Dressyr
Publicerad: 2014-06-16Anders Eriksson är bra på att förklara och får det svåra att låta enkelt.
"Om du tar bort sadeln och människan ordnar sig problemen ganska kvickt"
Anders Eriksson är ett känt namn i hästbranschen, många skulle kalla honom för Sveriges tömkörningskung. Sedan han startade sin bana som kusk på åttiotalet har Anders deltagit i flera SM och VM, han har designat utrustning och har utbildat mängder av hästar och människor i tömkörningens ädla konst.
Text & foto: Natalie Lindholm
Under det senaste året har Anders Eriksson rest 600 mil för att hålla föredrag och kurser. Vi träffar honom på Vikbolandet, där Hästkliniken i Norrköping anordnar kunskapskväll om tömkörning. Läktaren är nästan fullsatt och runt mig hörs spontana skratt, när Anders på ett lugnt men humoristiskt vis berättar om sin hästbakgrund.
Inne i manegen väntar den första av dagens tre hästar som ska arbetas på töm. Det är en ponny som har haft problem både med munnen och med en för kort vänstersida. Samtliga hästar under kunskapskvällen är okända för Anders, han träffar dem för första gången i dag. Medan han spänner åt utrustningen talar han sig varm för sina lätta tömmar.
– Att säga att man använder lädertyglar är som att säga att ”jag har köpt en bil”. Jaha, du har en bil, men vilken sort är det då?
Lädret i hans tömmar är vegetabiliskt garvat i Sverige, det tar flera veckor att ta fram dem.
– De kostar lite mer men är betydligt mjukare. Det läder som säljs i de flesta butiker är garvat i Pakistan. Sådana tömmar är lite hårda, tunga och tråkiga. Det här lädret är mycket trevligare. Tömmen är bara tre millimeter tjock och väldigt lätt, förklarar Anders, som menar att en tyngre töm kan göra att man ofrivilligt stör hästen i munnen när man arbetar.
Drar åt försiktigt
Ponnystoet ser fundersamt ut när Anders drar åt gjorden ett hål.
– Vi ska se hur mycket jag får, säger han, och drar försiktigt ett hål till.
– Man ska aldrig dra åt gjorden från början, för då sätter man spänning i hästen det första man gör. Tar du bara det du får, och väntar lite grann, brukar du få saker för att du har haft tålamod och väntat. Det här området behöver man hålla fritt från tryck, förklarar Anders samtidigt, och visar stället på främre delen av hästens rygg.
– När du får tryck här åker huvudet på hästen upp, det är inte svårare än så.
Han jobbar sig bakåt längs ponnyns kropp och visar svanskappan. Anders menar att svanskappa är ett ypperligt sätt att lära hästen att acceptera en situation den först vill komma ifrån. Genom att låta svanskappan sitta kvar, trots protester från hästens sida, lär den sig snart själv att acceptera läget.
– Är det någon häst som inte vill ha den, då vill jag verkligen att den ska ha den, för det finns ju en massa saker hästen inte tycker om från början. Ryttare på ryggen till exempel.
Tömmens tyngd räcker
Med utrustningen på plats får ponnyns ägare leda runt den några varv, för att se hur hästen accepterar gjorden och svanskappan, innan Anders kopplar på sina tömmar och tar över. Ponnyn är helt lugn och lyssnar uppmärksamt på Anders mjuka hjälper.
För oss på läktaren är det nästan magiskt att se hur han genast får ponnyn att reagera på minsta förflyttning av kroppen. Själv säger Anders att det blir lätt när man har jobbat med detta så många timmar att man inte längre behöver tänka på vad det är man håller på med. Han förklarar hur han hela tiden får hästen att reagera på sitt kroppsspråk.
– Ni kan se att mina händer är öppna. Hästen går bara på vikten i tömmen och jag håller inte i någonting.
Anders börjar alltid med att skritta hästen på raka spår, och menar att positionen som den som tömkör har beror på vad man vill få ut av övningen. Han jämför styrningen i tömkörning med att köra skottkärra, eller att cykla.
– Vill jag vända till höger så går jag till vänster. Mina fötter går till vänster och jag har vridit bålen så att höger hand är nere vid min höft. Vill jag förstärka hjälpen lättar jag på vänstertömmen, förklarar han, samtidigt som ponnyn genast följer med i vändningen.
– Det är så det fungerar, konstaterar Anders, och spridda skratt hörs på läktaren – eftersom han får det att låta som den mest självklara och enkla sak i världen.
Undvik att spänna dig
Anders varnar för att låsa hästarna med yttertygeln, han menar att hästen måste gå i egenbalans utan att vi håller i den för mycket. Själv går han med låga händer bakom hästen, för att undvika att spänna axlarna eller bli hård i handen.
Ponnyn, som har beskrivits som något av en problemhäst, visar inga istadiga sidor i dag utan gör precis vad hon blir ombedd att göra, helt utan protester.
– Tycker ni att hon är hög i nacken?, frågar Anders, och svarar snabbt själv.
– Nej, jag brukar säga att om du tar bort sadeln och människan så ordnar sig problemen ganska kvickt.
Hästens oliksidighet känner Anders inte alls av för dagen, troligtvis beror den enligt honom antingen på ryttaren eller på sadeln.
– Jag tycker att det här var en trevlig häst, säger han, innan ponnyn får gå tillbaka till sin ägare igen.
På läktarfrågan ”Hur ofta kan man tömköra sin häst” kontrar Anders med motfrågan ”Hur ofta kan man rida?”. Han menar att en stor fördel med arbete från marken är möjligheten att få se sin häst från sidan och i arbete.
Själv har Anders knappt ridit alls de senaste åren, men beskriver sig som en betydligt bättre ryttare i dag än för ett antal år sedan – tack vare jobbet från marken och från kuskbocken.
Ibland bättre utan bett
In i ridhuset kommer nu en stor skimmel. Det åttaåriga stoet, som aldrig tidigare har blivit tömkört, har haft problem i munnen. Ägaren berättar att hästen är svår att få kontakt med och att den protesterar mot arbete.
– Det här är en välskapt och fin häst, berömmer Anders, och visar den bettlösa sidepull han har tränsat med.
– Så som jag har fått problemet beskrivet för mig är det kanske inte så lämpligt att vara i munnen på hästen. Ibland går det ju att kommunicera betydligt bättre om man inte är i munnen. Det är bara det att vi har vuxit upp med att man ska ha bett, och det säger jag inte att vi inte ska ha, men ibland får man kanske låta bli.
Anders spänner fast svanskappan och hästägaren leder iväg stoet, som nästan genast reagerar med att göra en serie bocksprång. När hon har lugnat sig och Anders fäster tömmarna berättar hästägaren hur stoet brukar skjuta ut hals och huvud för att komma undan arbete.
Anders funderar inte många sekunder innan han konstaterar att problemet inte måste sitta i munnen, det kan lika gärna komma från ett bakben.
– Det är så komplext det här med att se var sakerna sitter någonstans, säger han.
Anders låter stoet börja trava lite lätt, innan han snabbt konstaterar att hon är stel och nästan ser lite halt ut bak. Hästen tycks vara fundersam, men under hans trygga vägledning ser hon snart ut som om hon aldrig har gjort annat än att gå på töm.
Då och då kommer stoet på att svanskappan sitter kvar, och sparkar ilsket efter den innan hon fortsätter arbeta avslappnat igen. Anders varnar för att det kan ta tjugo eller trettio minuter för vissa hästar att inse att det sitter en svanskappa på.
Hästen måste få försvara sig
Sista hästen för dagen är en dressyrstammad fyraåring, ägaren berättar att hon ibland protesterar vilt vid tömkörning. Som mest har stoet sprungit baklänges flera varv på ridbanan hemma, och ägaren upplever att hon inte bjuder framåt. Det är framför allt när stoet pressas som reaktionerna kommer, och Anders reagerar på uttrycket.
– Ibland hör man hästägare säga att hästen försvarar sig och då måste man ju fråga sig, mot vad? Är det dåliga händer? Det är klart att den måste försvara sig mot dåligt uppförande av folk. Det blir sådana skrönor ibland att hästen är på ett visst sätt. Man kan grubbla ihjäl sig, men man måste försöka förstå hur hästen har det också. Det är viktigt att du har rätt kravnivå.
Efter att hästägaren själv har tömkört stoet en kort stund, utan några större problem, tar Anders över. Och inte heller den här hästen visar några som helst olater under passet. De stora reaktioner som både vi åskådare och hästägarna väntat sig uteblir helt, och efter en nästan tre timmar lång genomgång tar vi med oss värdefulla lärdomar hem.
Dressyr på töm passar de flesta hästar. Rätt utrustning gör kanske inte underverk, men det kan göra stor skillnad för resultatet. När du stöter på problem, se till dig själv, för troligtvis finns svaret där.
Även det sista stoet sköter sig exemplariskt.
Om hästen krånglar, sök i första hand svaret hos dig själv, råder Anders.
taggar
Liknande webbartiklar
- Mild kontakt är A och O vid tömkörning: "Munnen är jätteviktig på hästen"
- Anders Eriksson om tömkörningens grunder: ”Viktigt att förstå hur hästen fungerar”
- Anders Eriksson visar tömkörning på clinic
- Fem tips från Anders Eriksson: Undvik fallgroparna vid tömkörning
- Anders Eriksson: ”Kan du jobba varierat får hästen inga ryggproblem”
- Clinic med Anders Eriksson
- Tömkörning med Anders Eriksson
- Samlande tömkörning
- Flytta hästen sidvärts i töm
- Tömkörning för nybörjare
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!