Kräver prenumeration
Denna funktion är endast för betalande prenumeranter. Om du är prenumerant behöver du logga in.
Logga in2019 beskrev forskare EHV-1 som ”ett stort hot mot hästbranschen för i princip hela världen”. Den neurologiska formen av EHV-1 har blivit allt vanligare i Europa och USA de senaste decennierna. Även i Sverige har vi haft utbrott. De stammar av EHV-1 som cirkulerar nu verkar vara mer smittsam och orsaka allvarligare sjukdom och fler dödsfall än tidigare stammar, rapporterar forskarna.
I dagarna publicerade ett forskarlag från USA och Israel nya resultat när det gäller användningen av hästassisterad terapi för personer, bland annat krigsveteraner, som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det finns mycket kvar att ta reda på om hur hästarna kan bidra här, men flera studier pekar på positiva effekter. Hos krigsveteranerna gick förändringarna i hjärnan till och med att mäta.
Två nya studier har tittat närmare på ett av hästvärldens största bekymmer: hältan. Frågan är hur den bäst ska upptäckas, är det tekniken som ska hjälpa oss se små förändringar eller är det vi själva som måste lära oss förstå vad våra hästar redan skriker till oss? Eller kanske både och?
Franska forskare har visat tydliga effekter på hästars inställning till rykt – och till den som ryktar – beroende på hur rykten görs. Självklart kanske? Ja, men den metod som fick tummen ner var den som vi hästfolk oftast använder oss av.
Hästar som inte har fri tillgång till foder ska utfodras på fasta tider. Det är en sanning som har lärts ut av erfaret hästfolk under lång tid. Men finns det något stöd i forskningen för det? Ja. En ny studie från Slovenien visar med all önskvärd tydlighet att frukosten bör komma när den alltid kommer, om hästen ska ha det så bra som möjligt.
(Den här artikeln var femte mest lästa Forskningskollen 2020)
Nu har rekommendationerna om att ta träckprov, och bara avmaska de hästar som har behov av det, funnits i över tio år. Under 2019 kom det flera studier som visar hur rekommendationerna har fungerat och hur viktigt det är att vara noggrann i sitt förebyggande arbete.
Hästar används sedan länge för att utvinna olika typer av mediciner till människor. Serum från hästar används till exempel för att producera en typ av motgift till personer som har blivit bitna av giftiga ormar eller stungna av skorpioner. Nu används tekniken för att utveckla behandling för covid-patienter och snart är de kliniska studierna klara.
Texten nedan publicerades för första gången 2019-06-21. Vi väljer att lyfta upp den igen som en "Läsarfavorit":
Visst kan en van hästmänniska tolka hästars ansiktsuttryck och se om de är spända eller har ont, det är vi nog alla överens om. På senare tid har forskningen även kunnat visa och mäta det man då ser och läser av, nämligen exakt vad som händer i hästens ansikte exempelvis vid smärta eller oro.
Mycket av den forskning om täcken som görs visar att vi tenderar att täcka våra hästar alldeles för mycket. De klarar ofta mer kyla än vad vi tror – och kan har svårt att göra sig av med värme. I en ny studie menar en forskargrupp däremot att de kan påvisa flera positiva effekter av tjocka täcken på äldre hästar.
När den politiska ambitionen att få bort övergödningen slogs fast var det en tidsfråga innan blicken skulle riktas mot hästnäringen. Åtgärdsförslagen i den hett omdebatterade gödselutredningen har fått många hästägare och organisationer att gå i taket och än är inte sista ordet sagt. Klart är ändå att eftersom en tiondel av den svenska jordbruksmarken nu används till hästar så är hästnäringen en betydande faktor att räkna med – även när det kommer till negativa konsekvenser för miljön.
Debatten om hästskons vara eller inte vara, och dess eventuella påverkan på hovens och hästens välfärd, tar sig sällan ända upp till elitryttarna. Däremot finns det hästar på toppnivå som tävlas barfota, för att man sett att de presterar bättre då. Den lilla forskning som finns stödjer den uppfattningen.
Frågetecknen kring sjukdomen PSSM, Polysaccharide storage myopathy, rätas ut allt mer i takt med att forskarvärlden förstår vad som orsakar sjukdomen och hur den bäst hålls i schack. Ett exempel var när forskarna 2008 hittade den mutation som orsakar problemen för de flesta hästar, i en gen som kodar för enzymet glukogensyntas. Men när forskarna hittar ledtrådar så kommer också nya frågor upp till ytan.
Äntligen får hästarna komma ut på bete! Vi har väl alla sett de härliga filmklippen med hästar som brallar fram över gräset, glada över att få stora ytor och många kompisar. Nu har forskare tittat på hur mycket ”sommarlovet” egentligen bidrar till hästarnas välfärd.
Det är inte bara vi människor som riskerar att drabbas av melanom, en cancerform som börjar i hudens pigmentceller. Sjukdomen är relativt vanlig även hos hästar och då framför allt hos skimlar. Ny forskning visar lovande resultat för att utveckla immunoterapi, och en likhet med en av människans mer ovanliga former av melanom.
Ett forskarlag från Nederländerna har gjort försök med biokeramiska implantat på hästar, implantaten ger möjlighet att läka större skador i skelettet. Forskarna skapade dessa i en 3D-skrivare och opererade sedan in dem i höftbensknölen på hästar. Resultaten visar bland annat att hästen lämpar sig som modelldjur för att utveckla implantat för människor.