Dressyr
Publicerad: 2013-07-28Craig höjer först hästens huvud rejält. När han släpper efter söker den sig ner till en bekväm och mer korrekt position med huvudet.
Craig Stevens, del 2: Övningar från marken
Nyckeln till ridningen är att få med sig hästens hjärna. Genom att utveckla dess intellekt och psykiska kapacitet kan man enligt Craig Stevens kontrollera hästen mentalt.
- Då fungerar oftast allt annat utan större problem, säger den amerikanske tränaren i klassisk ridkonst.
Text & foto: Stina Helmersson
Om du vill göra något svårt är Craig Stevens ”knep” att göra det på samma ställe flera gånger och att på så vis träna in det där. Träna i små doser men upprepa ofta. Genom att repetera fördjupar du färdigheten och sedan, när det sitter, kan du göra det svåra momentet var du vill.
I träningen kan man också utnyttja det faktum att hästen strävar efter att harmoniera sig med dig. Hästen speglar hur du gör med din kropp – hur du rör dig, hur du andas, din balans. Både på marken och när du sitter i sadeln.
Miljö- och säkerhetsträning
För Craig Stevens är det A och O att hästen är avslappnad när han arbetar den.
– Därför är det viktigt med miljö- och säkerhetsträning. Blir stressnivån för hög slutar hästen att tänka, säger han.
Är hästen orolig, och i nödsituationer, är det viktigt att kunna kommunicera direkt med hästens ryggrad. Då använder man sig av mekanisk påverkan – alltså böjningen.
Hästen är ett flockdjur och ett flyktdjur. Vi lär den att acceptera en massa olika saker; att bära grimma, stå bunden, lyfta fötterna, spänna sadelgjorden, bära träns, ledas, ridas - allt detta innebär begränsningar i hästens frihet och minskar möjligheten att fly vid fara.
För att få hästen orädd kan man vänja den vid en massa olika störningsmoment; stryka med spöet över hela kroppen, vifta eller klatscha med pisken nära hästen, stryka med en filt eller en sopsäck över kroppen och slutligen skaka säcken intill hästen. Eller varför inte gå över prasslande pressenningar, genom tunnlar av plastremsor som fladdrar etcetera.
Genom att succesivt utsätta hästen för olika skrämmande och störande moment får man upp rädslan till ytan. När hästen konfronteras med det obehagliga en bit i taget, och sedan lugnas ner, lugnar den sig när den märker att det inte är någon fara. På så sätt ökar du hästens tålighet gentemot störningar.
När du har vant hästen succesivt vid alla tänkbara störande moment slappnar den slutligen av och accepterar. Dagens polishästträning var enligt Craig Stevens en självklarhet för gamla tiders ryttare. Hästarna användes i strid och måste klara av väldigt upprörda och stökiga situationer.
– Om du håller handen över hästens ena öga, och stryker med handflatan längs ögonbågen och över pannan, brukar hästen lugna sig om den är upprörd. Du ska stryka över hästen, inte klappa på den, om du vill lugna den. Då fördjupas kontakten mellan dig och din häst, säger Craig.
Hjälp att hitta korrekt form
Ju mer hästen aktiverar höfter och bakdel och trampar in under sig, desto mer kommer ryggmusklerna upp. Om hästen använder bogarna mer aktivt lyfts och utvecklas mankens muskulatur. Musklerna liknar då en ”sadel” på hästens rygg. Det kan vi se när vi jobbar hästen utan sadel från marken.
– Det är ingen mening att hålla på att driva hästen runt, runt i longeringen. Det tröttar bara ut den och du går miste om värdefull energi i träningen. Målet med vår träning är att förmå hästen att bära sig själv. Detta kan vi träna på från marken, framhåller Craig.
Du kan visa hästen hur den hittar rätt form och hållning, i balans och bärighet, genom att på olika sätt påverka ryggraden och hela kroppen. Craig Stevens låter till exempel hästen placera huvud och hals i extrema lägen, under korta sekvenser.
– Stå bredvid hästen och håll upp nosen högt, högt i luften och håll kvar en stund. Sedan släpper du ner nosen så att hästen kan slappna av och känna hur skönt det är. Det är en bra övning för hästar som gärna sticker upp huvudet och går med för hög nos.
Man kan göra den här övningen i grimma, men helst med kapson eller med träns och lina. Craig använder ett cirka tre till fyra meter långt, tungt rep. I början håller han i repet direkt vid kapsonen eller bettringen, därifrån höjer och sänker han hästens huvud. När han lyfter upp nosen på hästen låter han den samtidigt gå åt sidan och gå runt, runt på en liten cirkel. Då korsar hästen bakbenen under sig och ryggmusklerna lyfts.
– Jag vill att hästen ska tycka att positionen är obekväm, för att jag ska kunna föreslå en annan position - den korrekta - med nosen ner i normalläge. Det är mycket bekvämare. I den positionen ska hästen sedan fortsätta att röra sig sidvärts runt på den lilla minivolten, samt korsa bakbenen och därefter även frambenen, säger Craig.
– Hästar som spjärnar emot när man gör denna övning, och som genast vill sätta nosen i vädret, är ofta stela och spända i bogarna eller i ländryggen. Övningen brukar gymnastisera dem och få dem rörligare, fortsätter han.
Beror ofta på stelhet
Motstånd i munnen, huvudet och halsen hänger enligt Craig ofta ihop med stelhet i kroppen. Det ger en oförmåga att röra sig ordentligt och en oförmåga att vara smidig i bogpartiet och i ländryggen. När musklerna kring bogen och länden slappnar av brukar hästen kunna korsa framben och bakben mycket lättare och bättre.
Träningen från marken löser upp spänningar i rygg, höfter och korsled. Ibland hör man hur det ”knäpper”.
– När du har provat en stund att hålla upp hästens huvud, och har låtit den gå i små cirklar mot dig och från dig samt korsa bak- och framben, kan du sitta upp och prova att göra bakdels- och framdelsvändningar från sadeln. Signalen med det upplyftande tygeltaget i ena sidans tygel kan minskas efter hand, tills ”lyftet” av tygeln uppåt är så litet att det knappt märks.
Hästar som gärna vill kasta upp och höja huvudet när de gör motstånd i ridningen brukar Craig ”hjälpa” genom att höja huvudet väldigt högt, så mycket det går.
– Enda sättet de kan fortsätta att göra ”motstånd” på då är att sänka huvudet, det vill säga precis det jag vill att de ska göra. När jag föreslår hästen att sänka huvudet efter en stund brukar den tycka att det är mycket skönare, säger han.
Gillar inte hjälptyglar
Craig Stevens säger att modern träning alltför ofta innebär att man lär hästen hjälplöshet. Man kräver för mycket innan den kan klara av det, och driver den på så sätt över gränsen så att den ger upp och bara rör sig mekaniskt.
Genom att longera eller dubbellongera med inspänning, rida med hjälptyglar och på alla upptänkliga sätt begränsas hästens rörlighet, kan man enligt honom skada hästen mentalt. Det spelar ingen roll vad den gör, den begränsas från alla håll.
– Om hästen i det läget ger upp eller blir aggressiv beror på individen. Om den blir aggressiv, och tränaren backar, blir den ännu mer aggressiv och allting går överstyr, säger han.
Om du i stället struntar i alla hjälptyglar och börjar med övningen där du går bredvid hästen och höjer huvudet på den, samt låter den gå runt på en liten volt samtidigt, behöver du inte göra så mycket. Bara hålla kvar och vänta ut hästen. Den söker sig självmant neråt med huvudet till en bekväm position - och du följer genast med den ner.
Om hästen går med underhals, och går för högt med huvudet, blockerar muskulaturen i framdelen dess förmåga att korsa frambenen. Ju lättare och snabbare hästen blir avslappnad och hittar sin balans, desto bättre. Det är vår uppgift som tränare och ryttare att visa hästen vägen till en bekväm position. Att dra i tyglarna är enligt Craig ingen lösning.
Samla hästen vid hand
Vanliga problem som uppstår när man ber hästen att samla sig är att den överböjer sig, skjuter ut bogen eller går emot genom att skjuta sig framåt. Därför gäller det att förmå hästen att vilja samla sig själv, på grund av att den upplever det bekvämt att gå i balans och att bära sin kropp rätt.
– Ryttaren kan ge ”hintar”, förslag, till hästen om att ”så här kan du göra”. Och när hästen upptäcker att det är skönt väljer han gärna att gå samlad, säger Craig.
Vid övningar med sidvärtsrörelser trampar hästen in under sig och bär mer med det ena bakbenet. Vid ryggning trampar hästen in med båda bakbenen och bär därmed mer. Du kan med fördel träna på att flytta bakdelen och framdelen åt sidan från marken, så banar du väg för att sedan rida öppna och sluta.
Träning måste vara enkelt, annars förstår inte hästen vad som förväntas. Det optimala är enligt Craig att träna den 20 till 30 minuter, två-tre gånger per dag. Klarar den uppgiften på tio minuter slutar man efter det. Du kan repetera senare.
Precision i tygelhanden
Det gäller att lära sig att ge signaler, via tygeln, som hästen lätt kan reagera på. Craig menar att de flesta problemen uppstår när ryttaren ger för många signaler på en gång. Det triggar igång motstånd och spänningar. Till slut spänner sig hela hästen mot ryttaren.
– Gör bara lite, en hjälp i taget. Då är chansen större att hästen lyssnar och följer dig, säger han.
Craig Stevens lär hästen tygeltagen först från marken och sedan från sadeln.
– Skänkeln och sitsen ska understödja handen. Handen är den primära hjälpen, eftersom den direkt påverkar nacken och hela ryggraden. Vi människor är fingerfärdiga. Händerna är vårt mest utvecklade motoriska hjälpmedel. Därför ska vi använda dem i ridningen när vi vill vara precisa i vår hjälpgivning, säger han.
Även om hästen av olika anledningar, till exempel stress eller avstängdhet, inte lyssnar på sits eller skänkelhjälp kan vi alltid nå fram med vår signal via tygeltaget – eftersom vi med handen kontrollerar ryggraden direkt. Om hästen försöker stegra eller sticka är det handen som kan förhindra detta. Vi ryttare är känsligare i våra händer än i sitsen och i benen, och hästarna är känsligare i munnen än i ryggen och i sidorna.
– Hjälpen med handen går direkt till munnen och därmed till hästens hjärna. Vi har fler valmöjligheter med handen. Det är lätt att vi gör för mycket med ben och sits.
Gör du fel eller gör för mycket med handen får du direkt ett protestsvar från hästen.
– Jag förespråkar ridning på en tygel i taget. Då ser man tydligt om man överböjer hästen eller om den går emot, säger Craig.
Fotnot: Enligt Craig Stevens är det ofta lättare att få hästen flexibel i nac ken med hjälp av Baucher-bettet. Ett vanligt enledat tränsbett, men med en förlängd skänkel uppåt som tränsets sidostycken fästs i.
1. Överböja sig i halsen och försöka absorbera tygeltaget.
2. Reflektera tygeltaget, genom att gå emot och bli stel.
3. Bli följsam och mjuk – alltså transformera tygeltaget. Det vi brukar kalla att ”hjälpen går igenom”.
Läs första delen i serien här. Tredje och sista delen kommer att handla om uppsutten träning.
taggar
Liknande webbartiklar
- Craig Stevens söker ridkonstens rötter
- Craig Stevens, del 3: Den ”magiska” handen
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Ewelina om utbildningen av hästar hos Valença: ”Våga introducera nya och mer komplexa övningar för din häst”
- Dressyr på ridtravare: "Utrusta dig med tålamod och känsla"
- Ewelina fick drömjobbet hos Valença i Portugal: "Ingen dröm är för stor"
- Cricco Åkerberg: ”Arbetet med hästen ska vara ett partnerskap”
- Will Faerber förklarar sitt system: "Ska stretcha och utveckla överlinjen"
- Manuel Jorge de Oliveira: Rakrikta genom böjning
”Tillsammans kan vi påverka hästvälfärden”
Inför OS i Paris bjöds representanter från 28 länder in för att diskutera hästvälfärd. Med på konferensen fanns Nina Känsälä från SWB.
Följ med hem till Wilma och Cissi
I ett inslag får vi se hur topphästen Cissi BJ bockar när Wilma rider. Hon säger att det är normalt, men det är inte normalt för en Grand Prix häst.
Se när hon berättar om att tävla med sina idoler och hoppet om OS
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Hon hade bara råd med en unghäst
För Camilla har det aldrig varit självklart att rida på välutbildade hästar. Idag tävlar hon Msv B i dressyr med hästen hon köpte som treåring.
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!