Krönikor
Publicerad: 2019-06-24Foto: Ida Röök
Kajsa Boström: "Hästen deltar för att vi vill, inte för att den har valt"
I nummer 3 av kunskapsmagasinet Hippson gästskriver Kajsa Boström, B-tränare i dressyr och husbloggare på Hippson.se, om bogar på rymmen och tappade bakdelar. Vanskliga riduttryck som får konsekvenser för hästarna. Här publicerar vi en längre version av krönikan.
Hästen har en stor och stabil kropp, inuti finns ett lika stabilt skelett vilket består av cirka 207 ben, uppgifterna varierar. Skelettets uppgift är bland annat att tillsammans med muskler, ligament och senor göra så att hästen kan röra sig, det som kallas hästens rörelseapparat. Hästen klarar galant att bära runt sig själv och även oss, om vi uppför oss ordentligt.
Skelettet på en frisk häst går i princip inte att manipulera ur sitt naturliga läge med mänsklig kraft, benen sitter där de sitter. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när det hettar till i ridningen!
Vem har till exempel inte hört om den allmänt ostyriga bogen? Det gäller oftast ytterbogen och den finns i olika varianter såsom utskjutande, trängande eller ibland lite stel. Rent exteriört kan bogarna också beskrivas som liggande eller branta. En sak är dock samma på alla hästar, de sitter tämligen stilla, slimmade intill hästen.
Bogen sitter där den sitter, den åker med åt det håll dit hästens kropp går. Så om ryttaren hamnar i ett läge där den styrande eller vändande hjälpen inte fungerar och hästen ”flyter utåt" eller "skjuter ut bogen” är det i vanlig ordning ett handhavandefel. Det är inte hästen som skjuter ut bogen. Det är ryttaren som böjer hästens hals för mycket. Hästens kropp kan inte följa med, utan går åt det håll dit benen går. Ryttaren har misslyckats med att styra. Bogen den sitter tryggt på plats och hästen är precis som vanligt oskyldig till omaket att den tappar linjen.
Så om du rider på en häst där du tycker att bogen har sprungit i väg någonstans är det en bra idé att justera de vändande hjälperna så att du får med dig hela hästen i den tänkta riktningen. Det är mycket bättre än att böja hästens hals och huvud hit eller dit i tanken att fånga upp en smitande bog. Bogen sitter på sin plats. Det är en orubblig sanning. ”Hästens hals och huvud i färdriktningen” är en väldigt bra tanke för att kunna rida längs den tänkta linjen och då hänger bogen med.
Detsamma gäller hästens bakdel, den är tämligen väl förankrad i resten av hästkroppen och tur är väl det. De nästan mytomspunna bakbenen sitter också där de sitter, varken mer eller mindre. Hästar använder i naturen för det mesta sina bakben i samspel med resten av kroppen, för att ta sig från den ena grästuvan till den andra, varvat med ett besök vid vattenhålet då och då. Att de skulle komma på att aktivera sina bakben eller trampa under sig mer i något annat syfte tror jag inte, möjligen för att kunna springa ifrån ett rovdjur.
Alltså tappar hästen sällan eller aldrig sin bakdel, även om det är en vanlig kommentar under en lektion/träning. Den släpper aldrig medvetet bakdelen efter sig, inte heller är det en uträknad strategi om den släpar bakbenen i underlaget. Allt det där är resultatet av exteriör, individens unika rörelsemönster, gener och ryttarens inverkan. Att det skulle vara bra att kröka extra på haserna eller vinkla sitt bäcken har hästen absolut ingen medveten tanke eller dröm om.
Andra delar på hästen som kan verka ha ett eget liv är hals och huvud. Vem har inte hört att hästen lägger huvudet på sned eller ”gärna förböjer halsen i vänster varv”? Titta på hästen när den springer lös. Jag kan lova att du får stå och glo i evigheter för att se ett snett huvud eller en förböjd hals under mer än någon del av en sekund. Varför i hela friden skulle hästen hitta något meningsfullt i det?
Några andra saker som verkar vara vanligt förekommande bland hästar är att de går runt och blir för korta i halsen, visst är det konstigt? De drar också ibland in näsan, kör upp nacken eller använder sin underhals. Det skulle vara intressant att veta varför de kommer på dessa idéer…
Det finns emellanåt märkliga instruktioner eller uttryck i ridsporten som på ett eller annat vis gör hästen ansvarig för att ridningen inte går som ryttaren eller tränaren tänkt. Ryttaren kan få en del mer eller mindre omöjliga instruktioner att tampas med, vilket ibland skapar förvirring och/eller frustration för alla inblandade. Det går också att läsa en del märkliga domarkommentarer i dressyrprotokoll.
”Håll om hårdare med skänkeln så inte bakdelen svänger hit och dit.” Detta läste jag för ett tag sedan i ett protokoll i lätt klass. I min värld tänker jag på att vi ska lära ryttare att rida med små hjälper och INTE klämma med skänkeln. Förresten är jag tveksam till hur de ryttarben skulle se ut som kunde klämma 500 kilo på plats under ett helt dressyrprogram.
Yttertygeln är något annat som ofta är på tapeten. ”Stötta på ytter tygel” är en variant. ”Håll hästen rak med yttertygeln” eller ”Håll upp hästen på yttertygeln” är andra exempel på den betydelse som sätts på den där ynka lilla läderbiten.
Tanken är god, men den ryttare som ensidigt drar, håller eller böjer utåt med ytter tygel lär få problem i längden. Inte minst med onda axlar, armar och nacke, men mest med en stel häst. Ingen häst kan utvecklas rätt om den inte bär sig själv och arbetar i egen balans. Jag tror inte att 60 kilo ryttare kan styra upp 600 kilo häst med yttertygeln.
Kontakt är det sista ordet eller uttrycket jag tänker kommentera. Vi har trender i sporten och just nu verkar ordet kontakt vara populärt, ”att rida med kontakt ”eller ”få en bättre kontakt” hörs ofta. Synonymer till kontakt är: beröring, förbindelse, kommunikation, samband, gensvar, samröre, förhållande, gemenskap. Betydelsen "hålla fast" eller "dra" finns inte.
En bra kontakt är elastisk, både från ryttaren och hästen.
Något jag brukar säga till mina ryttare är att tänka hästen i ett stycke, inte i en massa lösa delar. Att hästen har styrkan och ryttaren har intelligensen är också något att förhålla sig till. Du är aldrig starkare än en häst men förhoppningsvis klokare, det är bra att ha i minnet när tyglarna kortas.
Det är min övertygelse att alla som kommenterar eller instruerar ridning vill väl. Ridning är svårt och att instruera ridning är nästan ännu svårare. Det gäller att se upp för de fällor som är lätta att falla i. Fällorna består ofta i att budskapet förvandlas mellan sändare och mottagare. Alltså mellan tränare–ryttare eller ryttare–häst.
Tygeln är en del av ett kommunikationssystem, något att skicka signaler i. Skänkeln ska signalera, inte klämma eller sparka hästen framåt. I den bästa av världar får alla hästar rätt utbildning från början och blir därför glada atleter som är (förhållandevis) enkla att rida.
Hästar är fantastiska och har ofta en utvecklingspotential långt över vad man kan tro. Ryttarna växer också nästan alltid med uppgiften, men det gäller att göra rätt och få med sig hästen på resan. Ryttaren ska förvalta, hästen deltar bara för att vi vill, inte för att de har valt.
Ha rimliga förväntningar på utvecklingen. Vikten av att ge hästen tid är underskattad. Som jag ser det är det svårt att i ordets bemärkelse ställa krav på en häst, den har inget ansvar för sina handlingar. En frisk häst är en glad häst så länge den kan begripa vad du förväntar dig! Att utbilda hästar är lite som att fostra barn – det behövs kärlek, stöttning, förståelse och rimliga ramar. Detta är lite av mina tankar och erfarenheter. Med god ridning och förståelse kommer vi långt.
... är B-tränare i dressyr, med utgångspunkten att det aldrig är hästens fel när något går snett. Hon är även populär husbloggare på Hippson.se och har själv utbildat en mängd hästar upp till Grand Prix.
Säkra upp sommarens läsning med två utgåvor av kunskapsmagasinet Hippson + en av våra senaste bokserier för endast 399 kronor. Du sparar hela 240 kronor! Bland annat kan du välja den helt nya serien ”Toppa ditt tävlande”.
Efter beställningen skickas rykande färska nummer 3 av Hippson (där krönikan ovan ursprungligen publicerades) tillsammans böckerna du väljer. I augusti får du ytterligare en utgåva av kunskapsmagasinet.
Läs mer om erbjudandet och beställ
Köp enbart senaste numret
Om innehållet i nummer 3
Läs i digitala arkivet
Hippsons nya bokserie "Toppa ditt tävlande" hjälper dig att ta tävlingsridningen till nästa nivå.
Liknande webbartiklar
- Karin Öljemarks tips för att kunna rida med optimal kontakt: ”En känsla av att hålla någon i handen”
- Se och lär
- Angående sitsen
- Kajsa Boström: ”Det är aldrig hästens fel när det uppstår problem”
- Forskning bekräftar: Ridning ger bättre balans och kroppsuppfattning
- Vill undersöka den neutrala sitsen: ”Många ryttare sitter inte på sina sittben”
- Bröderna Hickey håller clinic om mental träning, hästkommunikation och tävling
- Det är en konstig tid nu
- Var sitter balansen?
- Johanna Lassnack: “Ridsporten har blivit mer modeshow än kunskapsshow”
Se upp för giftiga växter i hagen
Våren är här och med den kommer även grönskan. Men vilka växter kan vara farliga för våra fyrbenta vänner när vi släpper dem på gräs?
Unga talanger ska tävla i LGCT Stockholm
I sommar är det dags för LGCT Stockholm. Lövsta Future Challenge arrangerar internationella klasser för U25-ryttare och sjuåriga hopphästar.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Lady räddad efter tio timmar i bäcken
Lady fastnade i en bäck under natten till torsdag. Med hjälp från grannar och räddningstjänsten kom hon tillslut upp efter tio i bäcken.
Sigrid åt Tysklönn - dog på en timme
Ettåriga Sigrid dog efter att ha ätit Tysklönn. Trots snabb vård gick Sigrids liv inte att rädda. Nu vill Johanna varna andra för den dödliga växten.
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!