Hoppning
Publicerad: 2009-11-24A, B, C och D - Linnea och Christer Ericssons enkla system
Linnea Ericsson är danskan som rider med otrolig följsamhet, mjuka händer och som skapar en stark tillit mellan sig och hästen. Christer Ericsson är Linneas pappa, tränare och affärskompanjon. Under en novemberkväll höll de tillsammans en intressant clinic i Röda ridhuset på Strömsholm.
Text: Åsa Torninger
Som team har Linnea och Christer tagit fram ett stort antal hästar till högsta nivån, och tillsammans jobbar de nu på riksanläggningen Strömsholm. Där ansvarar de bland annat för junior- och young rider-programmens hopputbildning.
I ridhuset fanns under clinicen en enkel bana uppställd och Christer välkomnade publiken. Hans förhoppning var att vi som kommit denna kväll skulle få en förståelse för hans och Linneas system - och att vi skulle finna enkelheten i det. Christer berättar att de följer sitt system till punkt och pricka, oavsett hästtyp.
Enkla principer
Linnea kommer direkt in på första hästen, en fyraåring som inhandlats på den tyska auktionen för hannoveranare tidigare i år - via internet. Det är en uttrycksfull, ljus fux efter Le Primeur - Espri, som endast varit riden i två månader efter inköpet.
Under tiden Linnea låter hästen vänja sig vid miljön och värma upp, går Christer noggrant igenom träningsmetodens fyra grundprinciper. Med ett säkert och klart språk återkommer han ofta under kvällen, nästan mantralikt, till dessa fyra bokstäver och principer, vars funktion också handlar om ledarskap från ryttarens sida:
A. Framåtdrift = Bjudning är ett symtom på hästens framåtdrift. Framåtdriften skapas från hästens bakben. Du ska helt enkelt se till att "motorn" är igång! Hästen måste reagera direkt på skänkeln och vara "elektrisk", väl inne på tävlingsbanan ska ryttarens framåtdrivande skänkel snabbt besvaras av hästen om det så ligger lejon och lurar under hindren. Därför krävs kontinuitet och så kallad kadaverdisciplin i det vardagliga jobbet - allt för att underlätta i tävlingssituationen!
B. Rakriktning = Hästen måste vara rak. Det finns inget nästan rak, bara rak eller inte rak. Genom att få hästen att spåra både på böjda och på raka spår i alla gångarter når du rakriktningen. Med samsidiga hjälper lär du den unga hästen att spåra, det vill säga exempelvis ytter skänkel och ytter tygel.
Till att börja med måste ryttaren lära hästen skänkelns betydelse och de olika tygeltagens inverkan, allt för att signalerna från ryttaren ska säkras. När dessa hjälper är befästa kan man med dem frambringa den viktiga rakriktningen, som bidrar till raka språng över hindret och större möjlighet till nästa princip - som handlar om balans!
C. Balans = Ryttaren tillsammans med sadeln ger en övervikt på den redan i framåtvikt byggda hästen. Därför är det nödvändigt att lära hästen att gå i balans. Det är alltså inget hästen så småningom hittar själv, utan Christer anser att man aktivt måste lära hästen att finna balansen. Han menar att tid innebär slitage och för hållbarhetens skull måste vikten alltid vara i balans! Det betyder att hästen absolut inte får gå på bogarna utan måste bära sig själv. Det behövs också för att kunna hoppa i balans och för att ekipaget ska komma till avsprångspunkten med den viktiga kraften på bakdelen, det vill säga i motorn.
D. Framåt-nedåtsökning = Det här är ett känsligt kapitel menar Christer, eftersom hästen MÅSTE vara i balans. Annars kan den inte söka sig framåt-nedåt på ett för hästkroppen ändamålsenligt sätt. Om inte så är fallet kommer hästen helt enkelt att ramla framstupa.
En häst med aktiv bakdel som är framåt-nedåtsökande i sin form stärker sin överlinje på ett positivt och nödvändigt sätt, för att kunna bygga muskler och prestera på hoppbanan. "För det är väl därför vi gör det här?", frågar Christer. Alltså för att kunna ge hästen de bästa förutsättningarna att prestera och de mest lämpliga musklerna för jobbet.
Om värdebokstäverna A, B, C och D fungerar i tät samverkan kan vi börja hoppa, men först då!
Välriden fyraåring
Linnea knäpper på sin mikrofon och förklarar, medan hon rider på fyraåringen, hur viktigt det är att den unga hästen är avslappnad innan hon börjar hoppa. På ett ställe i ridhuset har han spänt sig ett flertal gånger och vill helst inte gå förbi. Hon visar tålamod och rider därför förbi tills hästen spänner av. Detta menar hon är ett problem med framåtdriften, det vill säga hästen respekterar inte skänkeln fullt ut.
Christer säger att vem som helst kan se att hästen blev "tittig" och att många skulle ha det som skäl eller förklaring till varför deras häst vägrade på tävlingsbanan. Men i själva verket är problemets kärna bokstaven A - framåtdriften.
Linnea tar sig an ett kryss i trav. Hon säger att hemma på träning har hon alltid markbommar vid hindren, för att underlätta för hästen. Ekipaget hoppar sedan flera av banans hinder i galopp, ett i taget. Detta tills hästen reagerar på en oxer och gör ett "kråkhopp" à la unghäst. Då visar Linnea återigen lugn och tålamod, hon låter hästen hoppa hindret tills den gör avspända språng. Hennes lugn och tålamod är en viktig ingrediens i utbildandet av unghästen.
Linneas basråd är följande:
- Utsätt aldrig den unga hästen för något du inte vet att den klarar av.
- Öka inte farten vid tittighet, då blir det bara svårare att styra och spänning framkallas.
- Om unghästen stannar i början? Ingen fara, bättre det än att du får dåliga språng. Visa hindret och ta om.
- Tävla inte förrän A-B-C-D fungerar och hästen hoppar banor helt avspänt i sin hemmamiljö.
- Träna tävlingslikt, alltså banor och enkelhinder som är tävlingslika.
På frågan från publiken om hur hon skulle matcha en häst som är helt avspänd på hemmaplan och som bara spänner sig på tävling svarar hon:
- Tävla mycket i låga klasser skulle jag göra, ända tills hästen är helt avslappnad.
En annan fråga löd: Vad är planen för den här fyraåringen?
- Han ska gå Falsterbo i sommar, jag börjar med 0,90- till enmetersklasser inom en snar framtid. När han är okej där hoppar jag ganska många 1,10, därefter hoppar jag 1,20-klasser och ofta bara så många som behövs för att kvala in. Sedan startar vi Falsterbo och förhoppningsvis får vi en blågul rosett där! säger Linnea med ett leende.
Samtidigt som Linnea byter häst kommenterar Christer Linneas svar och menar att vikten av att träna tävlingslikt och att gå direkt på "tävlingssituation" med unga hästar inte kan betonas nog så mycket. Han berättar att de inte alls löshoppar hemma på sin gård, för det är inget hästen ska göra senare i livet ändå.
Fux från drömfabriken
Hästen som nu kommer in på banan är en valack på fem år efter Escudo - For Pleasure. Också den är inhandlad på auktionen i Verden. Christer menar att de där känner sig trygga som köpare i och med att de har kunnigt och riktigt folk omkring sig som går att lita på. Han betonar vikten av att känna sig trygg i rollen som köpare, oavsett om det är på en auktion eller inte. Denna häst äger far och dotter tillsammans med den svenska hästhandlaren Johan Ifversson. Valacken var femteplacerad i årets Falsterbofinal för femåringar.
Enligt Linnea är den här hästen en av de bästa hon någonsin suttit på. Varför? Jo den är klok, den förstår och kopplar oftast direkt när ryttaren instruerar den. Hästens svaga sida är att den har ganska dålig trav och att den har lätt för att hoppa för mycket framåt i sprången.
Christer menar att det ofta är någon av "värdebokstäverna" som är svagare än de andra hos hästar. Här är det A. Linnea rider honom därför ganska mycket i travarbetet och hoppar honom i ett något långsammare tempo hemma, samt lägger in ett extra galoppsprång ibland för att visa tydligt för hästen vad hon vill. Mycket riktigt, i det första språnget har hästen lite för bråttom. Då markerar Linnea med att inte ge alltför mycket eftergift över hindret. Hon "hänger hästen i huvudet" som hon själv uttrycker det.
Christer förklarar att det är viktigt att gripa in exakt just där man har problemet. Som här, i traven och över hindren. Någon i publiken frågar om de använder sig av galoppbommar framför hinder. Christer tycker att det är onödigt eftersom det inte finns sådana på tävling. Linnea tycker att det lite liknar "fusk" från ryttarens sida, man ska kunna rida sin häst på hindret ändå, om hela ABCD-metoden fungerar.
Som ryttare han man en viktig uppgift, att hela tiden upprepa och upprepa. Man måste träna hästarna i markarbetet så att de lär sig att använda ryggmusklerna i sprången, säger Linnea.
En annan person i publiken undrar förläget; "Men hur gör man om man inte är lika skicklig som du, men ändå har en unghäst att utbilda?"
I ett sådant fall tycker Linnea att man bör hålla hinderhöjden låg, så att hästen aldrig hamnar i en alltför obekväm situation.
Dåliga erfarenheter sitter kvar
För att vi i publiken ska få se hur det kan vara om hästarna inte är så välmatchade som Linneas egna, kommer hon in på en elevs häst. Den här hästen är lite het och snabb, samt lyssnar inte optimalt på ryttaren. Linnea börjar med att checka av A, B, C och D. Det tar en stund innan det fungerar tillfredsställande.
På den här hästen används graman, även i hoppningen. Genast kommer frågan om det är något Linnea förespråkar. Christer menar att detta inte är ett "djävulens verktyg" och att det självklart kan vara bra att ta hjälp av en graman, förutsatt att man vet hur man rider på den. Linnea säger att på den här hästen har hon gramanen för att hålla hästen inom ramarna framför hindren. Man kan se att hjälptygeln fungerar som ett nivåreglage och som en inramare - snarare än något annat.
Gramanen hänger slappt och verkar endast om hästen slänger med huvudet uppåt eller åt sidorna. Och det är bättre för både häst och ryttare, annars blir det bara ryck och slit eller "massage för munnen" som Linnea uttrycker det. Det lär sig ingen häst något av.
Linnea förklarar att som hästen fungerar idag bör den inte tävla, den har gått 1,30 eftersom den är modig, menar hon. Men Linnea vill ha mer kvalitet i sprången och att hästen väntar på hindren, så att hästens ryttare Johanna får det lättare att styra runt en bana. Visst får hästen ta upp huvudet högt om den vill, men då måste den också hålla ihop och fungera enligt ABCD-metoden!
Troligtvis har något gått snett någonstans i den här hästens utbildning, det visar vikten av att göra rätt från början poängterar både Christer och Linnea. Att "rätta till" ett sådant snedsteg är mer av ett evighetsjobb och är inte gjort i en handvändning, säger Linnea.
Vem blir bäst?
Den sista hästen kommer in och den har lika stor utstrålning som de båda första. Det här är en nioårig valack efter Wolfgang, ljusfux till färgen. Han har tidigare gått Nordiska mästerskapen med en dansk young rider, och ligger för närvarande på 1,50-nivå. Linnea har hästen på uppdrag av ägaren och ska vidareutbilda och sälja den. Det är ett vanligt scenario enligt Christer, som menar att danskarna är ett äkta handelsfolk!
När det kommer till att kunna avgöra om en häst har den där allra sista förmågan att räcka till världsklass får man ge det en del tid, menar Christer. Det är först när hästen prövas i de större sammanhangen, och där klarar eller inte klarar de uppgifter han ställs inför, som man kan utröna hästens framtid.
Talang och god genetik är förutsättningar för en framtida hoppstjärna. Du kan till exempel inte med otillåtna medel som barrering få felfria rundor, det är en oerhört kortsiktig metod. Försiktighet på hinder är medfött hos hästen och försiktigheten kan du som människa inte ändra på säger Christer bestämt. Till syvende och sist är det den ryttare med bäst kvalitet på sina hästar som står som vinnare på prispallen!
Kan bli lite spänd
Linnea börjar hoppa fram på ett räcke och gör det på ett övertygande sätt. Mellan sprången frågar en i publiken om hon har märkt av att hästen tidigare varit riden av en yngre ryttare. Linnea berättar att det har tagit sex månader att få honom att slappna av. Han kan fortfarande bli spänd ibland, men är mycket bättre nu. Efter några fler språng höjs hela banan upp till 1,40- till 1,50-nivå och för ögat tar sig ryttare och häst runt hela banan felfritt och på ett väldigt lätt sätt.
Linnea gör en tight sväng till den sista oxern och får en något nära avsprångspunkt. Hon kommer igen och menar att hon gången innan var lite "arrogant", hon koncentrerar sig mer och språnget blir perfekt.
Någon undrar hur hon hopptränar en häst på den här nivån? Hon svarar att hon tränar tävlingslikt även med en sådan. Och det svåraste och mest energikrävande på hög nivå är trekombinationer. Därför tränar hon mest på det, men självklart pågår hela tiden fortlöpande repetition av bokstäverna A, B, C och D.
Clinicen avslutas med en varm applåd, och Linnea och Christer tackar för att vi tagit oss tiden. Jag, och säkert många med mig, tackar för ett mycket tydligt system - som säkert tål att användas runt om i landet. Man får hoppas att Strömsholm nu börjar producera unghästryttare som rider i stil med Linnea Ericsson, det vore något det!
Christer Ericsson.
FOTO: Strömsholm
Linnea Ericsson.
FOTO: Strömsholm
En kortare bana stod uppställd i Röda ridhuset. Den innehöll 6 hinder med 7 språng. Linnea hoppade fram på ett kryss med fyraåringen, som sedan gjordes om till ett räcke för de något äldre hästarna. Banan innehöll inga distanser under 7 galoppsprång och hoppades enligt följande:
1) Räcke snett igenom från läktaren ur vänster varv, till 2) Räcke på långsidan, därefter 3a&b) Kombinationen (1 galoppsprång) ur höger varv på diagonalen fram till 4) Oxer, Därifrån tillbaka till "ettan" i vänstervarv som nu blivit nummer 5) Räcke, därifrån högersväng till 6) Oxer. Högersvängen gick med unghästarna runt kombinationen. Med nioåringen vändes det ganska tight mot 6:an.
Linnea på sin fina, nioåriga ljusfux.
FOTO: Hanna Klensmeden
Liknande webbartiklar
- Nyårskrönika: Toppar, floppar och snackisar under 2009
- Hippsons nyårskrönika: Dur och moll under 2010
- Bildspel: Följ med till danska Kilegården
- Linnea Ericsson: ”Jag rider aldrig utan graman”
- Riksanläggningarnas vd entledigad
- Tionde SM-guldet till Patrik Kittel: "Det är faktiskt ganska coolt!"
- Medaljregn över pararyttarna vid SM
- Josefin är ridskoletjej och mästerskapsryttare
- Theo Hanzon tillbaka som testryttare – gav Sibelius 10 poäng
- Ny filmserie om hästars välfärd och hållbarhet
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hästgård på Ekerö med ridhus
På Stall Marieberg finns ridhus, ridbana, stall med nio boxar och ett stort bostadshus. En gård med knappt fyra mil in till Stockholm.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!