Frida Andersén överträffade alla sina förväntningar.

Och blev så här glad när nollan satt.

Nöjd, rörd, glad!

Frida får en kram av sin mamma.

Niklas Lindbäck och Mister Pooh satte nollan.

Och grattas av Staffan Lidbeck.

Sara Algotsson Ostholt hade hoppats på bättre resultat i banhoppningen.

Liksom Ludwig Svennerstål, besviken över den egna placeringen.

Michael Jung - svårslagen tysk.

Ingrid Klimke och Michael Jung gratuleras.

Många tyska supportrar fanns på plats.

Alla lagmedaljörer trängs på podiet.

Tyskland tog guld – riktigt starka är de.

Michael Jung tog guld både med laget och individuellt.

Ingrid Klimke tog silver.

William Fox-Pitt fick med sig bronset hem.

Glada svenskar på podiet.

Hej till publiken!

Poserar för fotograferna.

Ärevarv för våra svenska silverhjältar!

Glad för silvret, men besviken över den egna prestatationen.

Det var ett lite flamsigt gäng silvermedaljörer som ställde upp för fotografering.

Så ja, nu är alla med!

Stenhård fokusering ledde fram till lagmedaljen på EM för Sverige.
- Vi ska inte bara vara med, vi ska ta medalj, det är så vi har tänkt inför det här mästerskapet. Att vi lyckades - ja, jag är så stolt, säger förbundskapten Staffan Lidbeck.
  
Grunden till framgångsreceptet lades redan på förra förbundskaptenen Gunilla Fredrikssons tid.
- Fjärdeplatsen på OS förra året gjorde oss alla väldigt besvikna. Visst, det var bra kanske, men alla vill vi stå på pallen. Jag var med som veterinär då och vi var verkligen förkrossade. Gunillas jobb som hon hade gjort inför OS lade grundstenarna till det upplägg vi har nu, men efter London blev det ännu mer fokus på medalj. Vi ska inte bara vara med och tävla – vi vill fightas om topplaceringarna, säger Staffan Lidbeck.
Det är en överväldigad, sprudlande glad – och möjligen lite trött – förbundskapten som summerar Europamästerskapen för svenskarnas del.
- Alla i laget har presterat på topp. De jämna resultaten ledde fram till medaljen. Inte minst är det så klart Fridas prestation som sticker ut. Helt fantastiskt att kunna gå in och göra den runda i banhoppningen som hon ändå gjorde, säger Staffan.
Han vill även gärna framhålla de individuella ryttarna.
- Johan Lundin till exempel. Han har ju lyft sig flera snäpp, det är så roligt att se att vi har flera starka ryttare på gång.
  
Frida lagets utropstecken
Frida Andersén och hennes fina Herta får väl ändå ses som svenskarnas silverhjälte, efter en fin dressyr, en supersnabb och felfri terräng och så den avslutande, prickfria banhoppningen.
- Jag vet inte vad som händer i mitt huvud just nu. Jag är bara så glad och min häst är så bra, hon har inte gått felfritt på hela året och så gör vi det här. Det här överträffar alla mina förväntningar jag någonsin kunnat ha inför den här tävlingen. Nu ser jag fram emot nästa års utmaningar, säger Frida.
Hon jobbar ju hos Sara Algotsson Ostholt i Tyskland och Sara prisar gärna sin "elev".
- Inte minst var terrängen bara så bra. Hon satte en runda, tog den snabba vägen över spetsen och visade att det gick. Vilken kick det var för oss som kom efter, det peppade allt något helt oroligt, säger Sara.
Herta har en tendens att bli lite flack i sina språng så här dagen efter terrängen.
- Det är något vi har tränat på massor, och visst, efter gårdagen när hon gick så fort fanns ju risken att hon skulle vara ännu mer flack på banan. Men det var hon inte, hon har aldrig gått så bra, och att kunna prestera så här - på ett mästerskap - fantastiskt.
  
Hade högre mål individuellt
Sin egen prestation är Sara något besviken på.
- Jag kom hit för att rida för laget, men personligen hade jag ett mål att nå topp tio. Nu kom jag på 14:e och visst, det är väl helt okej. Men det är klart att jag är besviken. Reality spände till inne på banan, jag vet inte om hon blev lite tagen av atmosfären.
Sara ger ändå sin Facebook-häst en stark fyra, av fem, i betyg.
- Jag kände inte riktigt igen henne i banhoppningen, men hon behöver mer rutin bara. Vi jobbar vidare, säger hon.
  
Hårt jobb av alla i laget – och teamet
Niklas Lindbäck hamnade precis utanför den individuella pallen, men är nöjd ändå.
- Nja, det är klart att det gnager i mig lite. Jag hade velat ta en individuell medalj så klart, men om ett par månader känns det här säkert helt okej ändå.
Även Niklas pratar om att det var Gunilla Fredriksson som lade grunden till framgångarna.
- Staffan har tagit en del av hennes system och utformat ett eget. Han har varit på oss massor – är målet att ta medalj måste man träna och det har vi verkligen gjort. Det har varit en stark satsning från alla parter, inte bara oss ryttare. Det är det som krävs – hårt jobb och fokus. Sedan måste man analysera också, inte bara titta på det som vi gör fel utan även på det vi gör rätt, säger Niklas.
   
Bra hästägare och hästar ett måste
En som är något mer besviken över att inte ha hamnat på den individuella pallen är Ludwig Svennerstål.
- Jag ville ha en egen medalj, det ville jag. Jag är så klart glad över silvret, men också besviken över hur det gick i banhoppningen. Det känns lite som att vi är tillbaka på ruta ett, hoppningen har varit bättre ett tag innan detta, men vi får jobba på helt enkelt.
På den internationella presskonferensen skojade Ludwig om att Sverige nu måste arbeta ännu hårdare – för att kunna slå de starka tyskarna.
– Framför allt gäller det att få tag på bra hästmaterial. Vi behöver få in starka ägare som kan hjälpa oss med det, säger Ludwig.

Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve

Det blev en grymt spännande avslutning här i Falsterbo, Peder Fredricson på H&M Cash In var som enda svensk med till andra omgången. Han gick ut som trea från slutet, satte en snygg nolla och ledde klassen. Men tyvärr passerades han i prislistan av vinnaren Nicola Philippaerts på Carlos från Belgien och tvåan Brianne Goutal på Nice De Prissey från USA.
  
GP-segraren Nicola Philippaerts hann se första ryttaren i andra omgången och insåg att det skulle bli en snabb omhoppning:
- Jag gav allt och det lyckades!
Andraplacerade Brianne Goutal bor egentligen i USA, men har varit stationerad i Europa under sommaren.
- Jag var väldigt glad i omhoppningen över att jag har en så försiktig och "scopy" häst. Det behövdes!
Hon avslöjar också att hon har koppling till Sverige, hennes pojkvän kommer härifrån...
  
Peder Fredricson var jätteglad för sin tredjeplats.
- Det är en speciell häst jag har, allt är möjligt och allt är omöjligt med honom. Men vet aldrig hur det blir. Cash In har en otrolig kapacitet, men ridbarheten måste vi jobba lite mer på...
Valacken gillar helt enkelt inte när ryttaren bestämmer för mycket.
- Det är bara att hänga med. Andra hästar kan man ha en tanke om att forma på ett visst sätt, men det går inte med den här. Jag har haft honom i tre år och kan fortfarande inte få honom på tygeln...
  
Om ett par veckor åker Peder till OS i London. Men inte som ryttare utan som tränare till sin bror Jens. Och som make till Lisen förstås, som nu är klar för en ordinarie plats.
- Jag, Jens och Lisen har tränat ihop hemma hos oss under de senaste månaderna, det har varit jättekul. Tidigare har det aldrig gått bra för alla oss tre samtidigt, men det har det faktiskt gjort den här säsongen. Även om jag inte har varit tillräckligt bra för att få rida OS.
Mindre roligt tycker Peder att det är att hans team-kamrat Malin Baryard Johnsson missar London.
- Det är bara tråkigt, jag är verkligen ledsen för Malin. Man vet ju hur det känns, dels att missa en OS-plats men framför allt när hästarna blir skadade...

Resultatlista

Den 18-årige Grand Prix-vinnaren Nicola Philippaerts.


Amerikanskan Brianne Goutal kom på andra plats.


När Peder fyllde 40 i vintras önskade han sig en klocka, men han fick ingen. Så lyxuret han fick i pris är han väldigt nöjd med.


Peder fick se sig slagen av "ungdomarna".
  
Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren

Tidigt under söndagseftermiddagen kallade förbundskapten Sylve Söderstrand till presskonferens. Och det var inget trevligt besked han hade att lämna, Malin Baryard Johnssons Tornesch har nämligen visat sig ha en senskada, och missar OS.
Med sig till presstältet hade Sylve en lapp från landslagsveterinär Jonas Tornell, där det stod att Torneschs senskada är treprocentig och sitter i vänster fram. Det är inget allvarligt för framtiden, men han kommer inte att bli frisk till London.
- Malin är förstås bestört, det är verkligen synd om henne. Det är ingen idé att ni söker henne i dag, hon kommer inte att vara tillgänglig...
   
In som ordinarie i laget går i stället Hippson-bloggaren Lisen Bratt Fredricson på Matrix. Om Sylve får anmäla en ny reserv är oklart, troligtvis går det inte eftersom reglerna säger att anmälan nu är helt stängd.
- Vi har fortfarande ett väldigt bra lag. Lisens häst har hoppat övertygande, även om den inte är lika rutinerad som Tornesch, säger Sylve.
   
Snacka om att det har varit dramatik för det svenska hopplaget den här helgen. Först vann de nationshoppningen, sedan visade det sig att Coupe de Coeur var ofräsch så att Henrik von Eckermann får ta Allerdings till OS. Och nu Torneschs skada...
 
Text & foto: Anki Yngve