Begravningsvagnar användes först i städerna. På 1870-talet infördes de på landsbygden, men där mötte de till en början motstånd då det ansågs vara en heder att bli buren till graven. Bilden ovan togs i Helsingborg 1906. Pelle Johansson, antikvarie vid Helsingborgs museer, har undersökt vagnarnas historia och funnit att de omgetts av skrock, folktro och lokala traditioner.
– I nedtecknade folkminnen kan man hitta traditioner kring vagnarna. Hästarna lånades ofta ut av bönder som hade skjutsplikt eller som var släkt med den avlidne, berättar han.
På sina håll fanns det föreställningar om att hästar som drog likvagnar tog skada. Därför var det förmodligen inte alltid helt lätt att hitta draghästar.

Ett nedtecknat folkminne, förmodligen från 1800-talets södra Sverige, beskriver att vagnen alltid var först i processionen till kyrkan. Strax bakom följde de närmast anhöriga och efter dem vänner och bekanta. Efter att begravningen var över skulle hemfärden göras omvänd m