Reportage
Publicerad: 2024-03-25Foto: Adobe Stock/Magnus Johansson, Linköpings universitet (porträtt)
”Det är inte tyst i en tystnadskultur, men den som pratar kommer att bli ensam”
När media skriver om fall av oacceptabelt beteende eller övergrepp inom risporten är en vanlig reaktion varför ingen har sagt något tidigare. Speciellt när det också framkommer att andra aktiva vetat om beteendet. Vad är det som gör att ingen vågar prata? Hippson har pratat om tystnadskultur med forskaren Carolina Lundqvist som förklarar fenomenet och vad som krävs för att åstadkomma en förändring.
Text: Cajsa Ekström Arman
Vad är tystnadskultur?
– Det är ett socialt och strukturellt fenomen som bygger på belönings- och bestraffningssystem, maktstrukturer, det sociala spelet mellan människor och väldigt mycket rädsla. Det är inte tyst i en tystnadskultur utan det pratas ofta mycket, men bara inom gruppen och inte utåt. För att förstå tystnadskultur är det viktigt att förstå olika socialpsykologiska processer och hur grupper fungerar. En av de starkaste evolutionära krafterna vi har, och som vi till hög grad vill skydda oss mot, är att bli utesluten från en grupp man känner tillhörighet till. Sen urtiden har människans överlevnad varit beroende av att tillhöra en grupp och det gör sociala bestraffningar väldigt kraftfulla. Ledarskapet spelar en betydande roll för den kultur som skapas och vilka beteenden som accepteras, belönas och uppmuntras. Tystnadskulturer kännetecknas av att de är slutna miljöer med maktobalans där vissa personer har hög status och det kan finnas tendenser till idoldyrkan. Vanligtvis är ledarskapet toppstyrt och auktoritärt med krav på lydnad och följsamhet hos de i underordnade positioner. De som avviker från den utstakade gruppnormen bestraffas medan de som följer den belönas. Över tid förskjuts gränser och det oacceptabla blir acceptabelt och ”normalt”. Det gör det svårt för enskilda individer som finns i gruppen att stå upp mot osunda och destruktiva beteenden även om man ser och reagerar.
Vilka konsekvenser kan det få att stå upp mot tystnadskulturen?
– Den tydligaste konsekvensen är att personen som ifrågasätter blir socialt bestraffad eller helt enkelt byts ut. Även om det snackats i gruppen kommer den personen som väl ställer sig upp och öppet lyfter problemen upptäcka att den plötsligt blir ensam. Det blir väldigt kallt. Det kallas inom idrotten för ”att hamna i frysboxen”. Ett fenomen som alltså är så pass vanligt att det till och med finns ett namn. Saker personen lyfter upp projiceras tillbaka mot personen själv på ett negativt sätt. De som tidigare hållit med är nu tysta. Ingen säger det rakt ut, personen märker istället passivt aggressiva beteenden och att den blir utfryst. Plötsligt blir personen inte inbjuden på möten och folk tar avstånd. Ryktesspridning brukar också komma som ett brev på posten. Ett vanligt rykte som upprepat kommer fram i berättelser är att personen har ”har blivit psykiskt sjuk”. Och när ryktet väl har spridits tenderar det att bli en ”sanning” i gruppen. Det skapar misstro mot personen och vad den har att berätta. Personen kan också på ett subtilt sätt förlora jobbet. Plötsligt uppstår ”arbetsbrist” eller det genomförs en ”omorganisation”. Egentligen byts personen bara ut mot någon annan. I en tystnadskultur är normen att skydda varandra, den som är beredd att berätta uppfattas som hot och utesluts medan det verkliga problemet finns kvar.
Finns tystnadskultur i alla olika grupper och organisationer eller behövs det vissa parametrar i en grupp för att det ska uppstå?
– Vi ser fenomenet i samhället i stort. En bidragande orsak till att tystnadskultur är så utbredd på olika nivåer är att fasaden utåt sett blivit viktig att upprätthålla, vilket i sin tur gör att problem som kan finnas på insidan döljs. För företag i dag är det jätteviktigt att bygga sitt varumärke och samma sak är det inom idrotten. Idrotten är i dag väldigt kommersiell och det är viktigt att komma ihåg. Då kan det bli större fokus på att skydda varumärket för sponsorerna och media än att vända blicken inåt. Sociala medier gör det dessutom extra lätt att skapa en snygg fläckfri yttre fasad.
Vilka faktorer är det som gör att en tystnadskultur kan fortsätta trots att olika fall kommer ut i media?
– Det handlar om en osund och ofta mycket hierarkisk maktstruktur. Ledarskapet är viktigt men det krävs också följare för att det ska kunna fortsätta. Ofta finns det en gruppering av följare som tyst accepterar eller inte vågar säga ifrån av rädsla för konsekvenserna. Men det brukar också finnas en grupp av följare som ser egna karriärmöjligheter, där man är beredd att hålla tyst och spela med för att själv kunna klättra uppåt. Inställningen blir att ”målen helgar medlen” och det belönas också i systemet. Det är dessutom ofta ganska ”röriga” organisationer med intressekonflikter där det finns ett motstånd mot interna eller externa kontrollmekanismer eller oberoende utvärderingar som skulle kunna avslöja missförhållanden. När ett fall till sist – ofta efter lång tid – kommer fram exempelvis via media, hittar man snabbt en syndabock som får ta hela smällen. Uppmärksamheten riktas mot syndabocken, man beklagar det som hänt för att sedan kunna fortsätta precis som vanligt. Mediastormar tenderar att snabbt blåsa över och sedan är det glömt. Det är viktigt att komma ihåg att tystnadskultur inte handlar inte om en enstaka individ.
Det krävs ett stort mod att våga stå upp mot en tystnadskultur. Foto: Adobe Stock
Vad krävs för att våga stå upp mot en tystnadskultur?
– Ska man göra det ensam och öppet krävs det ju egentligen att personen är beredd att ta risken att förlora sitt jobb eller få egna karriärmöjligheter förstörda. Ofta är personen i en beroendeställning. Det kräver ett stort mod och styrka att orka stå emot starka sociala krafter som kommer i spel. Man behöver ju också någon att vända sig till som kan ta emot och hantera informationen. Det är därför vanligt med anonyma vittnesmål genom media eller att folk berättar först efter att de lämnat. Många tror att de är ensamma eftersom tystnadskultur kan vara ett mycket känsligt och förbjudet ämne. Vanligtvis finns det många fler som delar erfarenheterna. Det är viktigt att lyfta upp processerna till ytan och så personer lär sig känna igen dem och det blir tydligt vad som faktiskt sker.
Vad behövs göra för att minska tystnadskulturen?
– Transparens är ett nyckelord. Sedan behöver man se över gamla makt- och statusstrukturer, bygga in interna och externa kontrollfunktioner och bryta de processer som vidmakthåller tystnadskulturer. Motsats till tystnadskultur är exempelvis att medvetet skapa en norm att olika idéer och åsikter accepteras och är önskvärda, uppmuntra att rapportera problem och att se konstruktiv kritik som en möjlighet att bättre kunna förebygga, åtgärda och utveckla framåt. För att bryta normer och gammalt som ”sitter i väggarna” så räcker det oftast inte att byta ut en person, utan man behöver medvetet göra ett omtag på ett större plan. Exempelvis tänka till i rekryteringar och ändra i centrala positioner. I företagsvärlden kan exempelvis en hel ledning behöva gå för att man vill driva företaget åt ett annat och nytt håll. Idrotten skulle kunna moderniseras en hel del i sitt tänk kring organisation. Sen är konsekvenser helt nödvändiga. Oacceptabla beteenden måste få negativa konsekvenser. Om oacceptabla beteenden istället accepteras eller till och med hyllas för att personer på så sätt klättrar uppåt till status och maktpositioner så kommer det att fortsätta. Man behöver fundera över vilka beteenden som egentligen ska belönas och vilka långsiktiga konsekvenser för organisationen det blir.
Kan du förklara mer vad du menar med att ”transparens”?
– Har man inget att dölja har man inget att förlora på att låta andra se vad som händer och finns i din verksamhet. Tvärt om kan det ofta vara bra då man får andras perspektiv och kanske upptäcker sånt man själv inte sett. Det handlar också om trovärdighet. Har man behov av att sluta en organisation, om man endast tillåter interna sekretessbelagda rapporter som inte kan faktagranskas så skapar det en misstro att något är uppenbart fel. I stressade situationer är det lättare att sluta en organisation än att öppna upp den. Ofta är det mer fördelaktigt att lyssna och bjuda in kritiker än att nonchalera och utesluta dem. Kritik är inget farligt utan bra då det tillför information så att man kan ta kloka och välinformerade beslut. Första steget med att få bukt med problemet kring tystnadskultur är att bli medveten om processerna, lyfta upp dem på ytan och börja se dem för vad de är.
Carolina är dubbeldocent (i psykologi och idrottspsykologi) samt legitimerad psykoterapeut. Hon arbetar på Linköpings universitet där hon forskar och undervisar. Hon har jobbat med psykologi inom idrott i cirka 25 år, tidigare arbetat tio år på Sveriges olympiska kommitté där hon förberett idrottare för fem olympiska spel och själv varit på plats på tre olympiska spel. Ett uppdrag som gett henne gedigen erfarenhet av olika ledarskap, insikt i olika idrottsmiljöer/kulturer och i idrottens nationella och internationella strukturer.
Carolinas forskning inriktas mot välbefinnande, psykiska hälsa och prestationsutveckling inom främst elitidrott. Hon leder även forskningsprojekt inom safe sports, och verkar som bollplank och stöd för olika förbund som vill förändra och har frågor om maktstrukturer, tystnadskulturer och relaterade frågor.
En krönika Carolina skrivit om att bestämt ledarskap är början till utveckling
Mindre grovfoderspill med hemmabygge
Problem med grovfoder som sprids ut i boxen? Både Lotta Wikström och Cina Davidsson löste problemet med varsin egenbyggd haybar.
Emma Jönsson går för ny SM-medalj
Med Gerion laddar Emma Jönsson upp inför seniorernas SM på Grevagården. Ödmjukt hoppas ryttaren kunna försvara förra årets brons.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Ridsportcenter anses vilselett kommunen
Det har varit många turer kring Växjö hästsportcenter. Nu anmäler Växjö kommun, som lånat ut pengar, bolaget som hanterat pengarna.
Travaren som satsar på Falsterbo
Frasse skulle bli pappas skogshäst – men nu kvalar Minna Dottoris honom till Amatörtouren. De har redan plockat hem två segrar i 1,20 i år.
”Finns väldigt många fina travare som bokstavligt talat skänks bort”
Unghästbedömningar - en nyttig erfarenhet
Unghästchampionat är en möjlighet för den unga hästen att samla erfarenhet. Men den behöver vara redo för uppgiften. Royne Zetterman förklarar deras tänk.
"Det är en individuell bedömning för varje häst"
Idyllisk hästgård med hög charm
I Njurunda, söder om Sundsvall, finns en hästgård med totalt åtta boxar och ett stort bostadshus med anor från 1880-talet.
Ännu en topplacering för Wilma Hellström
Wilma och Cissi BJN fick möta ett gäng tyskar i omhoppning i dagens Grand Prix. Något som de gjorde med bravur.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Hon kan tvingas lämna sin hästgård
I Jämtland har intresset för gruvbolag ökat. Men att bygga gruvor kan komma att påverka många boende som inte kommer kunna bo kvar.
Lars Kerstens Hallilea såld till USA
Hallilea har varit en viktig del av Lars karriär och försäljningen var oväntad. En av de mest minnesvärda ögonblicken var segern i Göteborg.
Oklar attack mot dödat föl
I helgen hittades ett dött föl på en gård utanför Nybro i Kalmar län. Men enligt Länsstyrelsen är det oklart om det rör sig om en vargattack.
"Den initiala besiktningen visar inte på något vargtypiskt beteende"
Wilma Hellström trea i 1,50-klass
Flera svenskar startade i går och de alla gjorde bra resultat – men bäst av alla var Wilma Hellström med Quinti von Hof som tog tredjeplatsen.
Normal asymmetri eller hälta?
När är ett asymmetriskt rörelsemönster normalt och hur kan mankens rörelse avgöra vilket ben hästen är halt på?
Forskaren och klinikveterinären Marie Rhodin på SLU berättar mer
Övervikt hos hästar – ett vanligt problem
Fler och fler hobbyhästar är för tjocka. Det innebär en hälsorisk som kan försämra prestationen och leda till följdsjukdomar. Veterinär Izabella Granswed förklarar.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Få koll på hästens bakben
Spårar hästen verkligen? Det är inte det lättaste att känna. Veckans övning ger bättre känsla för var hästen har sina bakben.
Ett vanligt fel är att man är på för mycket med innerskänkel
Hästar intar Göransson Arena i Sandviken
Nästa år kommer Göransson Arena att fyllas med 1200 ton sand och omkring 300 hästar. Nordic Horse Show flyttar nu från Lugnet i Falun till bandyarenan i Sandviken.
"Hästen måste ta egna beslut och initiativ"
Fälttävlansryttaren Anna Hassö är en tränare som brinner för att hästar ska få vara hästar. Många ser upp till Annas kunskap och passion.
Försök inte förändra hästen utan välj en häst som passar dig
Henrik von Eckermann fortsatt världsetta
Med 22 månader på tronen är Henrik von Eckermann fortfarande världsetta i hoppning. Även Peder Fredricson klättrar tillbaka mot topp tio.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!