Foder
Publicerad: 2015-02-23Kan finmaskiga hönät ge vissa hästar nackproblem?
Slowfeeding-hönät till hästar har blivit väldigt populära. Den stora fördelen är att det tar längre tid för hästen att äta upp sin mat, den är ju skapt för att "småäta" hela dagen. Dock debatteras om näten enbart är av godo – här uttalar sig en equiterapeut, en tandläkare och en tillverkare.
Text & foto: Åsa Pernes
Ingen betvivlar vinsten med att det tar längre tid för matglada hästar att äta upp sitt foder. Däremot ifrågasätts att näten ibland sätts upp på ett sådant sätt i boxen att hästarna äter i en ”onaturlig” ställning. Kan det orsaka spänningar hos vissa individer?
Charlotta Lindgren är diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning, samt akupunktör. Hon såg plötsligt att många hästar som kom till henne hade snarlika symtom, och att de återkom med samma problem efter cirka tre veckor.
– Det var helt orealistiskt, varför återkom problemen så snabbt? Jag var fundersam. Hästarna hade varit jättefina i en till två veckor och sedan var spänningarna tillbaka, säger Charlotta.
Du började fundera över om det fanns ett samband mellan de upphängda slowfeeding-näten och hästarnas nackproblem. Varför?
– Det började väl för cirka ett år sedan, jag hade för många hästar med återkommande spänningar i nacken. Efter att de hade fått kiropraktisk behandling fungerade de jättefint i cirka två veckor, sedan återkom de med samma problem igen. Det ska de inte göra.
– Då började jag fundera lite på vad det kunde vara, varför återkom problemet? I samband med detta hade jag en hästägare som frågade mig vad jag trodde om slowfeeding. Hon var hos mig eftersom hennes häst hade blivit ”tygelhalt” och hade spänningar i nackrosetten.
– Jag började fråga mina kunder som hade hästar med sådana här problem om de hade småmaskiga nät upphängda i boxen hos sin häst. Alla hästägarna fick prova att ta bort näten, i och med det försvann hästarnas symtom.
– Det var bara det vi ändrade på, inget annat. Så efter sex månaders ”efterforskning” tyckte jag att jag hade hittat en gemensam nämnare och lade ut ett inlägg på Facebook, som många har läst och som har debatterats en hel del. Många hästägare hörde av sig direkt till mig och kände igen det jag beskrev.
Hur vanligt är det här, enligt dig?
– Man kan väl säga att jag och min kollega Lena Rosqvist, som även hon arbetar som diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning och som akupunktör, har gjort ”början till en studie”. Det handlar om ett 50-tal hästar vi har sett, där den gemensamma nämnaren är upphängda slowfeeding-nät.
– Det handlar oftast om hästar som stressar när de äter. De river och sliter, plockar och drar hela tiden med maten i nätet. Hos lugna hästarna som står och småäter lite, och tar en tugga då och då, där har vi inte upplevt samma påverkan alls.
Så du har inte märkt det här hos alla hästar med nät?
– Jag upplever att det främst handlar om "stressade" hästar.
Vilka symtom eller problem har ni har sett?
– Det handlar om hästar som har problem i nackområdet, kotorna C1 och C2, de kan vara ömma bakom öronen eller svullna. Man kan beskriva det som ett motstånd i nacken, hästarna har varit ovilliga att böja sig, de har kanske uppvisat tygelhälta. Det kan handla om spänningar i halsmuskulaturen ner mot bogen, brachiocephalicus-muskeln. En del hästar har plötsligt blivit svåra att tränsa, deras ägare har köpt nya ergonomiska träns och har bytt bett, men det har inte hjälpt.
– De här hästarna jag pratar om har kommit till mig efter att ha varit hos en veterinär, det är viktigt att säga. Hästarna är utredda ”från svans till tand” och man har inte hittat några veterinära, medicinska fynd på dem.
– Vi har även haft hästägare som kommit till oss för att hästen har haft ont i ryggen framför sadelläget, och ibland har det även varit ländryggsproblem. Nu funderar vi lite på om även det här kan höra ihop med de högt upphängda näten. Kan det finnas ett samband med ryggproblem också?
Har du pratat med kollegor om det här eventuella sambandet?
– Jag har lagt ut hypotesen till mina kollegor i Svenska Equiterapeutförbundet, samt till veterinärerna på Husaby Hästklinik.
Spelar det någon roll om det är stora eller små maskor i hönäten?
– Nej, inte vad jag vet. Vissa har även sådana här nät ute i hagen och jag förstår verkligen att en del måste ha dem. Alla hästar kan inte äta obegränsat med mat, har man ”tjockisar” måste man begränsa matmängden och förlänga ättiden.
– Mitt råd är att man blandar halm och hö och lägger ut på marken eller i boxen, hästar ska äta från marken. Jag tror att deras muskler blir stressade när de står och smådrar hela tiden i mat som är på ”fel” höjd.
– En annan sak jag funderar över är hur hästarnas munhåla och tandstatus påverkas. Vad händer med tänderna och käkleden när hästarna står och sliter och drar efter maten i näten?
Charlotta tystnar en stund, sedan säger hon att hon vill få folk att tänka till. Vi måste våga diskutera det här, och fundera över om slowfeeding-trenden enbart är bra.
För tidigt att dra slutsatser
Jag lovar Charlotta Lindgren att ”bolla vidare” den sista frågan om påverkan på tänderna till Torbjörn Lundström, som arbetar på Djurtandvårdskliniken i Söderköping. Torbjörn är legitimerad tandläkare både på human- och på hästsidan.
Jag ringer upp Torbjörn och ställer Charlotta Lindgrens fråga. Innan han besvarar den poängterar han att det här med slowfeeding-nät är nytt. Produkterna har inte funnits så länge på marknaden, det gör att man ännu inte kan dra några långtgående slutsatser av vad vi ser.
Har ni på kliniken upplevt något samband mellan skador på hästars tänder och användningen av nät?
– Visst har vi sett det på några få individer. Vi har sett en del överslitningsskador på framtänderna, men har hittills inte sett någon häst som har fått allvarligt tandlidande av det.
– Tanken med näten är förstås att sprida ut hästarnas tuggning över tid, men blir hästen frustrerad och stressad över att inte kunna äta på ett normalt sätt blir det inte bra. Om hästen blir frustrerad kan det leda till ökad spänning och ändrat tuggbeteende, som på vissa individer kan orsaka spänningsrelaterade problem. Precis som vi människor också kan få. Så slowfeeding kanske inte är rätt modell för just den hästen.
Torbjörn Lundström avslutar vårt samtal med att konstatera att användningen av de här näten än så länge är begränsad. Han säger också att han håller med Charlotta Lindgren om att det finns anledning att vara observant, och inte ta för givet att allt enbart är positivt med slowfeeding-nät.
Kvalitetsskillnad på näten
Vi har bett Ove Lind, som tillsammans med sin hustru driver företaget Slowfeeding DNAS AB, om en kommentar till det samband Charlotta Lindgren och hennes kollega Lena Rosqvist tycker sig se.
Ove skriver i sitt svar att hans företag ansvarar för en mindre volym av de slowfeeding-nät som säljs på marknaden i dag. Han konstaterar att det finns många så kallade ”look alike”-kopior och att dessa använder sig av mycket billigare material, med helt andra egenskaper jämfört med deras originalnät.
Att ett mindre antal hästar rycker och sliter i slowfeeding-näten är ett beklagligt, helt onaturligt och som tur är väldigt ovanligt beteende, skriver Ove Lind. Han menar att beteendet sannolikt beror på att dessa hästar tidigare har levt under förhållanden som har skapat en stor, ätrelaterad stress och att det trista är att dessa hästar egentligen är de som har det absolut största behovet av slowfeeding.
Tillvänjning ska ske successivt
När det gäller skador i hästarnas munregion konstaterar Ove att hårda, sträva och/eller knutna nät kan åstadkomma olika former av munskador. Han säger sig känna till ett fall av munskada, där handlade det om ett nät som varit felaktigt uppspänt. ”Alla våra slowfeeding-lösningar och rekommendationer bygger på att näten ska vara lättrörliga”, skriver han.
Avslutningsvis menar Ove Lind att de alltid rekommenderar sina kunder att långsamt vänja in hästarna och att aldrig tvinga dem att äta ur slowfeeding-nät. Inskolning ska ske successivt, Ove poängterar att hans företag har inskolningsrekommendationer till näten som det är viktigt att man följer.
Liknande webbartiklar
- Styngflugelarven – ett gissel för hästmunnar
- "Ingen vävnad tål högt tryck på för liten yta"
- Hästforskning: Nya rön om slowfeednät, äthastighet, kraftfoder till föl och salttillskott
- Forskningskollen: Längre ättid kan ge vänligare – eller argare – hästar
- Carolines hemmagjorda slowfeed-låda
- Slowfeeding
- KEX-finish och GHS-uppladdning
- En liten pusselbit som heter KEX
- Nät-upphängning
- Inte så mycket glamour
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!