Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2013-01-21När hästens liv tar slut = svåra beslut
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har under 2012 drivit projektet Hästliv, där man har kartlagt vad som faktiskt händer med svenska hästar när deras liv tar slut. Vi fick en pratstund med projektledaren Karolina Thorell.
- Ofta drar man sig lite för att prata om sådant som avlivning, slakt och destruktion. Vilket gör att hästägare kan vara helt oförberedda när deras häst måste tas bort, säger hon.
Text: Anki Yngve
Foto: Cajsa Ekström
Projektet har dels handlat om vad som faktiskt händer med de hästar som dör i Sverige, dels har det handlat om att göra hästägare medvetna om de alternativ som finns och vad de kostar.
- Det finns drygt 360 000 hästar i landet och utifrån våra beräkningar borde mellan 18000 och 23500 av dem lämna jordelivet varje år. Vi har lagt ner mycket jobb på att ta reda på hur många som slaktas och avlivas, och hur många kroppar som tas omhand, berättar Karolina.
Enligt organisationens beräkningar slaktades omkring 4500 hästar år 2011. Ungefär 6300 gick till energiåtervinning (destruktion), länsstyrelserna lämnade drygt 1100 tillstånd för begravning och över 1600 kremerades. Summerar man detta till nära 13600 hästar inser man dock att det "fattas" hästkroppar i beräkningen.
- Vi kan inte vara säkra på i vilken omfattning det försvinner hästar och vi vet faktiskt inte riktigt vart de i så fall tar vägen, säger Karolina. Men klart är att fler hästar "borde" avsluta livet varje år.
Begravning
För att begrava en häst behövs nästan alltid tillstånd från länsstyrelsen.
- Förmodligen begravs fler hästar än de drygt 1100 tillstånd som lämnats. I vissa områden krävs till exempel inte tillstånd och man kan även misstänka att en del hästar grävs ner illegalt, säger Karolina.
Även om det är relativt billigt att begrava hästen hemma på gården kostar själva avlivningen (om sådan behövs) en slant.
- Tar du ut veterinären har vi fått höra allt från 1600 till 4000 kronor som kostnad. Summan är beroende av metod, preparat, tid på dygnet och så vidare.
Kremering
Att en häst kremeras betyder att kroppen bränns i oförstört tillstånd, i en stor förbränningsugn. Som hästägare kan man välja mellan antingen allmän eller separat kremering. Allmän betyder att flera hästar bränns tillsammans, då kan du inte få någon aska efteråt.
- Efter en separat kremering kan du om du vill få ta med dig askan hem för att till exempel sprida den i hästens hage. Men tänk på att det blir kanske 25 kilo av en stor häst. Det är inget som får plats i en liten urna, säger Karolina.
Kremering är väldigt energikrävande eftersom ugnen måste värmas till mycket hög temperatur med hjälp av eldningsolja. Dessutom är det dyrt, på SVA i Uppsala kostar en separat kremering till exempel över 14000 kronor för en häst över 250 kilo. En allmän kremering är billigare, men hästägare måste ändå räkna med över 5000 kronor.
Energiåtervinning/destruktion
Energiåtervinning kallas i folkmun ofta för destruktion. Det innebär att Svensk Lantbrukstjänst samlar in djurkroppar som processas till en mald massa som går att bränna, och som används för att framställa energi.
Dock finns det bara två anläggningar för detta i Sverige, så alternativet innebär långa transporter. Av hästägaren tar Svensk Lantbrukstjänst drygt 1000 kronor för avlivningen och sedan 4300 kronor för att ta med sig kroppen.
- Ofta ska summan, cirka 5000 kronor, betalas kontant. Och ersättning för avlivning och omhändertagande ingår inte i grundförsäkringen för hästen, i så fall krävs någon form av försäkringstillägg, säger Karolina.
Slakt
Antalet slaktade hästar per år har minskat stadigt i Sverige sedan mitten på 90-talet.
- Den minskade hästslakten beror till del på förändrade regler, som krav på hästpass vid slakt och att hästar numera måste transporteras levande till slakteriet. Men vi tror också att de känslomässiga aspekterna spelar roll. Plus det faktum att slaktalternativet ibland har fått oförtjänt dåligt rykte, säger Karolina.
I hästpasset ska veterinären fylla i om hästen har fått några mediciner som innebär livstids slaktkarens, vid viss typ av medicinering kan hästen nämligen inte bli livsmedel.
- Ofta har medicinerna en karenstid inför slakt. Men det finns också vissa läkemedel, där det inte har gjorts tillräckligt med forskning, där det är livstidskarens. En häst som har ett ersättningspass får heller inte slaktas, man vet ju inte vad som fanns inskrivet i det gamla passet, säger Karolina.
På slakteriet bultas och avblodas hästen, vilket kan upplevas som lite mer dramatiskt för hästägaren än en avlivning med avlivningsvätska.
- Det kommer en knall och så faller hästen ihop. Sedan måste den avblodas för att säkerställa avlivningen. Själva bultningen ger en kraftig hjärnblödning så att hästen är helt borta och inte känner någonting, men hjärtat kan i vissa fall fortsätta att slå. Därför måste man bloda av, förklarar Karolina.
Av slakteriet får hästägaren betalt per kilo slaktad vikt, alltså för det kött som går att använda. Det brukar handla om cirka hälften av den levande vikten och priset du får i Sverige ligger någonstans runt 6-7 kronor kilot.
- Det är betydligt bättre betalt utomlands, vilket kan förklara de långa hästtransporter som fick mycket medial uppmärksamhet för några år sedan. I vissa länder ger slakterierna 20-30 kronor per kilo levande vikt för hästkött, berättar Karolina.
Nödslakt?
Den så kallade "nödslakten", som tidigare fanns i de flesta områden, har försvunnit. Då avlivades hästen hemma i stallet och slaktbilen tog med sig kroppen. Man behövde alltså inte åka iväg med sin häst levande till slakteriet.
- Att nödslakten försvann berodde bland annat på förändrade hygienregler. I princip måste nu alla hästar transporteras levande till slakteriet. Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel, säger Karolina.
Jo, det finns en marknad för hästkött
Enligt Karolina har vi visserligen ingen jättestor konsumtion av hästkött i Sverige, bara cirka 0,2 kilo per person och år. Men det är tillräckligt mycket för att de inhemska slakterierna inte ska kunna täcka behovet, i dag importeras det en hel del hästkött till Sverige. Vilket enligt henne är olyckligt ur ett konsumtions- och hållbarhetsperspektiv.
- Ur den aspekten vore det bättre att ta tillvara på det hästkött som finns inom landet, i stället för att elda upp det, säger hon.
I Sverige är det främst inom charkindustrin som hästköttet används, till exempel i hamburgerkött eller i vissa lokala korvar. Enstaka saluhallar säljer även styckningsdetaljer.
Hur blir man egentligen mottagen när man åker runt i landet och pratar om olustiga saker som slakt och destruktion av hästkroppar, undrar vi?
- Inom näringen har mottagandet av projektet varit väldigt positivt, de flesta tycker att det är bra att vi belyser alternativ och ökar kunskapen om de här frågorna, säger Karolina.
Den negativa respons HNS har fått är en debattartikel som Djurens Rätt skrev mot projektet, där djurrättsorganisationen bland annat menade att man uppmuntrar till ökad köttkonsumtion.
- Det hade de tyvärr missuppfattat. Det vi tycker att man kan ifrågasätta är att Sverige importerar hästkött, trots att det egentligen inte skulle behövas. Och så vill vi visa hästägare att det finns alternativ till veterinär avlivning, vilket i många fall blir väldigt dyrt.
Hästarna "särbehandlas"
Vilket slut som är "snällast" för hästen, avlivning med avlivningsvätska eller med bultning, vill inte Karolina lägga någon personlig värdering i. Det är upp till varje hästägare att ta reda på olika alternativ och besluta vilket som passar dem och hästen bäst.
- Däremot är själva hanteringen av avlivningsvätskan ett riskmoment för veterinärerna. Vissa länsstyrelser är även restriktiva med att tillåta nedgrävning av hästar som har avlivats på det sättet. Vi vet inte riktigt om medlen kan ha miljöpåverkan.
Många av oss har sett bilder från slakt av exempelvis grisar på tv, där många djur slussas in på slakteriet samtidigt.
- Det man ska veta är att slakt av häst inte går till som med andra djur. Det sker i huvudsak genom att hästägaren kontaktar slakteriet, får en tid och själv kör hästen dit. Ofta finns en speciell dag eller tid avsatt för hästar, för att man inte ska behöva komma samtidigt som andra djurslag. Hästar hanteras alltid separat, förklarar Karolina.
Hanteringen är alltså anpassad för både hästar och hästägare. Vill man kan man oftast få vara med, men då gäller det att vara medveten om att en avlivning med bultpistol kan upplevas som dramatisk, hästen ramlar ihop väldigt fort. Och efter bultningen måste hästen genast avblodas, det är mycket blod det handlar om.
- Ring och fråga hur det går till och om du får vara med hela vägen. Majoriteten säger ja, men man får kolla upp det själv.
taggar
Liknande webbartiklar
- HNS: ”Viktigt att slaktalternativet finns kvar”
- Måltidsforskaren förklarar – därför fick fallet om hästköttet så starka reaktioner
- Starka reaktioner när norskan åt sin häst: "Min vän var ju inte där längre"
- SVT avslöjar: Svenska hästar slaktas svart
- Krönika: Apropå att äta häst
- Startar nytt krematorium för häst: "Bra att läsa på om olika alternativ"
- Carolina förlorade sin bästa vän på ett fruktansvärt sätt: ”Ett trauma”
- Häst avlivades på tävling – ryttaren anklagas för dopning
- Hästen går tillbaka till kretsloppet
- Vill ge hästar ett värdigt slut – startade krematorium
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!