Kräver prenumeration
Denna funktion är endast för betalande prenumeranter. Om du är prenumerant behöver du logga in.
Logga inArtikeln publicerades ursprungligen 2019-08-16. Hippson återpublicerar artikeln 2020-06-01 som favorit i repris.
Två ingångar till vindskyddet ökar användningen och minskar stressen, det visar ny forskning. Man har även sett att åsnor använder vindskydd mest när det är kallt och blåsigt, hästar snarare när det är sol och vindstilla.
En broms har svårare att få till landningen på en zebra än på en häst – och vinddraget från en viftande mekanisk hästsvans kan hjälpa till i arbetet mot malaria. Sommaren vore enligt många av oss mycket trevligare utan insekter. Här är några av forskningens bidrag till hästägarens jakt på sinnesfrid.
Sommareksem gör den varma årstiden till en plåga för många hästar och hästägare. Enda egentliga lösningen på problemet är att hålla knotten borta från hästen, vilket kan lösas på ett antal olika sätt. Men forskningen går framåt, nu har forskare testat ett vaccin under flera säsonger – med goda resultat.
Hur blir stödet i handen om det är hästen själv som får bestämma – och hur mycket av tygelspänningen beror på ryttaren? Två tyska forskare har i en pilotstudie försökt sig på att mäta om det blir någon skillnad i tygelspänning med eller utan ryttare.
Tidigare under veckan publicerades en artikel gällande viktgränser hos en ridskola. Den här artikeln publicerades första gången den 7 juni 2019, men återpubliceras då den blivit aktuell på nytt.
____________
Frågan om viktgränser för ryttare, till exempel på ridskola eller om en vuxen vill rida ponny, är inte enkel. Det kan vara mycket känslor inblandat liksom diskussioner kring diskriminering – blandat med viljan att alla ska få uppleva det underbara med att rida. Nu har forskarna kommit en bit på väg med att objektivt undersöka hur hästar påverkas av vad ryttaren väger.
I en studie som över 120 forskare bidragit till har man kunnat lära sig mer om hästens genetiska historia och hur vi med vårt avelsarbete har påverkat dess gener. Bland annat har man hittat tidigare okända grenar i hästens släktträd, och sett hur vårt avelsarbete har utarmat den genetiska variationen.
Det har blivit populärt att ”plastbanta”, att byta ut plast i till exempel husgeråd mot naturmaterial för att bland annat minska exponeringen för kemikalier i hemmet. Kemikalier som i vissa fall har en hormonstörande effekt som kan vara särskilt negativ för barn. Nu visar ny forskning att dessa hormonstörande ämnen även finns i hästars blodplasma. Och de verkar ha ett samband med hormonsjukdomen ekvint metabolt syndrom, EMS.
Trots att uppskattningsvis en tredjedel, enligt vissa studier så många som upp till hälften, av alla kvinnor som har fött barn har problem med inkontinens är det förknippat med oerhört mycket skam – och är inte något man pratar om på ridhusläktaren direkt. Inkontinensen begränsar de drabbade kvinnornas liv, vissa slutar helt med ridningen.
Embryotransfer blir allt vanligare när ägarna vill ta tillvara de värdefulla stona i aveln. Eftersom det är stora pengar och dyrbara gener i omlopp är man ofta extra noggrann med dessa embryon, foster och föl. Forskning visar dessutom att det är viktigt att tänka efter noga när det kommer till att välja vilket sto som ska få bära fram dyrgripen. Mottagarstoet påverkar fölets storlek, exteriör och ämnesomsättning.
Har ni en utbrytarkung i stallet? Den kanske lär sig genom att titta på hur du gör! Forskningen pekar nämligen på att hästar kan lära sig en del saker på det sättet. Vissa lärde sig faktiskt oroväckande snabbt.
Svenska forskare har kommit ett steg närmare att använda sadelns rörelser som en hjälp vid hältutredning, detta genom att studera dressyrekipage på hög nivå. Två brittiska forskare har dessutom arbetat i många år med att kartlägga hur sadelns rörelser påverkas av asymmetrier och hälta.
Samtidigt som vi får fruktansvärda rapporter från de stall som har drabbats av abortvirus kommer det också larm om utbrott av hästinfluensa ute i Europa. Man kan fråga sig varför hästinfluensan fortfarande kan ställa till så stora bekymmer – när i princip alla hästar i alla fall i Sverige vaccineras?
“Visa inte att du är rädd!” Ett välment råd till en ovan person som ska hälsa på hästar, eller till någon som ska hantera en häst som ter sig hotfull. Men forskning visar att rådet förmodligen fungerar dåligt. Det borde till och med kunna göra hästen än mer osäker, eftersom den kan känna rädslan på lukten.
Konsumentköplagen är inte anpassad för hästar, det har vi fått se otaliga exempel på under de senaste åren. Det har höjts många röster för att det måste till en förändring, men än har inget hänt. En student på juridiska institutionen vid Uppsala universitet har tittat närmare på vad det är som gäller om en köpare vill lämna tillbaka en häst.
Nog är vi många som plötsligt har konstaterat att vi kanske har en eller två hästar för mycket. Men för en del blir samlandet av fler och fler djur en del av en psykisk sjukdom, där både människor och djuren far illa. Forskningen kring djursamlare har inte kommit så långt, och vetskapen om hur man hjälper och behandlar dem är än mer knapphändig.
På en internationell konferens om hästens träningsfysiologi, i Australien nyligen, presenterades många typer av studier. De handlade bland annat om fodertillskott, träningsmetoder och skaderisker. Vi har plockat ut tio presentationer från programmet.
I vissa träningsmetoder fokuserar man mycket på att hästen ska börja tugga eller slicka sig om munnen, som ett tecken på avslappning eller undergivenhet. Norska forskare visar att det ena stämmer men inte det andra.
Under hösten har det varit svarta rubriker om West Nile-viruset i svenska medier. I sommar har ovanligt många människor i Europa dött av smittan som även drabbar, och dödar, hästar. Detta år så långt norrut som i Tyskland.