»Jag skriver romaner i genren feelgood och hästar har sedan barnsben varit just feelgood för mig, ett sätt att koppla av och må bra. Därför hade jag heller inte några tävlingsambitioner när jag skaffade häst som vuxen, jag ville mest ut och lunka i skogen. Eliza, ett varmblodssto som var tio år när jag köpte henne, visade sig dock vara väldigt känslig för mitt humör. Om jag kom till stallet och hade haft en dålig dag på jobbet blev hon också vrång och sur. Tidigare hade jag inte reflekterat så mycket över att hästarna läser av vår sinnesstämning, men då blev det plötsligt tydligt att jag måste vara närvarande och inte tänka på jobbproblem.
I våras blev vi tvungna att avliva Eliza, som då var 23 år. Det var sorgligt men jag tröstade mig med att hon hade haft ett bra hästliv på gården. Eliza hade inte gjort så myc