Ett internationellt erkänt forskarlag har börjat titta på hur sällan man kan träna en häst på något nytt, utan att den därmed lär sig långsammare. Hittills har de sett att var tredje dag åtminstone är lika effektivt som dagligen.

När våra elitryttare sparar sina hästar för att de inte känns riktigt hundra hyllar vi dem – så klart. De tänker ju på sin tävlingspartners bästa. Men hur är det med ryttarna själva egentligen? Ett gäng nya studier från Storbritannien redovisar alarmerande siffror kring hur vanligt det är att ryttare tävlar med kronisk smärta.

Det är betydligt vanligare att vattenterapi används vid muskel- och skelettskador på människor än på hästar. Dels av tradition, dels av praktiska skäl – det krävs resurser för att kunna träna en häst i vatten, även om det har blivit vanligare på senare år. Men det fattas mycket forskning kring exakt hur och om det fungerar. Och om hur man ska använda träningen på bästa sätt.

Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.

Under vintermånaderna, när man drömmer om härliga ridturer i sommargrönska, är det lätt att glömma bort dem. Men när högsommaren väl har kommit går de inte att missa – bromsarna. Det finns inte alls lika mycket forskning om bromsar och hästar som om till exempel knottbett på häst. Men lite vet man.

Hormonsjukdomen PPID är inte ovanlig längre, upp till var tredje äldre häst kan vara drabbad. Det saknas mycket forskning, men bara i år har det kommit flera nya studier och man har kunnat se starka samband – men också kunskapsluckor hos hästarnas ägare.

Visst har vi alla undrat vad som försiggår mellan de där lurviga favoritöronen? Och nog har en och annan uppgiven ägare grubblat över om hästen verkligen är rädd, eller om den spelar oss ett spratt? Nu har franska forskare tagit fram en utrustning som kan mäta hästens hjärnaktivitet i hagen eller på ridbanan – målet är att den ska komma ut på marknaden så småningom.

Forskningskollen: För uppfödare såväl som för hästköpare och ägare är det av högsta intresse att försöka få tävlingshästen att vara produktiv, det vill säga kunna komma till start, så länge som möjligt. Självklart spelar skötsel och träning en enorm roll, men genetiken är också med på ett hörn.

År 2013 infördes linjär bedömning på treårstesten. Där bedöms egenskaperna subjektivt på en niogradig skala, till exempel från högställd till lågställd eller från hastrång till hjulig. Totalt 50 egenskaper bedöms på detta sätt – inom exteriör, gångarter och hoppning. Nu har SLU gjort en utvärdering av hur det nya systemet kan fungera i det praktiska avelsarbetet.

En häst som travar på en volt får ett lite asymmetriskt rörelsemönster på grund av det böjda spåret. Om ryttaren rider lätt på rätt sittben kompenseras asymmetrin och traven blir mer jämn. I en ny studie från SLU har forskarna fått fina resultat, som både belyser gamla ryttarsanningar om lättridning och ger vetenskapligt underbygga tips till den som ska försöka lokalisera en hälta.

Klickerträning har länge varit populärt i hundkretsar. Det förekommer även inom hästträning, men betydligt mer sparsamt.

I de allra flesta studier som handlar om hästars välfärd är det vuxna personer i hästens närhet som tillfrågas och intervjuas. Men eftersom ridsporten är en så stor ungdomsidrott vore det relevant att även ta reda på hur barn och ungdomar uppfattar och reflekterar kring hästvälfärd. Något forskare från Purdue University i USA har börjat titta på.

De senaste åren har det varit svarta rubriker gång på gång när stallar har tvingats stänga på grund av kvarka. Trots att kvarka har varit känd sedan 1200-talet och vi vet mycket om hur den smittar så fortsätter den att kosta betydande summor, och mycket lidande, varje år. Men det finns förbättringar att göra.

Allt fler stall, inklusive ridskolor, har gått över till lösdriftssystem. Vid en ny- eller ombyggnad är investeringskostnaderna stora och det kan vara svårt att veta om de kan räknas hem. I ett examensarbete gjort av två hippologstudenter kan vi få en aning om hur mycket arbetstid som sparas hos en ridskola som har sina hästar på lösdrift.

Forskare på UC Davis tror att nyfödda föl kan ge nycklar till hur autism fungerar hos barn. En tvärvetenskaplig forskargrupp letar nu ledtrådar för att kunna hjälpa båda arterna.

International Society for Equitation Science, ISES, höll sin 13:e konferens i slutet av förra året. Organisationen verkar för ett mer vetenskapligt underbyggt sätt att se på hästar och hästträning – och samlar riktigt tunga namn inom hästforskningen varje år.

Söndag är det dags att fira in det nya året. Och dessvärre, för många djurägare, görs det fortfarande med fyrverkerier i mängd. Det finns preparat att köpa för att lugna ner en häst som blir nervös av smällarna, men forskningsresultat pekar inte på någon tydlig och entydig effekt.

Inaktivitet är ett av symtomen på att en människa är deprimerad. En del hästar kan också vara tillbakadragna och inaktiva till sättet och svara dåligt på stimuli, vilket har flera likheter med hur personer med depression är. En forskargrupp har studerat likheterna för att försöka se om det går att klassa hästarna som deprimerade.