Hoppning
Publicerad: 2017-01-30Grundrid som Gretzer: ”Det är ryttaren som gör hästen känslig för hjälperna”
Söndag kväll höll A-tränaren och OS-ryttaren Maria Gretzer clinic på Halmstads fältrittklubb, inför engagerade åhörare. Upplägget var att hon själv red två hästar – som hon aldrig hade suttit på förut.
Text & foto: Anki Yngve
Dels red Maria Gretzer lektionshästen Lizette, nio år e. First Wish – Garibaldi. Dels red hon ”överlevaren” och 1,35-hästen Kat’s Hero (åtta år, e. Haydn – Marco Mitras), kallad ”Föle”, som vi har skrivit om här på Hippson förut.
Ryttaren Barbro Wiengren och ägaren Ann-Sofi Berg körde Kat’s Hero och hans stallkamrat Campbella mot tävlingarna i Varberg i somras. De blev påkörda bakifrån på motorvägen, Campbella dog i den fruktansvärda olyckan och ”Föle” blev både chockad och skadad. Men nu är han alltså mirakulöst nog tillbaka.
– Den här hästen har många liv, han höll även på att stryka med som föl. Så det här är väldigt känslosamt för mig. Tänk, nu är han här och rids av Maria Gretzer! utbrister en glad Barbro.
Maria beskriver Lizette och Kat’s Hero som två väldigt olika hästar – den ena (Lizette) är ganska liten, inte så kvick i reaktionerna men väldigt välriden och lydig i dressyrarbetet. Den andra (”Föle”) är stor och känslig med rejäl hoppförmåga, men är inte alltid helt framför skänkeln. Båda hästarna är mycket trevliga men de är som sagt olika, ändå kan de ridas utifrån samma system.
Här nedan försöker vi sammanfatta Marias tips och råd – i tolv konkreta punkter.
1. Underskatta inte skritten
Med helt nya hästar skrittar Maria gärna lite extra i början, för att verkligen säkerställa att hästen är ”på” hennes hjälper.
– Jag vill ha dem lätta för hjälperna. Det är ryttaren som gör hästen känslig, om du är tydlig och visar vad du vill lär den sig snabbt. Faktiskt snabbare än många människor… Jag är fascinerad över hur bussiga hästar är och hur snabbt de försöker lyssna in en ny ryttare, vad vill hon där uppe?
Maria flyttar några steg sidvärts fram och tillbaka, gör korta halter och så vidare, för att få lektionshästen Lizette snabbare för hjälperna.
– Lektionshästar blir lätt lite avtrubbade eftersom de rids av så olika ryttare. Och de kan inte vara hur känsliga som helst, för då blir det farligt när de rids av någon mindre rutinerad.
Maria tycker att lektionshästen Lizette är riktigt välriden och trevlig.
Hoppa kan hon också!
2. Bakbenen, bakbenen, bakbenen…
När Maria gör en övergång uppåt, till exempel från halt till skritt, upprepar hon gång på gång mantrat ”bakbenen, bakbenen” – lite som för att påminna sig själv. Hon är otroligt petig och noggrann med att hästen ska sätta i gång med aktiva bakben, men också med att den ska ställa upp med bakbenen under sig i halterna.
Av samma anledning sätter sig Maria ner i sadeln inför övergångar nedåt, även om hon har stått upp i fältsits tidigare.
– När jag sitter ner får jag bättre kvalitet i avsaktningen.
Lika noga är Gretzer med att hennes galoppfattningar blir bra, framför allt ”Föle” är inte riktigt så lyhörd i fattningarna som hon önskar.
– Om jag ska hoppa kan jag inte börja med en slarvig galoppfattning! säger hon självkritiskt.
3. Bestäm var ”rälsen” ligger
För Maria är det A och O att det är hon som bestämmer spåret, alltså var hästen ska gå. Den får inte själv välja sin väg. Hon illustrerar, till publikens igenkännnade förtjusning, hur det ofta ser ut. Nämligen när ryttare rider runt lite hur som helst (”tjolahopp, tjolahej!”), utan kontroll på vägen.
Med båda hästarna rider Gretzer någon meter innanför spåret, men fortfarande med noggranna hörnpasseringar. Detta i både trav och i galopp, utan att ”hänga på väggen”.
– Här gäller det sedan att hitta en bra takt, hästen ska vara energisk men inte springig.
Hörnen, som alltså rids innanför spåret, innebär en 90-graderssväng. Vilket gör att du som ryttare måste växla ner innan.
Maria tänker att hon rider på treans växel på långsidan, men sedan växlar ner till tvåan inför hörnet. Och så upp till trean igen på kortsidan inför nedåtväxlingen i nästa hörn.
– Nu blir det långsammare takt på tvåans växel jämfört med på treans, så vill jag inte ha det. Jag vill kunna behålla samma rytm när jag växlar upp och ner, korta och långa steg med samma takt, förklarar Gretzer från sadeln på Lizette.
Hon berättar också att hon vänder hästen med relativt rak hals.
– Jag är inte så mycket för att böja hit och dit…
Det gäller att både kunna växla upp och växla ner galoppen.
4. Aktiv – men avspänd
Ibland varierar Maria de kvicka halterna, som hon gör för att få hästen mer lyhörd för hjälperna, med en lite längre halt. Detta för att hästen inte ska bli stressad.
Med Kat’s Hero, som är känsligare som individ än Lizette, lägger hon dessutom in övergångar i övningen där hon rider innanför spåret och växlar ner inför hörnen – för att han inte ska bli spänd. Hon rider inte heller lika stora tempoväxlingar på ”Föle”, inte förrän hästen har spänt av.
– Det är helt okej att han blir lite hög i nacken, men så småningom vill jag att han slappnar av. Då kommer han också att släppa ner huvudet. Det ska inte vara ryttaren som håller nacken nere genom att sitta och greja med händerna. Formen ska komma bakifrån, i och med en avspänning.
Ytterligare ett tips från Maria är att ibland göra halt, stå helt stilla en stund och själv ta ett djupt andetag. När du andas ut känner du hur hästen gör detsamma. Håller du i stället andan har hästen svårt att slappna av. Maria andas ut ljudligt flera gånger, för att illustrera hur man kan påverka hästen med sitt eget lugn.
5. Kontakt med motorn via tygeln
Gretzer vill ha kontakt med hästens mun via tygeln, men en lätt kontakt. Hon liknar kontakten i tygeln vid en strömkabel som går från hästens båda motorer, alltså bakbenen, via ryggen och nacken fram till handen.
– Du känner vad bakbenen gör via den där strömkabeln, då kan den inte glappa okontrollerat.
Däremot ska man givetvis använda sig av eftergifter som beröm. Men det ska handla om en medveten eftergift när hästen gör något bra, inte ett ”random” glappande.
– När motorn är riktigt bra i gång kan du släppa lite mer. Men det få inte vara så att hästen släpper bettet och hamnar bakom hand, i ett sådant läge är det riktigt obehagligt att försöka styra på ett hinder. Då blir det ett helsike att hoppa.
När Maria travar av och stretchar Lizette efter arbetspasset rider hon dock medvetet med glappande tygel.
– Nu är motorn i gång, hon bär sig själv och följer skänkeln. Då kan jag låta tygeln glappa, säger Gretzer och berömmer vilken fin skolhäst Lizette är.
6. Ska kunna svänga med skänklarna
Med båda hästarna visar Maria att hon vill kunna lägga ena handen på ryggen och rida serpentinbågar med enbart skänklarna, utan att dra i tyglarna. Ett nyttigt test som alla ryttare borde göra på sina hästar då och då.
– Jag håller händerna ganska mycket på samma sätt och svänger med skänklarna, inte med något slags cykelstyre.
Hon lär också hästarna att de ska gå rakt fram tills hon säger åt vilket håll de ska svänga. Om det så innebär att de ska trava rakt in i väggen (vilket hon givetvis aldrig utsätter dem för).
– Tittar man dit man ska kommer man dit. Men om man tittar ner i manen…
Maria svänger för enbart skänklarna, med ena handen bakom ryggen.
7. Var känslig i handen och med skänkeln
Maria visar med sitt kroppsspråk hur illa det kan se ut när vissa ryttare gör avsaktningar, där de segdrar i tyglarna och hästen gapar i protest.
– När jag tar en förhållning skakar jag bara lite försiktigt på tygeln, jag drar inte. Om man drar är det inte så kul att vara häst, då ser man direkt att de lägger öronen bakåt. Ta inte de där grova tygeltagen, vi måste vara finkänsliga mot hästarna.
Samma sak gäller med skänkelhjälperna.
– Om du vill ha hästen lätt för skänkeln kan du inte klämma in sporrarna i magen på den i fem sekunder. Killa till med skänkeln, sedan ska hästen gå på den impulsen ett tag.
När Lizette inte riktigt tar Marias högerskänkel renodlar hon den, genom att sakta av till skritt och flytta sidvärts till vänster. Det blir märkbart bättre.
– Jag är som sagt fascinerad av hur lyhörda hästarna är, om man bara är tydlig i kommunikationen.
8. Kontroll på galoppsprången
Inne i ridhuset står två upphöjda kavaletti med cirka 17 meters avstånd. Båda hästarna får galoppera denna linje flera gånger, med fyra till sex galoppsprång emellan. Men de ska fortfarande gå innanför spåret på resten av fyrkanten och göra korrekta hörnpasseringar.
Övningen handlar egentligen inte om att korta inför den lilla serien, utan om att sätta hästen i den galopp man vill ha. Med språnglängd utifrån avståndet.
– Jag är väldigt noga med eftergift över kavalettin och med att jag inte drar ihop hästen, förklarar Maria.
Maria på "Föle", i kavalettiövningen.
9. Sök felet hos dig själv
Något som är otroligt tydligt när Gretzer rider är att hon hela tiden söker felet hos sig själv, inte hos hästen. ”Där kunde jag ha hållit rytmen bättre med skänkeln, det var slarvigt av mig!”, ”När jag bara fokuserar gör hästen det superbra” och ”Där glömde jag att titta på hindret, pinsamt!” är några av kommentarerna publiken får höra.
Detta återkommer när Maria får en publikfråga om en häst som ”har fått problem i kombinationerna”. Är det hästen som har fått problem, eller ryttaren?
– Varför har hästen fått problem? Man måste gå lite mer till sig själv. Jag själv har kanske svårt att komma in optimalt i kombinationer. Då får jag öva på det. Man kan inte hoppa varje dag, men kavaletti kan du rida ofta. Träna in din tajming med hjälp av bommar, råder hon.
Maria erkänner att en av hennes egna svagheter är att hon ”glömmer” att titta på nästa hinder när hon har mycket annat att tänka på.
– Det retar mig verkligen. När jag tittar på nästa hinder i luften får jag en så mycket bättre känsla. Tittar jag däremot upp först två galoppsprång efter landningen, då får jag inte alls samma flyt.
10. Det här med ”titthinder”
Ett av hindren i ridhuset är lite ”tittigt”, Maria ser till att ha visat de för båda hästarna innan hon hoppar. Det är dessutom så att hon rider på hindret i lite kortare och mer kontrollerad galopp första gången, eftersom hon inte känner hästarna.
– Om man trycker på för mycket framåt och ökar mot ett sådant hinder kan hästen säga ”nä, nä, det där verkar läskigt” och lägga på en nit. Jag rider en aning långsammare, men fortfarande med säkerhet för att ge den självförtroende. Och så lägger jag hästen på en intill-distans så att den kan känna sig trygg, förklarar hon.
Nästa gång kan Maria sedan lägga upp tempot lite mer.
11. Ta gärna ett mantag
Gretzer tar ett par gånger mantag i hoppningen, något man inte ska skämmas över. Tvärtom tycker hon att vi oftare borde hålla i manen, för att inte riskera att hålla balansen i hästens mun.
– Det är viktigt att vi tränar in att kunna ta mantag, jag red på ridskola som barn och då fick vi inte hoppa mer än kavaletti om inte mantagen satt. Det tycker jag att det slarvas med i dag.
Bland annat hamnar Maria i ett sådant läge med lektionshästen Lizette. Stoet blir lite osäkert på en oxer, Maria tolkar det som att hon kanske har fått ett ryck i munnen någon gång, av en obalanserad ryttare.
– Jag tar ett mantag och ger lite längre eftergift, så att hon får känna att ”med den här ryttaren blir det inte något ryck i munnen”. Samtidigt får jag inte ta mantaget så tidigt att hon känner sig övergiven, det är en avvägning.
Det är tydligt att Lizette trivs med den lägre eftergiften, hon vågar sträcka ut halsen och får en bättre och mer avspänd språngkurva.
Gretzer tar även ett förebyggande mantag på ”Föle” mot ett titthinder, eftersom hans matte har berättat att han är en aning markskygg.
– Många hästar får utstå små tjuvnyp i munnen när ryttaren håller balansen i tyglarna. Det gör att de inte hoppar så avspänt som de hade kunnat.
Det är proffsigare att ta tag i manen om hästen hoppar stort, än att hålla balansen i tyglarna.
12. Slösa med beröm
Gång på gång poängterar Maria att hästen måste få veta när den gör något bra, man kan inte bara ställa krav, då tappar den självförtroendet.
– Du får absolut inte glömma att berömma och uppmuntra. Det räcker att hästen gör bara lite grann rätt, att det är lite bättre än förra gången. Allt behöver inte vara perfekt för att du ska berömma. Precis som vi människor växer hästarna med beröm.
Samtidigt förtydligar Gretzer att man inte får klappa när hästen gör fel, exempelvis om den tvärnitar på ett hinder. Då säger du att detta är vad du ville ha.
– Å andra sidan får du absolut inte gorma och skrika i det läget, då kommer hästen att förknippa hindret med obehag.
Överlevaren "Föle" och matte Barbro.
taggar
Liknande webbartiklar
- Gretzer och Carlsson: ”Grundridningen ska sitta i ryggmärgen”
- Fem tips från Maria Gretzer: "Jag rider väldigt mycket i förvänd galopp"
- Henrik von Eckermann i Flyinge: ”Du behöver inte uppfinna hjulet på nytt”
- Jens Fredricson: ”Kriga inte med din hand – gör hästen beroende av din sits”
- Förberedd inför helgen!
- Plats för hästar i stallet!
- Markarbeta som Rolf-Göran Bengtsson
- Koll efter hindret
- Heja Sylve!
- Som man bäddar får man ligga...
King Edward bästa hästen på 25 år
Vad gör en bra häst till en fantastisk häst? När det gäller hopphästen King Edward, som rankas som den bästa på 25 år, finns det något extra.
Vid 22 segrar har endast en inte varit på 1,60-nivå eller högre
Världsettan redo för GCT i Stockholm
I starfältet för årets tävling finns bland annat vinnaren från förra året, Henrik von Eckermann. Han får sällskap av några andra kända namn.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Hästen Luna hittats död
Tidigare i år försvann tvååriga Luna från sin hage. Flera skallgångar gjordes för att hitta henne. Nu skriver ägarna att Luna hittats, men inte vid liv.
Varit försvunnen i flera månader men spåren höll hoppet uppe
Kartläggning av appar för hästlivet
Appar inom hästvärlden växer som aldrig förr och de syftar till att göra det enklare och roligare att både rida, träna och hantera hästen.
Tappsko? Så grejar du det på egen hand
Hovslagarduon Tina och Jessica har tagit fram en manual som guidar hästägare till att våga slå på, ta av och fixa glappande skor på egen hand.
Hitta kontroll och samspelet med hästen
Emma Byström är ridlärare och C-tränare i dressyr. När det är dags för henne själv eller hennes elever att hoppa är kontrollen A och O.
Här delar Emma en riktig favoritövning som ger lydiga hästar
”Ta för vana att känna på hästens hovar”
Fång kan hästar och ponnyer drabbas av året runt, men de flesta insjuknar vid betessläpp när gräset är som mest näringsrikt.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Drivet: ”De miljoner kramarna man får”
Hos Caprifolens voltigeklubb är det inte bara tävling och träning i fokus – utan även en helt ny utveckling av para-voltige.
Dressyrdomaren om en "happy athlete"
Dressyrdomaren och tränaren Øivind Instefjord Ødemotland berättar om vad domaren letar efter och vad en "happy athlete" är.
"Dressyrbedömning är en subjektiv bedömning av objektiva kriterier"
”Tillsammans kan vi påverka hästvälfärden”
Inför OS i Paris bjöds representanter från 28 länder in för att diskutera hästvälfärd. Med på konferensen fanns Nina Känsälä från SWB.
Följ med hem till Wilma och Cissi
I ett inslag får vi se hur topphästen Cissi BJ bockar när Wilma rider. Hon säger att det är normalt, men det är inte normalt för en Grand Prix häst.
Se när hon berättar om att tävla med sina idoler och hoppet om OS
Hon hade bara råd med en unghäst
För Camilla har det aldrig varit självklart att rida på välutbildade hästar. Idag tävlar hon Msv B i dressyr med hästen hon köpte som treåring.
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!