Det finns studier som visar att runt en femtedel av våra hästar är feta, vilket ökar risken för till exempel fång och insulinresistens. Alla vet vi att i en flock hästar som går på samma bete kan det finnas några individer som håller sig bra i hullet och några som blir rejält runda, även om de är av samma storlek och typ. Det är lätt att tänka att den överviktiga hästen är extra matglad, men nu har forskare visat att det inte stämmer.

MEST LÄSTA FORSKNINGSKOLLEN 2021 – PLATS 3

De senaste decennierna har hästens huvudposition belysts och debatterats flitigt, både i den vetenskapliga litteraturen och hästmänniskor emellan. Flera studier har påvisat negativa effekter när hästen arbetar med nosen bakom lodplanet, men frågan är hur det ser ut ute i verkligheten. Är det fler eller färre hästar som rids så nu jämfört med tidigare? 

Att hästen lägger öronen bakåt, trampar runt och kanske till och med nyper till när du ska sadla, hur stor vikt ska du lägga vid det egentligen? Är det "sånt som hästar gör" eller betyder det att något är fel? Ett forskarlag i Storbritannien har publicerat en serie studier som på olika sätt belyser hästens beteende när vi sadlar och sitter upp.  

Mest lästa "Forskningskollen" 2021 – plats 5

Bilförare irriterar sig på att hästekipage är i vägen. Ryttare irriterar sig på att bilförarna kör för nära. Motsättningarna och olycksrisken som följer av att hästar och andra fordon ska samsas om utrymmet har nu studerats i vårt grannland. Och forskarna har flera förslag på hur olyckorna kan minska.

Det finns flera studier som visar hur avvänjning skapar stress hos föl, stress som ibland kan ge effekt långt efter att avvänjningen är klar. Då pratar vi om den typ av artificiell avvänjning som har varit tradition, som sker innan hästar som lever vilt vänjer av sina föl och som sker på initiativ av människan. Nu har beteendeforskare visat vad avvänjning egentligen är, och att den inte är stressande alls.  

Att vara ett med hästen. Är det målet? Eller är hästen ett sportredskap, om än ett lite ovanligt sådant? Forskare från Australien har försökt fånga relationen mellan elitryttare och deras hästar.  

Åkomman Equine Caudal Cervical Morphological Variation (ECCMV) har diskuterats i några år nu, men i snart sagt varje ny publikation som kommer avslutar forskarna med en uppmaning om att det behövs mer forskning. Och det gör det verkligen. En förvånansvärt stor del av undersökta hästar har den här onormala utformningen på en av halskotorna, som gör att muskler och nerver inte kan fungera optimalt. Men man vet inte varför.

Genom omfattande och systematiserade beteendestudier av dressyrhästar på tävling har forskarna kunnat se tendenser kring hos vilka hästgrupper det är vanligare med beteenden som tyder på smärta – och hur det hänger ihop med dressyrdomarens bedömning av ritten. 

“Upp i sadeln igen!” Nuförtiden har synen på hur snabbt man ska upp på hästryggen igen efter en ofrivillig avsittning kanske blivit lite mer balanserad. Men fortfarande är mod en egenskap som skattas högt i hästvärlden, och rädsla diskuterar vi inte så mycket. Vad gör det egentligen med oss som ryttare, och med våra hästar? 

MEST LÄSTA FORSKNINGSARTIKLARNA 2021 – PLATS 4

Hästar ska kunna röra sig fritt i alla gångarter säger regelverket, och de flesta är nog överens om att en bra hage främjar hästens välbefinnande, både fysiskt och psykiskt. Verkligheten för en del stall, framför allt nära städer, är att ytorna som kan nyttjas för hagar är begränsade. Nu har amerikanska forskare försökt visa hur stor yta som behövs per häst som minst, och de svenska riktlinjerna kommer på skam.

Olika typer av foderhäckar, nät och andra lösningar för att minska foderspill och förlänga hästens ättid har blivit allt populärare. Forskningen har visat flera positiva effekter av att göra det lite svårare för hästarna att få i sig grovfoder, där den ökade ättiden kan förbättra exempelvis mag- och tarmhälsa samt allmänt välbefinnande. Samtidigt lyfts ibland risken för negativ påverkan på hästens kropp om den får sitt foder över marknivå.  

En tandsjukdom som upptäckts de senaste decennierna har, allt eftersom forskningen gått framåt, visat sig vara betydligt vanligare än man trott. Frågan är hur många äldre hästar som går och har ont i framtänderna utan att vi vet att de har den?  

Framåt slutet av sommaren är det nog mer än en häst som har lite extra trivselkilon med tillbaka från sommarbetet. Inget att oroa sig för om hästen är frisk i övrigt, men ny forskning visar att redan vid en liten viktökning försämras hästens prestation genom metaboliska och fysiologiska förändringar.  

OS i Tokyo infaller under årets varmaste period i Japan. Temperaturer över 30 grader kombinerat med hög luftfuktighet är inget ovanligt. Vid hög värme och hård ansträngning är det viktigt att kyla hästen snabbt efteråt, forskare har studerat hur det kan göras bäst.   

Även om hästar ligger ner och vilar förhållandevis liten del av dygnet så är den tiden viktig för dem. Både för deras välfärd och för den prestation som vi vill att de gör för oss. Svenska forskare upplever att det saknas kunskaper om riskerna med att snåla på strö, forskningen visar tydligt hur det kan påverka hästen negativt.

Forskningen om hur en ryttares vikt eventuellt påverkar hästen går isär. I två studier från 2020 fick till exempel forskarna i den ena ingen skillnad beroende på ryttarens vikt, medan de andra forskarna såg tydliga skillnader. Ämnet är alltså ännu inte helt utrett, men ett amerikanskt forskarlag har fått lovande resultat av gymnastiserande övningar vid hand. Intressant för alla typer av ryttare!

Har du sett klippet med hästarna som inte vågar gå förbi en kanin? Vi känner alla till någon häst som hade kunnat göra likadant, men även någon som glatt hade travat fram och nosat Lille Skutt i pälsen. Forskare har kunnat se att benägenheten att antingen bli rädd eller vilja undersöka något okänt hänger med från föltiden upp i åldern, och kan kartläggas genom ett test.   

På senare år har vi sett flera studier där man har hittat sår i munnen hos sporthästar, efter olika typer av bett, nosgrimmor och även vid användning av bettlösa träns. Ett finskt forskarlag som för några år sedan hittade bettrelaterade skador i munnen på 84 procent av travhästar på finska travbanor har nu gjort en ny studie, den här gången på fälttävlanshästar. Även om statistiken ser något bättre ut så är det ingen munter läsning, det var fler hästar som hade bettrelaterade skador än som inte hade det.  

Positiv förstärkning har traditionellt sett inte använts i någon stor utsträckning vid träning av hästar i Sverige. På senare år har det dock kommit allt mer, bland annat i takt med att vissa av de traditionella träningsmetoderna har ifrågasatts. Det finns forskning på området, men studierna är ofta ganska enkelt uppbyggda och det är svårt att säga något definitivt om hela den komplexa verklighet som vardagen med hästar innebär.