Det är inte bara vi människor som riskerar att drabbas av melanom, en cancerform som börjar i hudens pigmentceller. Sjukdomen är relativt vanlig även hos hästar och då framför allt hos skimlar. Ny forskning visar lovande resultat för att utveckla immunoterapi, och en likhet med en av människans mer ovanliga former av melanom.

Ett forskarlag från Nederländerna har gjort försök med biokeramiska implantat på hästar, implantaten ger möjlighet att läka större skador i skelettet. Forskarna skapade dessa i en 3D-skrivare och opererade sedan in dem i höftbensknölen på hästar. Resultaten visar bland annat att hästen lämpar sig som modelldjur för att utveckla implantat för människor.

Att ha en godkänd hjälm vid ridning är självklart för de flesta. Men vad säger egentligen testningen av ridhjälmar om hur bra de skyddar vid en verklig olycka? Forskare från Irland har djupdykt i frågan och deras resultat visar att ryttare löper relativt stor risk för huvudskador, trots hjälm. Utrustningen – och testerna – behöver bli bättre.

Ledinflammationer är en av de vanligaste orsakerna till hälta hos sporthästar, vill det sig illa kan det gå så långt som till artros. Men nu har flera forskarlag presenterat resultat som betyder att en artrosdiagnos inte behöver vara lika nattsvart som den kanske är i dag.

Flera alternativ till att använda rektaltermometer för att kolla hästens temperatur är på gång. Exempelvis att bygga in nya funktioner i det chip som ändå ska sättas i nacken.

Ljuset är en av de viktigaste faktorerna för hur hästen sätter sin vinterpäls och fäller sin sommarpäls. I försök har forskare kunnat få hästar att sätta mindre vinterpäls genom att använda så kallade ljusprogram, där man tillför extra ljus under den mörka årstiden. 

Debatten om hur hårt spänd en nosgrimma får vara har landat i den gamla regeln att det ska få plats två fingrar mellan nosryggen och nosgrimman, även från forskarhåll. Nya rön visar dock att även en nosgrimma som sitter enligt reglementet kan ge rejält tryck, forskare ifrågasätter nu om det ska vara tillåtet alls att begränsa hästens möjlighet att öppna munnen.

Forskningen om vad som egentligen händer i en ryttares kropp uppe på hästryggen går framåt. Bland annat har nu franska forskare gett oss ytterligare anledningar till varför det är bra att sitta i sadeln.

Att ha beredskap för brand är inget nytt för hästägare i Australien. Som en följd av flera större bränder i naturen, där människor och djur har fått evakueras, har det genom åren även forskats kring just bränder och hur de påverkar djur, djurägare och djurhållning på landsbygden. Forskarna har tagit del av fruktansvärda historier från hästägare som har försökt rädda sina fyrbenta vänner.

Det finns många studier som visar att olika typer av lösdrift och grupphållning är bättre för hästar än att stå ensamma i en box. Men eftersom en majoritet av hästarna i dag står på box bestämde sig franska forskare för att titta på vilka faktorer som ändå gör boxen mer uthärdlig. Deras resultat var dock inte så upplyftande. De effekter som gick att åstadkomma var små och till synes deprimerade hästar var vanligare än man trodde.

Ett steg för att undersöka olika arters självuppfattning och kognition är att titta på hur de reagerar på att se sig själva i en spegel. Man har hittills kunnat visa att vissa primater vet att det är sig själva de ser – medan det finns tecken som tyder på att även delfiner, elefanter och skator gör detta. Men när det gäller att testa hästar har forskarna stött på patrull. De passar inte alls in i mallen och nu kan man behöva arbeta om det standardiserade forskningsupplägget.

En regelbunden genomgång av hästens tänder är en självklarhet för de flesta. Tänder och munhåla måste fungera bra för att vi ska kunna använda hästen till ridning eller körning, däremot kan det vara svårt att veta hur mindre avvikelser i tandhälsan faktiskt påverkar hästens fodersmältning. Nu föreslår forskare att vi borde analysera hästens bajs för att få svar på frågan.

Lungskador och lungsjukdomar orsakade av fint damm som kommer från sand eller sten, till exempel lungcancer och stendammslunga (silikos), har traditionellt drabbat personer som arbetar inom bland annat gruvor och byggindustrin. Nu undersöker forskarna hur mycket av det skadliga dammet hästfolk egentligen utsätts för i ridhuset.

Charlotte Dujardins uteslutning på EM gjorde att debatten om sporranvändning blossade upp. Nya studier pekar på att det finns behov av att diskutera detta, forskningen visar dock bland annat att skador från sporrar är vanligast i låga tävlingsklasser.

Visst vet vi att vi inte borde titta på skärmen precis innan vi ska sova, bland annat för att vitt och blått ljus hämmar melatoninproduktionen och gör att vår sömnrytm riskerar att rubbas. Samma sak gäller för hästar. Inte för att de tittar på någon skärm, men forskningen visar att en vanlig nattlampa riskerar att påtagligt försämra hästens sömn. Rött ljus däremot är okej, både för hästar och människor.

Uppdatering: Artikeln publicerades ursprungligen 2019. Hippson väljer att lyfta den på nytt som favorit i repris.

När vi blir sneda eller felbelastar kroppen kanske vi får hjälp med övningar av en sjukgymnast. Ofta går övningarna ut på att bli mer medveten om sin kropp och på att träna upp sig för att bli mer liksidig. Egentligen samma mål vi har när vi tränar våra hästar.

I två studier, som har publicerats i år, visar forskningen hur fysiologin hos hästar som har EMS (equine metabolic syndrome) har ändrats ner på cellnivå. Detta på ett sätt som förvärrar tillståndet ännu mer. Båda studierna är relativt små, men resultaten är mycket intressanta för att bättre kunna förstå denna utbredda och svårbehandlade sjukdom.

Forskningen om EMS (ekvint metabolt syndrom) gör ständigt nya framsteg. Ibland är det små pusselbitar som läggs, ibland upptäcker forskarna saker som kommer att ha direkt inverkan på de råd som ges till den som ska försöka hålla sin EMS-häst frisk och fri från fång.

Hästarnas förmåga att kommunicera med och förstå en annan art, människan, verkar ha förbättrats under domesticeringen. Det visar forskning från Linköpings universitet. Resultatet är ganska logiskt, eftersom våra hästhållande förfäder förmodligen gillade de individer som det gick lättast att umgås med.

Artikeln publicerades ursprungligen 2019-08-16. Hippson återpublicerar artikeln 2020-06-01 som favorit i repris. 

Två ingångar till vindskyddet ökar användningen och minskar stressen, det visar ny forskning. Man har även sett att åsnor använder vindskydd mest när det är kallt och blåsigt, hästar snarare när det är sol och vindstilla.