Avel
Publicerad: 2009-12-21Löshoppning - den svenska modellen
En lördag i december kom den erfarne domaren Harald Jönsson till Månsegården i Varberg, för att visa löshoppning av unga hästar. Han passade även på att kommentera hästarna inför publiken, vilket gjorde eventet väldigt givande.
Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
Harald berättar att löshoppningen inte minst är viktig som miljöträning för den unga hästen. Det är kanske första gången tvååringen kommer till ett ridhus eller lämnar gården.
- Om hästen inte får testa på nya miljöer som ung kommer den att vara rädd i tävlingssituationen sedan.
Han poängterar att löshoppning bara är en fas i hästens utbildning, vissa hästar hoppar bättre under ryttare sedan och det är det som räknas.
- Det är inga prispengar i löshoppning, skrattar Harald.
- Skämt å sido, att löshoppa är ett jättebra sätt för den unga hästen att komma hemifrån, lära sig att ta drivning och att bli hanterad. Sedan är det jätteviktigt för vår avelsvärdering. Löshoppningen vid treårstesterna är det snabbaste sättet att se om en hingsts eller ett stos avkomma är lämplig för hoppning och i förlängningen om föräldern är lämplig att avla på. Annars får man ju vänta på avkommans tävlingsresultat och det kan ta elva-tolv år. Då är mamman död och begraven!
Treårstest visar talang
Det har visat sig att resultaten från treårstesterna säger mer om hur det kommer att gå på hoppbanorna i framtiden än vad resultaten från kvalitetsbedömningarna (av fyraåringar) gör.
- På treårstestet är det ingen ryttare som påverkar hästen. En duktig ryttare kan på kvalitetsbedömningen hjälpa hästen till bättre poäng. Och en dålig ryttare kan försämra hästens förutsättningar, säger Harald.
Hur ofta ska man då löshoppa sin unghäst?
- Jag tycker att man kan hoppa tre till fyra gånger med en veckas mellanrum, på hösten som 2,5-åring. Sedan får hästen ett break i några månader under vintervilan. I februari-mars hoppas hästen sedan fem eller sex gånger med en veckas mellanrum. Mellan sista löshoppningen och treårstestet bör hästen få hämta andan i minst 14 dagar. Det är viktigt att hästarna är sugna på att hoppa när de kommer till testet, de får inte vara trötta i kroppen.
Att hästen ska vara sugen på att hoppa är något Harald återkommer till. Löshoppning handlar mycket om att ge självförtroende.
- Det är jätteviktigt att aldrig bygga högre än vad hästen lätt klarar av. Hur begränsad den än må vara måste hästen själv tro att den kan hoppa upp genom taket.
Harald tycker inte att man ska låta hästen hoppa mer än sex eller sju språng på den uppbyggda oxern, annars riskerar den att bli trött.
- Bättre än efter sex till sju språng blir det ändå inte. Läs av hästen och sluta direkt om den visar trötthetstecken!
Klassisk serie
Harald har ställt upp en klassisk löshoppningsserie i ridhuset, som har delats av till cirka 20 x 40 meter för att inte vara för stort. Hela spåret är inringat av plastband och hörnen är avskurna med bommar, för att hästarna inte ska "fastna" där. Insprånget är ett lågt koppelräck, sedan är det ett galoppsprång fram till en oxer. Hoppningen sker, precis som vid unghästtesterna, i vänster varv.
- Avståndet mellan hindren beror på hästen. För halvblodshästar ligger det mellan 6,80 och 7,50 meter. Med ponnyer får avståndet givetvis kortas.
Det "grundavstånd" Harald försöker använda för stora hästar är sju meter. Ändrar gör han bara om det uppstår problem.
- Jag ändrar inte avståndet i onödan, det är ju ingen som gör det inne på hoppbanorna sedan... Min erfarenhet är att det oftast inte beror på att hästarna är kortsprungna när de inte når fram i löshoppningen. Det är vanligtvis så att de är lite osäkra eller spända.
Den svenska modellen
Till sin hjälp har Harald tre piskförare, som givetvis bär hjälm. En är positionerad vid mitten på den hinderfria långsidan och de två andra står i närheten av varsin kortsida. Hästen får inte godis när den hoppat, utan bromsas istället av piskförarna mellan rundorna. De ser till att den håller sig i det bortre hörnet, på såpass stor yta att hästen inte känner sig trängd, medan hindren byggs om.
- Det här brukar vi kalla den svenska modellen för löshoppning. I den bortre hörnan har hästen sin fredade plats, där den får stå för sig själv och slappna av mellan rundorna. Jag försöker att inte sätta igång hästarna igen förrän jag ser att de börjat slappna av, berättar Harald.
Hjälphindret är ett räcke på cirka 50 centimeter, med markbom. Allra första rundan får unghästarna bara galoppera runt spåret utan hinder. Därefter får de hoppa hjälphindret som ett kryss, för att hitta mitten på hindret. Sedan hoppas hjälphindret hela tiden som ett räcke. Det höjs inte, men det gör istället oxern. De första gångerna får hästen hoppa den blivande oxern utan bakbom, men ganska snart läggs bommen upp. Oxern behålls parallell under samtliga höjningar (om det inte händer något).
Löshoppningsproffset Harald Jönsson.
Bengt Andersson med Bazooka KS.
Bortre hörnet - en fredad zon.
Flera piskförare behövs.
"Värdinnan" Nina Sturesson med sin Wincent.
taggar
Liknande webbartiklar
- Summering visar glädje för svensk avel – positiv trend håller i sig
- Postnord skickade hingstsperman fel – anmäls till ARN
- FEI förtydligar regler om sporrmärken
- Ingemar efter besöket på Jonstorps gård: ”Nu håller vi tummarna lite extra för Malin”
- Sylve Söderstrand: ”Rio, here we come!"
- Sofie Relanders nyttiga bakdörr ut från paddocken: ”Perfekt för hästarna att hitta framåtbjudningen”
- Rytm med bommar
- Hoppa efter vintern
- "Att hoppa trippelbarr är busenkelt"
- Sitt fint – över hinder
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!