Dressyr
Publicerad: 2015-07-21Till höger Jessica Jacobsson på unga nordsvensken Nitro. Foton: Maria Lindberg & Felicia Lennartzon
Ridutbilda din kallblodiga häst
En ung nordsvensk, en ardenner som är körhäst eller en fjording som mest ridits i skogen – alla kan de bli välutbildade ridhästar. Här får du tips och råd om hur du bäst utbildar ditt kallblod i ridning, för att få en hållbar och trevlig ridhäst.
Text: Maria Lindberg
Många upptäcker att kallblodiga hästar som fjordhästar, nordsvenskar, tinker, ardenner, kallblodstravare kan vara väldigt trevliga ridhästar. Men det kan krävas lite annorlunda tänk när du utbildar en tyngre häst i ridning, än om du har en lättare varmblodig häst.
– Rent generellt är kallblod lite mer framtunga och inte lika lätta i sina rörelser. Då krävs det mycket arbete för att få dem att bära upp sig med bakdelen, ofta har de lite svårare för galoppen, säger Jessica Jacobsson som tränar och tävlar dressyr med sina nordsvenskar Oden och Nitro.
Men hon är noga med att påpeka att detta skiljer sig både mellan olika kallblodiga raser och mellan individer inom varje ras. Själv kan Jessica jämföra sin något tyngre och mer framtunga Oden med den lättare och nättare Nitro.
– Nitro har lättare att hitta en bra form, han har luftigare steg och är känsligare för hjälperna, säger hon.
Framåtbjudning är A och O
Har du den tyngre typen av häst, individer som ofta också är lugna och ibland lite bekväma, måste du börja med att hitta framåtbjudningen.
– Ingenting fungerar om hästen inte tänker framåt. För många kallblod är det bättre att träna på exempelvis galoppen ute i skogen, där det oftast finns en mer naturlig bjudning, än på ridbanan. Så har jag gjort med Oden. Han blir lätt tung och lite loj på banan, men vaknar till och tycker att det är roligare i skogen.
Just detta att det ska vara roligt trycker Jessica mycket på.
– Både du och hästen ska tycka att det är kul, annars blir det inte bra. Gör det inte för svårt för er. Ta ett steg i taget och ta vara på det som hästen tycker om att göra. Ridningen ska vara något positivt, säger hon.
Ha rimliga förväntningar
Det är viktigt att inse både sina egna och hästens begränsningar. En tung ardenner kan med sin exteriör inte gå höga klasser i dressyr eller hoppa enorma hinder. Den är inte byggd för det och kommer inte att hålla för den sortens ridning.
Men lägre klasser fungerar utmärkt med rätt träning. Precis som med varmblodiga raser vill man ha lyhörda hästar som reagerar på små hjälper.
– Jag jobbar mina hästar mycket från marken, de får lära sig röstkommandon både under tömkörning, körning och trickträning först. Det kan jag sedan använda uppsuttet när jag lär in hjälperna, förklarar Jessica.
Hästar lär sig ganska snart att lyssna på små signaler, samtidigt som en häst som också är körhäst lär sig att den ska jobba och fungera på olika sätt i ridning och i körning. I skogskörning eller jordbruksarbete ska den arbeta långsamt och med segare energi, medan vi vill ha en mer ”explosiv” häst i ridningen.
– Hästen kommer att lära sig att sadeln betyder en sak och selen något annat. I ridningen kan du be om galopp från halt med en galoppfattning och en smackning, men kör du stock i skogen vill du att hästen går långsamt framåt i skritt när du smackar, konstaterar Mikaela Lundgren, som har den nordsvenska hopphingsten Herkules.
Ekipaget har bland annat hoppat under Falsterbo Horse Show.
Undvik att klämma eller tjata
Mikaela poängterar också vikten av framåtbjudning. Det unga kallblodet, eller en äldre häst som inte är så utbildad i ridningen, tenderar ibland att bli loj när man tränar på ridbanan. Då är det bara framåt, framåt som gäller.
– Hästen måste bjuda och bibehålla ett bra steg utan att du sitter och driver hela tiden. Du kan inte be hästen att korta och samla sig innan du har framåtbjudningen.
Så fort du ber om en sidvärtsrörelse, en vändning eller liknande kommer hästen annars att sakta ner, förklarar Mikaela och fortsätter:
– För att det inte ska stanna upp helt krävs att du verkligen har bra tryck i gångarten innan, då du följer fyrkantsspåret eller volten. När det gäller nordsvenskar har de oftast väldigt stora gångarter vilket gör att ett framåttempo är oerhört viktigt i början av utbildningen. Detta för att de ska orka hålla sin stora trav och galopp.
Anlita en tränare
Både Mikaela och Jessica är noga med att inte kräva mer än vad hästen klarar av. Då måste man dels se till individens fysiska begränsningar, dels till hur mycket den klarar mentalt. En unghäst kan väldigt snabbt bli trött i huvudet när den lär sig mycket nytt.
– Ta hänsyn till dagsformen, känn efter hur din häst känns för dagen. Är den väldigt seg kanske det är bättre att ta en galopp i skogen än att traggla på banan, säger Mikaela.
Ta dessutom gärna hjälp av tränare. En duktig sådan kan avgöra hur mycket du kan kräva av hästen, när du kan vara lite tuffare mot den och när den behöver eftergift och vila. Var inte rädd för att be en duktig dressyr- eller hopptränare om hjälp bara för att du har ett kallblod, de flesta tycker att det är roligt att träna alla sorters ekipage. Och en häst är en häst, oavsett ras.
– Jag upplever inte att folk är fördomsfulla när jag är ute och tävlar, och de tränare jag har ridit för har bara varit positiva till mina hästar, säger Jessica.
Med rätt träning är kallblod roliga hopphästar. Foto: Maria Lindberg
Kallblod finns i många olika modeller och som ryttare måste du anpassa träningen, bland annat efter hur tung eller framåt din häst är. Foto: Maria Lindberg
Liknande webbartiklar
- Satsar på Lätt A med brukshäst: ”Han får mig att tro på sådant jag inte trodde var möjligt”
- Trickträning med Jessica och hennes nordsvenskar: ”Ta det i små, små steg”
- Maja hoppar högt med sitt kallblod: ”Han är en oslipad diamant”
- Sara tävlar dressyr med sin nordsvensk: "Ibland tisslas och tasslas det bakom ryggen"
- Nya framgångar för dressyrnordisen Nitro: "Trodde knappt att det var sant"
- Linda och Torsten övar barbacka mot Medelsvår A: "Det tränar upp din balans"
- Flockledare sökes för provanställning
- Ardennern Torsten har gjort debuten i medelsvår dressyr
- Ardennern Torsten tränar för start i medelsvår dressyr
- Bli trygg med miljöträning
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!