesomsättningen efter yttre omständigheter, faktiskt nästan i klass med djur som går i ide. De kan bland annat sänka både vilopuls och ämnesomsättning rejält om det behövs.

Det finns studier som visar att runt en femtedel av våra hästar är feta, vilket ökar risken för till exempel fång och insulinresistens. Alla vet vi att i en flock hästar som går på samma bete kan det finnas några individer som håller sig bra i hullet och några som blir rejält runda, även om de är av samma storlek och typ. Det är lätt att tänka att den överviktiga hästen är extra matglad, men nu har forskare visat att det inte stämmer.

MEST LÄSTA FORSKNINGSKOLLEN 2021 – PLATS 3

De senaste decennierna har hästens huvudposition belysts och debatterats flitigt, både i den vetenskapliga litteraturen och hästmänniskor emellan. Flera studier har påvisat negativa effekter när hästen arbetar med nosen bakom lodplanet, men frågan är hur det ser ut ute i verkligheten. Är det fler eller färre hästar som rids så nu jämfört med tidigare? 

Att hästen lägger öronen bakåt, trampar runt och kanske till och med nyper till när du ska sadla, hur stor vikt ska du lägga vid det egentligen? Är det "sånt som hästar gör" eller betyder det att något är fel? Ett forskarlag i Storbritannien har publicerat en serie studier som på olika sätt belyser hästens beteende när vi sadlar och sitter upp.  

Mest lästa "Forskningskollen" 2021 – plats 5

Bilförare irriterar sig på att hästekipage är i vägen. Ryttare irriterar sig på att bilförarna kör för nära. Motsättningarna och olycksrisken som följer av att hästar och andra fordon ska samsas om utrymmet har nu studerats i vårt grannland. Och forskarna har flera förslag på hur olyckorna kan minska.

Det finns flera studier som visar hur avvänjning skapar stress hos föl, stress som ibland kan ge effekt långt efter att avvänjningen är klar. Då pratar vi om den typ av artificiell avvänjning som har varit tradition, som sker innan hästar som lever vilt vänjer av sina föl och som sker på initiativ av människan. Nu har beteendeforskare visat vad avvänjning egentligen är, och att den inte är stressande alls.  

Att vara ett med hästen. Är det målet? Eller är hästen ett sportredskap, om än ett lite ovanligt sådant? Forskare från Australien har försökt fånga relationen mellan elitryttare och deras hästar.  

Åkomman Equine Caudal Cervical Morphological Variation (ECCMV) har diskuterats i några år nu, men i snart sagt varje ny publikation som kommer avslutar forskarna med en uppmaning om att det behövs mer forskning. Och det gör det verkligen. En förvånansvärt stor del av undersökta hästar har den här onormala utformningen på en av halskotorna, som gör att muskler och nerver inte kan fungera optimalt. Men man vet inte varför.