Finner knappt ord…

Andreas H har vart en förebild under alla åren. 
Vad hände med omdömet? Vart gick de fel… hur kunde det gå så fel… VARFÖR sa ingen stopp!

Sedan när behöver man 3 tyglar? Sen när behöver man använda dressyrpinnen till en våldsam tortyr…
Det var ju inte enbart AH heller som utsatte hästarna för den vidriga tortyren. Vilka är de andra?
Jag förstår verkligen inte .. men vissa saker ska man helt enkelt inte förstå - så är det bara. 
”Vi är en fabrik och vi tillverkar hästar”
Kan någon förklara för mig HUR det kunde ske och under så lång tid …

Bakom mina stängda stalldörrar har hästarna lugnt och stilla, jag kan se hur de slappnar av o gärna lägger sig med för att slappa lite. Hör hur de tuggar på sitt grovfoder. Nån släpper en så där lång mjuk prutt 💨 sån som man tror men härrägud ska den inte ta slut snart. 

Men nu bör det bli konsekvenser och det kan omöjligt enligt mig stanna vid ett års avstängning från danska förbundet!
Nä nu är det dax att hästvärldens ledningsgrupp sätter ned foten och gör det för att ge de drabbade hästarna rättvisa!

När förståndet tar slut tar våldet vid …. Usch säger jag. 
Vem tar hand om hästarna nu? 
Får de komma ut i hage om dagarna? Och framförallt - har de kommit ifrån sin plågoande? Eller rättelse- plågoandar för det ska fasen inte enbart falla skugga över AH för han hade ju faktiskt beridare…..

Jag hade tänkt skriva om annat men just nu har jag bara en klump av ångest och avsky i magen.

Om jag vore en fågel då vet jag på vad jag skulle skita iallafall…

❤️ jag älskar mina djur som om de vore mina barn❤️

kram!

Så roligt att få gästblogga som Maries ”parakompis”!

Efter en skallskada 2009 fick jag möjlighet att klassificera mig och min försvagade vänstersida i Skellefteå 2014.
Accepterandet av följderna av olyckan är fortfarande en pågående process men i det stora hela en tacksam sådan.

Med funktionsvariation har jag ”tvingats” fördjupa mig än mer i både min egen och hästens biomekanik. Tyckte nog att jag var en mjuk och följsam ryttare som frisk, som utvecklades tillsammans med tränare.

Men mjukheten var ganska glappig. Jag har lärt mig lyssna bättre och inte bara kräva att min häst ska lyssna på mig.

Idag tror jag faktiskt att jag blivit en behagligare ryttare för min häst. Före, fuskade jag också med min sinnesstämning. Idag sitter jag inte upp om jag är stressad eller i affekt, då gosar vi i stället.

Utvecklingen har varit stor för parasporten sedan jag och Banjo deltog i vårt första SM 2015.

Bredden ökar och jag upplever att grenen får ta mer och mer plats.

Lite tufft är det att rida FEI-programmen som är desamma på alla stora mästerskap.

Att de är motsvarande Grand Prix för friska har jag problem med att acceptera när det kommer till procenten. Det är lätt att kraven på mig själv blir övermäktiga.

På sikt kanske Para växer så pass att det finns utrymme för motsvarande lätt- och medelsvår klass. Fnissar lite åt mig själv när jag skriver det här, verksam msvB-domare som jag är.

Och  jag tror faktiskt att min ”para-resa” fört med sig lite bättre feedback i ett och annat dressyrprotokoll också.

Gott om material och duktiga tränare finns idag inom mental träning och den kunskapen tycker jag vi är skyldiga hästen att skaffa oss, för att vi inte ska trilla dit i frustration. Jag kan liksom inte be Banjo om ursäkt dagen efter för att jag varit grinig och att behöva be om ursäkt allt för ofta är nog heller inte så hållbart för vilken relation som helst.

Kanske blir det ett tionde SM för oss nästa år. Hela 14 år har fuxpojken bott hos mig och när han flyttade till mig, hösten 2010, kallade vi honom Långben för han snubblade mest på sina långa ben.

Turligt nog hade jag hjälp med ridningen i början av då 13-åriga dottern som hade lärts upp av min gamla tävlingshäst Låppan som hon tagit över.

Det och en vinter i en kuperad hage i snöiga Norrbotten gjorde susen för att lära sig var han hade sina ben. Bland de första sakerna vi jobbade med var att det skulle stannas när jag tappade tyglarna, som jag gjorde ganska ofta. Härligt att konstatera att det inte behövs längre – vi vet var vi är på väg utan tyglar.

Jag brukar kalla Banjo för min bästa medicin. En medicin som kickar in redan på morgonen genom att jag måste gå upp och komma igång med sysslor som får igång både kropp och knopp. Oftast så känns det som att jag inte kommer att kunna rida idag, och efter mockningen har nervtrådarna hittat varandra och det funkar att sadla ut trots allt.

En fantastisk resa har vi gjort tillsammans, min häst och jag, med SM, internationella starter och i fjol NM! 19-åringen är hur pigg och glad som helst och har inte lyssnat på pensionssnacket när jag började träna med en yngre förmåga i våras. Nejdå, min kompis håller igång med sin medryttare tills matten kan sitta upp igen efter ett lårbensbrott. Än är det några rekommenderade viloveckor kvar för mig och jag har bara varit uppe på uppsittningsrampen för att drömma lite. Passar utmärkt med en parahäst nu som kan göra en perfekt parkering vid rampen va!

Frågestund!

Jag har fått några frågor som jag tänkte att jag besvarar här. 

Anna undrar "Vad är paradressyr?"

Paradressyr är en gren inom hästsport som är anpassad för ryttare med funktionsnedsättningar.

Paradressyr skiljer sig från vanlig dressyr genom att den inkluderar ryttare med olika typer av funktionsnedsättningar, såsom fysiska eller sensoriska funktionsnedsättningar, synnedsättningar eller rörelsebegränsningar.
Varje ryttare tävlar inom en klassifikation som tar hänsyn till deras specifika funktionsnedsättning, och bedömningen görs med hänsyn till ryttarens prestation och förmåga att styra och kommunicera med hästen.

Bedömningen i paradressyr bygger på precision, harmoni och utförande av olika dressyrövningar, inklusive gångarter, övergångar och mönster.
Det är en sport som jag upplever betonar samarbetet och kommunikationen mellan ryttaren och hästen.
Och den tillåter oss med funktionsnedsättningar att tävla på lika villkor och visa upp sina färdigheter inom hästsporten.

Foto: Privat Marie och Dux SM 2023 Grad 4

Hästfiluren undrar: Hur bedöms paradressyr?

Enligt mig och min samlade erfarenhet så bedöms Paradressyr på liknande sätt som vanlig dressyr, med fokus på precision, teknik, kontroll, och harmoni mellan ryttare och häst.
Med det sagt, jag är inte domare!
Bedömningen görs av en (eller flera) domare som bedömer varje moment och ger poäng utifrån olika kriterier.

För att möjliggöra en rättvis bedömning av ryttare med olika funktionsnedsättningar används ett system med klassificering.
Man startar i en klass enligt sin grad. Detta syftar till att säkerställa att varje ryttare bedöms inom ramen för deras individuella förmågor och utmaningar.

Poängen från domaren/domarna sammanställs för att ge en total poäng för varje ryttare och deras prestation under tävlingen.
Den ryttare med högst poäng vinner tävlingen. 

Anonym undrar: Vad är muskelatrofi?

Nu är ju inte jag läkare men jag ska förklara så gott jag kan :-)
Muskelatrofi  innebär förlusten av muskelmassa och minskning av muskelstorlek.
Det innebär att musklerna krymper eller försvagas på grund av olika faktorer och kan påverka en persons förmåga att röra sig normalt eller att använda musklerna på ett effektivt sätt.

Det finns olika huvudtyper av muskelatrofi:

ex. Neurogen muskelatrofi: Detta sker när det finns en skada eller sjukdom i nerverna som är ansvariga för att kontrollera muskelrörelserna.
När nervimpulser inte når musklerna ordentligt kan det leda till att musklerna inte används tillräckligt och därmed krymper och försvagas med tiden.
Exempel på sjukdomar som kan orsaka neurogen muskelatrofi inkluderar amyotrofisk lateralskleros (ALS) och spinal muskelatrofi.

Igår...

Jag behöver lyssna till mina fysiska behov, men är svårt, iallafall är det så för mig. Jag kör gärna på - smile and be happy. 
Igår, slog benen ifrån precis när jag ska kravla mig upp på Dux. 
Jag åkte häst en stund i mörkret för det blev lite spänt, han var inte beredd på att mina ben skulle vara borta, jag var smart nog (läs: inte alls) att testa Romeos bett på Dux men det var inte hans cup of te. 

Jag spenderade kvällen med att läsa artiklar om träningstips här på Hippson! Det finns ju så mycket bra!!

Tack för att ni ställde frågor och kram på er!

Vi har haft veterinär/tandläkare ut och nu har mina grabbar check på munnarna!
Båda var vassa och behandlades och sedan vi gick igenom passform och inpassning av deras bett/kandar/träns. 

Rätt längd på bett; När bettet är i munnen så för ena sidoringen emot hästens munsida, och håll motsvarande ring rakt ut.
Allt "överskott" som du nu håller i den sidan är det som är "över". Mina har ca 0,5-0,9 cm över och det bedöms lagom. 
Båda hästarna har generellt 11,5 cm i storlek.
- Dux bett ska bytas ut då han har en liten och smal mun så riskerar mellandelen i hans tredelade att vid leden landa på lanerna. 
Vi ska testa några andra alternativ. Han föredrar just sitt bett ett speciellt bett men det kan orsaka tryck på lanerna så det åker bort nu till hans förtret. 
Hans mun kontrollerades mycket noga efter andra skador ärr eller liknande men jag fick bed beröm godkänt! Även Romeos mun var fin :-)
Bombers eller liknande är lite av en annan nästintill favvo för honom. Jag får fjäska med hallonkaramell ha ha. 
- Romeo har också 11,5 men har mer utrymme i munnen för ett "grövre bett", typ Sprenger passar honom utöver hans Design By Winge titanbett. 

Mina grabbar är kraftfulla (i vardagsmun "starka") och känsliga (lyhörda och mjuka i munnen).
Men att de är starka ska man också betänka att jag är väldigt mycket svagare än en traditionell ryttare, så de är starka för mig vilket de kanske inte är med en annan ryttare på ryggen. 
 


Foto: Privat Tandläkarbehandling 

Jag hann med att plocka lite snoppsten också.
Passa på att kolla efter snoppsten om du sederar och snoppen hissas ut. För försiktigt "ut urinröret" (eller där det sitter) där omkring är det ca 3 små håligheter/fickor, där ploppar det lite likt en pormaskblobb ut en lite förhårdnad "sten". 
Dux är enkel att hålla efter så att han kan jag hålla rent mycket lättare så på honom blir det mer en platt gegga att mjukt ploppa ut. 
Romeo avskyr allt pet runt skapet så på honom kom det fram 2 st "stenar" i form av solrosfrön och en mjukare geggliknande. 


Romeo: Lingus ll Fairfield från Hööks Romeos träns finns att köpa här och ett bett från Design By Winge. Romeos bett finns att köpa här

Dux: Specialanpassat träns med delar av #SdDesign, #Eponia och #PSofSweden 

Nu pågår planering inför att starta i Norge i vår. Enligt plan ska båda grabbarna med. Men innan dess så håller jag tummarna för en klassificering i Holland. 
Klassningen blir lite av en vägvisare för mig inför SM och framtiden. 

Lite annat på 2 do list är: 
- Hyra C1 kortbuss så jag kan åka med båda. Alt en B-kort med bodel. (Jag antar att jag inte hinner med att byta buss innan dess)!
- Sponsorer som möjliggör och stödjer oss i vår första internationella start!
- FEI pass åt Romeo

Ha en fortsatt fin dag på er!

Kram!

En tur till Örebro Ridsport idag! 

Förgyllde förmiddagen med en fika med härliga Anki, egenföretagare och driver Örebro Ridsport med en helt egen underbar kollektion ”Design By Winge”!
Och butiken är så himla mysig!, Kaffetdoft tillsammans med doften av läder och en stor portion varmt välkomnande! Mmmmm. 
Mina händer är ju en utmaning året om, men nu under den kallare årstiden så kommer det som en käftsmäll ännu kraftfullare. 
Jag har alltid handskar av högsta kvalitet, Roeckl har vart och är en stor favorit och är en mycket bra handske med god passform med ett bra grepp.
Ett bra grepp är A och O för mig och en förutsättning för att kunna hålla kvar det lilla kraft jag har i tygelomslutning.
Men - Nu ska jag rida med Klicka här: Design By Winge Mina nya handskar är svarta och oerhört mjuka följsamma men ändå stabila, tror de kommer att passa in på min artros, muskelatrofi och raynauldsskadade händer. 
Jag klarade inte blindtesten  jag trodde att jag hade Roeckl på mig då det var dessa små nya godingar.
Ska bli så roligt och se om sömmarna är mer hållbara i dessa. Jag är väldigt förhoppningsfull på mina Design By Winge handskar!

En tur med Romeo idag och försökte att rida igenom Grand Prix grad 3 på en saltad men stenhård bana 🙄

Dax o brodda o rida på min lilla vall. Trodde jag ja! INTE EN ENDA HEL BRODD i lådan.
Jag har uppenbarligen en förmåga att tro att de broddar som tas bort vid periodens slut återuppstår i lådan...
Iallafall en boddad Dux får gå med boots ute då han tyvärr upprepade ggr kommit in från hagen med balltramp.

Imorgon söndag ska Romeo starta i ”Dressyrgårdens sikta mot stjärnorna” och det är God ridning som bedöms. 

kram!

Nu är det så mörkt på kvällen och igår var det Romeos tur att jobba lite, Dux gick en promenad.

Romeo får träna på att vänta, han är så himla genomsnäll och jag känner mig trygg med honom trots alla hans rävar bakom öronen.
En bra övning för oss båda är att rida 8 meters volter, en åt höger en åt vänster osv.
Serpentiner med övergångar vid medellinjen, få en fin fyrtakt i skritt, det är faktiskt svårare än man kan tro.
Skänkelvikning är jättesvårt utan att ha funktion i benen. Där tappar vi ofta bakdelen. Jag tränar på att ha med dubbla spön som komplement för mina ben, alltså inte att använda som spö. 

Igår avslutade vi med att skritta in i en halt, Romeo stod stilla och jag kunde känna hans jämnt fördelade balans OCH VI RYGGADE 4 STEG!!!!! 
Då fick han lång tygel och så avslutade vi passet. 

Sedan jag bytte bett på Romeo så är han mycket mjukare och han går nu på ett bett från Design By Winge, här hittar ni Romeos bett. Han trivs med fasta ringar. 
Bettet är av titan och han har fasta ringar i rostfritt stål.
Titan är kompatibelt med kroppen och blir därför aldrig för kallt eller varmt. 3-delade.
Finns med fasta och rörliga ringar.

Den senaste tiden har min kropp stökat en hel del och det gör mig oerhört ledsen. 
Jag vet att det är bara att anpassa sig, gilla läget och låta kroppen återhämta sig. 
Nu blir det mjuka övningar hemma i paddocken på gården så får jag åka iväg och träna för tränare på helgen. 
Tävlingssäsongen är över och nu laddar vi om inför 2024! 
Vi avslutade med att jag tappade balansen in i byten och det blev byten i varje och som bonus en backutspark.... suck. 

Nu ska vi ha båda grabbarna ha vet check, tandläkare och allmänt njuta av tillvaron och börja tagga första internationella starten som pepp inför SM 2024!
Tänk att vi ska utomlands och tävla!! Ska bli så himla roligt! 
Innan dess ska jag och Romeo försöka att sätta SM kvalen med.

Händerna ville inte vara med, men jisses.. kolla bilden nedan. 
Vad ser du i vänstra hörnet....?

 

När vi åker och tränar och tävlar så har vi idag en fin B kortbuss från Alfab (av märket Equitrek) att resa med, men luckan är dock för tung för mig att hantera själv.  
Jag bodde i den på SM, så smidigt ändå med rejäl sovplats och vi ställde in ett lite kökspentry - dock lite kallt även om det var juni. 

Att leta buss är verkligen inte det enklaste. Och det är så hemskt mycket pengar.... Priserna är ju nästan motsvarande ett hus. 
Inte nog med att det är mycket pengar att lägga ut, man ska kunna tanka den med! Ha ha alltså dieselpriset är ju galet högt. 
Så en fördel med B-kortare är att den inte drar så mycket, iaf inte den jag har idag. 

Men hur som..
Marknaden är full av otroligt fina bussar men det är ändå inte lätt att hitta just DEN bussen med extra allt på och har hög lastvikt!

Hästbussen är för mig betydande och jag kategoriserar den som ett av mina hjälpmedel jag behöver ha i min satsning.
(Definitionen av hjälpmedel kan ju vara många, just inom para så är det vanligt med det man har angivet på sitt medicinska kort) 
Tidigare har jag haft hästtransport men det är enklare för mig med buss. 

Jag har funderingar på att låta bygga en buss, eller köpa en större 7 tons buss, sälja min buss eller ha den kvar och renovera upp den. 
Försöka att hitta någon som kan byta luckan. 
Tänk och hitta en compact living variant!  Alltså kolla vad mysigt!!! Jag älskar campinglivet!

Foto: Bild lånad från nätet, se länkar nedan

Viktigt är att den är enkel att öppna och stänga lastlucka samt att jag kan resa med båda mina hästar. 
En annan mycket viktig del är att jag kan ha en bra bo-del. Inte bara en säng utan möjlighet till att laga lite mat, se på tv, dusch och toalett vore bra. 
Vi skapade ett mobilt compact living till SM men såklart vore det skönt med lite mer fast mobilt boende. 
Så jag tänkte tipsa lite :-) Drömma mig bort tillsammans med er. 

Drömmen vore en Hästlastbil Iveco 72C18 Totalvikt 7.2 ton.
Faxe XL Hästlastbil | Det bästa för dig och din häst | FA-Trailer

Den har en lastvikt upp till 2350kg.
I en Faxe XL får jag en väl tilltagen bo-del med allt och lite till, och en lastvikt som innebär att jag kör lagligt även vid full last!

Bo-delen har skinnklädsel i sofforna, AC i bo-del samt tak, Dieselvärmare, Kylskåp, LED-belysning, Kök med micro / 2 plattor / kylsåp,  Garderob.
Extra lyx tycker jag att det är med smart-tv, blåtandsstereo och subwoofer med bra tryck i ljudet.
Toalett med duschmöjlighet och en genomgång mellan bo-del och häst-del.
Stora tankar för färskvatten och spillvatten.

Bilen är extra isolerad för nordiskt klimat och har plats för 3 hästar där bommarna är ställbara för mer eller mindre plats på diagonalen.
Hylla ovanför, bakom hästarna.
Fläkt, ledbelysning och taklucka i hästdelen
Mjukt golv i granulat Kraftig och stabil ramp bak.

Sen finns Equitreks Victory och Valiant. De är också så himla praktiska, dock tung lucka. 
Redaktionens pryltips - Ny hästlastbil med bodel "reggad" som husbil (hippson.se)

Jag räknar med att det blir långresor framöver men det finns också ett hyr alternativ!

Nä hörrni nu är det dax att vakna ur dagdrömmandet! 
Kom ihåg att det är Kladdkakans dag idag! 
Mina hästar får hemmagjord kladdkaka, det är en luserngegga på knäckemacka med topping av florsocker. Smaskens!!

Kram alla! 

Jag har funderat en hel del på det här med acceptans och att våga må dåligt. 
Har jag accepterat min fysiska situation? Och vad innebär en acceptans för mig - livskvalitet? Och vad är då livskvalitet? 
När är man frisk och när är man sjuk och allt däremellan? 

Normen är att vara frisk, och vad är frisk för mig?
Är ordet och/eller innebörden av "frisk" en subjektiv bedömning?
Lite som "använda sitt sunda förnuft" - Vad innebär det för dig, mig och er andra? 
Den normativa kroppen är en kropp som jag förväntar mig kunna ta mig dit jag vill, ha kraft att orka med det jag vill göra. Ung som gammal. 

Att leva med kronisk sjukdom innebär troligtvis att man upprepade gånger behöver svarar på frågan, "om du har accepterat sin skada/nedsättning/sjukdom"... 
Frågan kan komma från personer runt omkring dig, men kanske främst från dig själv.
Men vad betyder det ens att acceptera sin sjukdom?

Säkert finns det lika många svar på den frågan, som det finns personer med någon form av kronisk nedsättning.
Och vad man lägger i ordet acceptans är också olika från person till person.
Det finns de av oss som ex..

- Säger att de aldrig kommer att acceptera sin nedsättning/sjukdom för det vore ju att låta "den" vinna.
- Har accepterat att de har en nedsättning/sjukdom, men som inte vill kompromissa utan kör på som om det inte fanns.
- Har accepterat att sjukdomen är en del av livet och planerar därefter, efter vad kroppen klarar av och orkar med.
- För några av oss betyder acceptans att leva och berätta öppet om situation
- medan andra inte vill dela eller prata om situationen alls för att inte göra det till en del av sin identitet.

Vi som lever med olika nedsättningar har inte samma möjlighet med att våra kroppar tar oss dit vi vill ta oss, åtminstone inte lika snabbt som vi vill, eller kanske på det sätt vi egentligen vill. 

Foto: Privat - Marie Karlberg och Dalgaards Dux på gården hemma

Jag är en av alla som lever med en kronisk sjukdom och med funktionsnedsättningar så då är jag lite av en normbrytare alltså? 
I alla fall, Jag behöver vara mer förlåtande och lite snällare mot mig själv.

Det är okej att ta hand om sig själv och sin kroppen. Det är okej att prioritera sig själv och kroppen framför något annat.
Också viktigt att det att förlåta sig själv och kroppen för att något kanske inte gick som planerat.
Det betyder inte att du skyller ifrån dig, att du inte vill eller kämpar, utan bara att du faktiskt är lite snällare mot dig själv eftersom du jag behöver hålla länge.

För mig innebär också acceptans en medvetenhet om att mina förutsättningar är en del av mitt liv, och alltid kommer vara det.
Mina förutsättningar kräver att jag är snällare mot mig själv och att jag tar det lite lugnare och lär mig att hantera tunga dagar.
Jag är inte min sjukdom, utan jag är vad jag drivs av, mina värderingar, relationer, mål och drömmar. 

Så Vad behövde jag då göra för att acceptera min nya kropps förutsättningar?

- behöver landa i ett lugn
- att acceptera det jag inte kan förändra
- mod att förändra det vi kan förändra
- och förståelse att inse skillnaden

Vi vet alla att vi kan må bra, även om vi har en kronisk sjukdom eller något annat som är en livsutmaning och det är okej att må dåligt.
Ibland är det skitjobbigt, ibland har vi ont, ibland har vi ångest och ibland känns det sjukt orättvist, och det är okej att känna så. 
Jag tror att det är viktigt att låta sig känna allt detta om man behöver det, men det är också viktigt att våga ta steget vidare och se vilka nya möjligheter som finns framför en.
Genom att jag får möjligheten till Mental coachning av Christina Bolander https://christinabolander.com/horseinmind
Så har jag lärt mig att tänka framåt men att ha landat i mina känslor, att våga ställa mig själv frågor och att våga besvara dem.

Hur ser du på att acceptera din sjukdom/börda/förutsättningar i livet? Fråga dig gärna vad betyder acceptans för dig.
Våga fråga om du verkligen skulle bli lyckligare med just den lyxiga kappan från ett trendigt svindyrt ridsportmärke, eller just de där handgjorda måttanpassade ridstövlarna som är så hett inne, eller varför inte DEN hjälmen!!!!...

Vad gör dig lycklig?

Foto: Privat - Marie Karlberg och Dalgaards Dux på gården hemma

Jag kommer att inleda ett nytt kapitel i mitt liv som ni kommer att få ta del av och följa framöver. 
I detta kapitel kommer att spegla känslor, utmaningar, framgång och såklart HÄSTAR!!!!!! 
Det kommer att ställa mina parahästar på prov men först ska de skolas ännu lite till. Men ni får snart Se :-) 
Lite rädd är jag.... Men detta ska vi tillsammans greja!

Foto: Privat - Jumjum 32 år och inne på sitt 33 år, på gården hemma

Tack för idag och kram på er!

Hoppas att ni har haft en bra helg! 
Nu faller första snön ute. Vill inte......  men bara o acceptera läget :-)
Jag har haft en kroppslig vilohelg där återhämtning har vart fokus. Det är välbehövligt! 
Romeo har vart terränghäst utan mig medans Dux fick leka med sånt han älskar ... byten och galoppiruetter! 
Verkligen överkurs för mig!! Men han blir så lycklig så vi leker lite med det. Det är jätteviktigt att hålla glädjen vid liv och allt behöver inte vara top notch. 

Att omfattas av stora resektioner (bortfall) av just bäckenbotten är inte alls en barnlek, det gör att jag blir väldigt fort trött i ryggen.
Men jag har några knep som att jobba med att ökad kroppsmedvetenhet till exempel ökad kunskap om bäckenbottens anatomi och funktion – för att få vetskap om skadors inverkan, "dos and dont".

• Hitta avspänning istället för spänning.
• Rätt sadel, hitta ett avspänt läge i sadeln, jag får avlastning med delar av mina hjälpmedel 
• Mjuka sköna kläder som inte trycker eller skaver
• Stomi kan vara en lösning 
• Undvik det som gör ont
• Vila och återhämta kroppen för avsaknaden av kroppsdel/muskel så påverkar det andra delar och även de delar som är "friska" behöver återhämtas och vila. 

Ridsport överlag
Men.. Med en defekt bäckenbotten så kan också kan flera andra problem uppstå. Så detta inlägg riktar jag mig utanför parasporten. 
Jag har förstått att det är ett känsligt ämne och folk pratar inte om det, kan vara både skamset och orsaka enormt lidande…
Inkontinens.
Kanske har du känt, nysningar, host- och eller skrattattackerna!
Enormt många och säkert ett mörkertal med lider i det tysta då det finns det de som har problem vid ansträngning, ex vid ridning.

För en tid sedan var det lite i media om inkontinens - det som upplevs skamfyllt och pinsamt
Här är artikeln: Det vi inte pratar om - Hippson

Musklerna i området runt bäckenbotten förknippas oftast med nyförlösta kvinnor.
Bäckenbottensfunktion:
- Förhindra inkontinens
- Stödjande funktion
- Sexuell funktion
- Ryggstabilitet

Ryggproblem är vanliga om musklerna i bäckenbotten är försvagade så därför är det viktigt att om man kan träna upp sin bäckenbotten.

Skador i bäckenbotten kan uppkomma i samband med förlossning eller annan trauma som tillexempel tidigare operationer. Skadorna kan leda till inkontinens, tarmsvårigheter, framfall eller fistelbildning.

Foto: Lånad från region Västmanland

Hjälpmedel att stödja urinröret via slidväggen:
För de som lider av urinläckage vid ridning så finns hjälp att få.
Förutom att du troligt behöver söka läkarvård som urolog så kan det finnas hjälp på vägen.
Efemia har ett kontinensstöd i storlekarna: 30 mm, 35 mm och 40 mm, så att du kan prova dig fram till rätt storlek.
Ett återanvändbart hjälpmedel som används vaginalt för att stödja urinröret via slidväggen, och på så sätt minska urinläckage vid ansträngning.
Efemia kan användas upp till 16 timmar per dag, tvättas med tvål och vatten och ska enligt tillverkaren vara användbar i 3 månader. 

Här är en övning som kan vara bra för att aktivera muskulaturen i bäckenbotten

1. Knip först runt ändtarmens slutarmuskel.
   Kvinnor fortsätter knipa framåt förbi slidans och urinrörets mynning och fram mot blygdbenet.
2. Spänn och ”lyft” slutligen upp bäckenbotten mot naveln.
3. Män kniper framåt och försöker lyfta upp området mellan ändtarmens slutarmuskel och pungen.

Detta är som sagt inget pararelaterat inlägg men jag tycker det ändå är värt att lyfta. 
Kör försiktigt idag och kom ihåg att byta däck - men var inte säker ändå för man vet aldrig om den man möter åker med sommardäcken på.  

 Kram på er!

Mina skänklar far o flyger bäst de vill, jag har fått acceptera det varesig jag vill eller inte.
Men med en acceptans till tillvaron så kan man fokusera lösningsorienterat. 

Jag stabiliserar mina skänklar med gummiband i kombination med Acavallo stigbyglar.
Stigbyglarna är utvalda i modell med stabil platta under foten för att hjälpa mig stödja. Sen behöver ju stigbygeln sitta kvar runt foten med.
Kombinationen är den mest hållbara för mig som jag har testat.
Jag har inte förmåga att trampa ner hälarna utan en del av skadorna gör att jag blir "på tå". 

Gör så här: 
1. Ta ett anpassat gummiband
2. Ha foten hängdes intill stigbygel
3. På foten trär du på gummibandet och sticker sen in foten i stigbygeln. 
4. Därefter tar du tag om det hängande gummibandet och drar det framåt under foten och upp över tå. 
Klart!


Sen finns lyxvarianten! Magnetisk säkerhetsstigbygel från Ophena - är en "öppen" stigbygel, dvs det saknas en yttersida. 
Det ingår en magnetisk innersula (standard) så ridsko spelar ingen roll, ingen åverkan behöver göras på skor eller stigbygel. 
Man kan också välja magnetstyrka och placering av magnet i sulan. 

FOTO: #ophena Mitt val föll på Ophena S Pro 3899 kr, som har en fotplatta av aluminium med ett diamantformat grepp och det ger därför ett ännu bättre grepp. Bilden är lånad från hemsidan.

PLUS-innersulorna är för dem som behöver (eller vill) ha lite extra vidhäftning.
De fungerar också utmärkt för ridstövlar med tjockare sulor för att kompensera för den tjockare sulan så att magneten når igenom. 
PLUS är ca 6 mm tjock tillskillnad från STANDARD som är 1 mm.

Jag skulle vilja testa Ophena magnetiska stigbyglar S pro med PLUS sula och magnetposition om man står på tå. 

Ni som vill veta mer om magnetiska stigbyglar Följ @ophena.official eller klicka -> Ophenas hemsida
Stigbyglarna finns även utan magnet, och regler gällande tillåten utrustning finns på ridsportförbundets hemsida. 

Viktigt att veta - Snoddar och Ophena stigbyglarna släpper vid fall!

Sen finns såklart fler lösningar för att få hjälp med skänkelstabilitet, stigbyglar med tåkappa är en vanlig lösning man kan se på ponnyridning. De har jag inte testat då jag behöver ha mina fötter fast. 
En annan innovativ lösning är skänkelvikter dvs ett par" hälar" Perfect heels från Ps Of Sweden. 
Dessa ska hjälpa ryttaren att komma ner i sadeln, inta rätt position med sänkt häl och långa, avslappnade skänklar.
Perfect Heel har 4 vikter på 250 gram och dessa har kardborrefästen och enkelt sätter man fast dem ovanpå varann inuti skänkelvikten.
Skänkelvikter är inget för tävling utan ett rent hjälpmedel. 

Kram på er!

Idag tänkte jag berätta om en del av handproblematik med att tyglarna glider.
Ja så här kan de se ut, och detta är under den varmare delen av året. 
Detta kan hända när jag handlar, kör bil, sitter vid min dator på arbetet eller under tävling. 

Musklerna runt blodkärlen krampar och stryper tillförsel som gör att händer, fingrar, tår näsa och tunga kan domna bort. 
De kan bli vita, röda eller som på bilden i mitten det svartar. SLE, en förlängning av Raynaulds fenomen är obotlig men kan bromsas. 
Den är ärftlig och jag har haft den sedan liten men skoven kommer tätare och blir djupare. 

Det som sker är anfall av spasm i de artärer som förser fingrar och tår – i sällsyntare fall nästipp, tungspets eller bröstvårta – med blod. 
I mycket svåra fall, där blodtillförseln under ett anfall är så uttalad att det bildas sår och hudskador.

Jag har värmevantar som laddas med USB, sen en värmeväst också den laddningsbar. vilket är så underbart!!! Det kan jag varmt rekommendera oavsett denna sjukdom eller inte!
I mitt landsting så är inte värmevantar subventionerat men jag har hört att det är det i vissa landsting. Så känner du igen dig att du har problem så tycker jag att du absolut ska kolla upp det. 
Det gäller att helt enkelt undvika utlösande faktorer, använda vantar och handskar flitigt, eventuellt tillsammans med värmehjälpmedel.
Läkemedel kan prövas för patienter med svårare besvär. Jag äter dagligen medicin och har en specialsalva med nitroglycerin vid akuta skeden. 

Då går det inte att hålla i tyglar, omöjligt. Jag kan inte knäppa upp ett träns heller. Det är vidrigt.  
Jag har handtag på ett par tyglar som jag har på träning, men jag har det inte som godkänt hjälpmedel på mitt medicinska kort, än.

Tygelhandtagen får jag då lägga omkring handen, så att de kan glida utan att jag fastnar såklart. 
Händer det under tävling då trycker jag mina hinder mjukt mot sadel eller mig och för liksom ihop mina fingrar så att de sluter sig. 
Då glider tyglarna vilket resulterar i att jag får för långa tyglar. 

Denna sjukdom innebär att jag behöver:
- Ha absolut bästa grepvänliga tyglarna
- Ha absolut bästa greppet i handskarna
- Vara rädd om kroppsdelarna då sår är mycket svårläkta. 
- Ha handtag på tyglarna
- Ha värmevantar
- Undvika kyla
- Undvika koffein, nikotin (även passiv) och alkohol och även vissa maträtter
- Undvika all form av stress
- Undvika kallt vatten på de utsatta kroppsdelarna 
- Inte hantera vibrerande maskiner
- Inte bära ringar eller armband som sitter åt. 

Det var en liten del om hållatygelproblematiken för mig som pararyttare. 
Jag har artros samt nervskador ut så det är lite mer utmaningar än just RF/SLE. 

Var rädda om er!

Kram!