Krönikor
Publicerad: 2015-04-22Porträttbild till höger (Petra): Henrik Gudmundson
Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
KRÖNIKA | I aktuellt nummer av tidningen Hippson, som dök upp i butikerna under tisdagen, handlar den stora Dokument-artikeln om "hästdiskriminering". Här funderar filosof Petra Andersson över om dressyr skulle kunna dömas mer inkluderande.
”Jag gillar åsynen av en ganska blandad flock hästar som går i en stor hage. När hästarna är olika till färg, form och storlek blir jag alltid lite glad. Jag gillar att hästar är olika, helt enkelt! Även på tävlingar blir jag glad när någon häst av lite ovanligare ras eller färg dyker upp.
Konstigt nog, från mitt perspektiv sett, verkar den här glädjen inte delas av alla hästmänniskor. Tvärtom har vi alla hört nedlåtande kommentarer om ridtravare och fjordhästar, till exempel. Kommentarer om att dessa hästar inte har i dressyren att göra, att de inte kan komma någon vart. Att de inte alls är som halvbloden, som hävdar sig så väl som ras på alla nivåer.
Dressyr är nog den gren som ger upphov till flest funderingar kring hästar av olika raser, exteriör och rörelser. Denna bedömningssport, där momenten ska utföras så likt idealet i regelboken som möjligt för att få höga poäng. Bedömningssporten gör att man som deltagare kan känna att man blir felaktigt dömd, och det gör att man kan fundera över varför. Kan det bero på att domare inte förmår döma vissa raser?
Skulle dressyr kunna dömas annorlunda? Ja, svaret på den frågan beror naturligtvis delvis på vad vi vill med dressyren som sport. Regelboken definierar hur hästens gångarter bör vara och hur rörelserna ska utföras. Det betyder att en häst som kan utföra en rörelse på sätt som ligger nära det föreskrivna, ändå inte kan få högsta poäng om dess gångarter inte är som de föreskrivna gångarterna.
Eftersom gångarterna slår igenom, även i de specifika rörelserna, liksom den form hästen arbetar i. Man kan naturligtvis hävda att det är fel. Man kan hävda att det vore bättre att anpassa bedömningsgrunderna till hästarna än försöka anpassa hästarna till bedömningsgrunderna.
Eftersom dressyr är en bedömningssport kan man ju också tänka sig att bedömningsgrunderna ser annorlunda ut. Vill man uppnå något annat med dressyren än man just nu gör, kan bedömningsgrunderna ändras.
För mig finns det något tilltalande i tanken att varje ekipage skulle kunna bedömas efter sina förutsättningar. Till exempel efter sådant som hur väl ryttaren lyckas visa hästens register i gångarterna, även om det registret är begränsat. Skulle man kunna utbilda domare så att de ser den enskilda hästens potentiella register, och sedan dömer utifrån det?
Förutom det svåra i att så snabbt avgöra hästens förutsättningar, verkar sådan bedömning riskera att nära nog radera viktiga delar av själva tävlingsmomentet. Jag tror tyvärr att det skulle resultera i ryttare som tävlar mot sig själva snarare än mot varandra, om varje häst bedöms efter sina – teoretiskt sett helt unika – förutsättningar.
Det är svårt att se hur sådan bedömning skulle kunna fungera uppåt i klasserna, hur den skulle kunna göra det möjligt att klasserna bygger på varandra. För att det ska vara meningsfullt att ens prata om lättare och svårare klasser måste det ju i någon mening vara samma sak, som blir successivt svårare.
Kanske är anledningen till att vi alls diskuterar det här, och har känslomässigt engagemang i frågan, främst att tävlingsdeltagande är det tydligaste sättet vi har att visa upp våra hästar och det vi kan prestera tillsammans med dem?
Men låt oss vara realistiska! De allra flesta som tävlar rider lätta klasser under hela sin ryttartid. Det finns förvisso betydligt fler halvblod än fjordhästar som har gått OS, men de allra flesta av oss kommer inte att rida OS oavsett vilken häst vi har. Att andra hästar av samma ras som vår har gått, eller inte har gått, OS – har väl ändå väldigt liten betydelse för vårt eget tävlingsdeltagande? Själv, till exempel, kommer jag aldrig att nå OS oavsett vilken häst jag rider.
Alla människor har inte förutsättningar att bli elitgymnaster, balettdansare eller ryttare på OS-nivå. Motsvarande har inte alla hästar förutsättningar att ta sig uppåt i klasserna i dressyren. Hästens ras är inte den enda faktorn som påverkar det.
Men man kan se det som ganska orättvist mot hästen att ställa krav på den över dess förmåga. Eller att ens önska sig att hästen presterar över sin förmåga. Det är ju som att önska sig att hästen är en annan än den är, och det riskerar också att skapa stress och press hos både häst och ryttare.
Det vore synd, tycker jag, om alla olika hästar rids för att så mycket som möjligt likna halvbloden. Då faller ju det roliga i att vi har så många olika raser platt till marken! En ros som liknar en tussilago är inte mycket till ros, det är vi nog överens om. Kan vi inte vara överens om att detsamma gäller för hästar? Och människor?
Poängen med att vi är olika är just att vi är olika. Jag kan inte vara du, så att säga. Precis som ingen kräver av ett halvblod att det ska vara som en frieser, bör ingen kräva av en frieser att den ska vara som ett halvblod.
Rasföreningarnas egna dressyrtävlingar har nog viss potential att lära oss alla att se olika kvaliteter hos olika hästar. De rids inte i de allra svåraste programmen, förvisso. Men är det verkligen ett tecken på att hästarna är otillräckliga som dressyrhästar? De flesta halvblod går ju inte heller i de svåraste programmen, och ingen förväntar sig det av dem alla.
Jag tror att rasföreningarnas tävlingar faktiskt har en del att lära oss, oavsett om vi är så intresserade av den aktuella rasen eller inte. De visar prestationer under andra rasmässiga förutsättningar. Låt oss göra sommarutflykter för att titta på någon ras som vi har lite fördomar mot!”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- ”Hästar konfronterar oss med våra egna svagheter”
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!