Nyheter
Publicerad: 2018-08-09Genrefoto: Adobe Stock
Inget lätt beslut att omhänderta en häst: ”Vanligast är brist på foder och vatten”
Hur många hästar omhändertas i Sverige varje år? Och hur lång tid tar det från en anmälan till att hästarna omhändertas? Vi har ringt runt till alla län i Sverige och har fått in statistik och kommentarer från nästan alla. Här kan du ta del av statistiken – samt läsa en intervju med Marcus Björklund på Länsstyrelsen Skåne.
Text: Åsa Pernes
På frågan hur lång tiden är mellan anmälan och omhändertagande finns det inte ett svar, utan många. Detta eftersom inget omhändertagande är det andra likt. Det flera handläggare vi har talat med har konstaterat är dock att de i allmänhetens ögon ”antingen är för snabba eller för långsamma i agerandet”.
Tittar man på den statistik som finns över antalet hästar, som Jordbruksverket har ställt samman (2016), framkommer att flest hästar finns i Skåne. Där görs även flest omhändertaganden. Vi kontaktar Marcus Björklund som är chef för djurskyddsenheten vid Länsstyrelsen Skåne, detta för att ställa några frågor om omhändertagande av hästar.
Hej Marcus! Länsstyrelsen får ibland kritik när det gäller omhändertagande av hästar. Omgivningen menar på att ”djuren har det bra” och att ni har tagit fel beslut. Varför har ni så olika uppfattning?
– Ibland handlar det om att djurägaren har djurförbud sedan tidigare. Har du fått ett djurförbud krävs inte att du sköter djuren du har skaffat dåligt för att ett omhändertagande ska ske. Med djurförbud får du inte ha djur över huvud taget. Lagstiftaren vill inte att djuren utsätts för risken att bli vanskötta. I lagstiftningen kan du läsa att även om du sköter en del av djurens behov på ett hyfsat sätt, men brister på andra sätt, kan det leda till ett omhändertagande.
Marcus förklarar vad han menar genom ett exempel:
– Säg att vi kommer ut och ser ett par hästar som är vettiga i hull och hovar, men det finns en hel del andra allvarliga brister. Några av hästarna är exempelvis sjuka och behöver få veterinärvård akut, trots flera uppmaningar om att åtgärda bristerna så sker inte detta. Då kan det bli aktuellt med ett omhändertagande av hästarna.
Vad är den vanligaste anledningen till att hästar omhändertas?
– Det är nästan alltid en kombination av saker. Men vanligast är brist på foder och vatten, magra hästar, dåliga hovar och sjuka hästar som inte får vård.
Om ni kommer ut och ser att hästar saknar mat och vatten, fyller ni på om det finns? Eller får ni inte göra det?
– Vi får göra det så klart, men vi vill helst att djurhållaren själv gör det. Om inte personen är där söker vi honom eller henne och frågar när djurhållaren kan komma och ge hästarna mat och vatten. Kommer vi ut till övergivna djur, och vet att det kommer att ta timmar innan de får vatten, ger vi dem givetvis detta om det är möjligt och lämpligt. Det gör polisen också i sådana situationer. Foder är däremot känsligt att ge, alla hästar kan inte äta allt. Men vatten ger vi som sagt om det går.
Kan hästar omhändertas om den enda bristen är att de saknar hästpass?
– Nej. Hästpassen ligger under smittskyddsdelen i lagen. Hästar ska kunna identifieras, men saknas pass är det ingen egentlig djurskyddsbrist i sig. Ser vi fullt friska hästar och den enda bristen är att pass saknas, då får hästägaren ett föreläggande om att skaffa hästpass.
– Sedan är det inte helt ovanligt att hästar som vanvårdas saknar pass, eftersom det här ofta handlar om hästar som har anskaffats för lite pengar. De här hästägarna skaffar gärna många hästar också, här tycker vi oss se ett samband.
Marcus Björklund vid Länsstyrelsen Skåne.
Har förändrat sina rutiner
När Marcus får frågan om det finns någon bortre gräns för hur lång tid ett ärende får ta, då är han först noga med att förklara att han bara kan svara för hur de på Länsstyrelsen Skåne arbetar. Han berättar sedan att de har ändrat sitt arbetssätt stegvis.
– Vi har tittat på det som har fungerat och det som inte har fungerat, sedan har vi gjort en hel del förändringar utifrån det. Vilket innebär att vi bland annat följer upp ärendena snabbare och skriver tydligare förelägganden.
En annan skillnad är att alla kompetenser (alltså veterinärer, inspektörer, handläggare och jurister) kommer in i ärendet tidigare.
– Vilket gör att vi får en bättre och tydligare överblick över ärendet, det gör att vi snabbare kommer fram och att ledtiderna kortas ner. Vilket i sin tur gör att vi oftast är klara med ärendena inom ett år, det är bra både för hästägarna och för hästarna.
Ägaren får ofta en extra chans
För att förklara vad han menar tar Marcus ett exempel.
– Tidigare när vi kom ut och såg en häst som behövde veterinärvård akut, då valde vi mellan att omhänderta hästen direkt eller att ge djurhållaren ett föreläggande från kontoret om att ge hästen veterinärvård. Det här gjorde att det ibland kunde ta flera månader innan djurhållaren blev tvingad till att vårda sin häst.
Numera får djurhållarna i stället ett föreläggande direkt när inspektörerna är ute hos dem i fält.
– I föreläggandet står det att djurhållaren måste låta veterinärundersöka hästen och inkomma med ett veterinärintyg inom tre till fem dagar. Med den gamla lösningen var det större risk att man var tvungen att omhänderta hästen som behövde veterinärvård, eftersom man inte kunde vänta tills en ovillig djurhållare blev delgiven föreläggandet. Med dagens system får djurhållaren oftare en extra chans att rätta till problemet, samtidigt som det genomsnittliga ärendet blir snabbare hanterat, säger Marcus och fortsätter:
– Antingen blir hästen undersökt och får nödvändig vård genast genom ägarens försorg, eller så blir den det direkt när fristen för att komma in med veterinärintyget har gått ut.
Övergivna hästar är ett dilemma
När vi kommer in på övergivna hästar menar Marcus att det är ett trixigt ämne.
– Säg att du ställer dina hästar i en hage och drar, du kommer inte tillbaka trots att överenskommelsen är att du ska ta hand om dem. Då är hästarna övergivna, det är ett tydligt exempel. Om du däremot har ett skriftligt avtal med stallägaren, där det står att han eller hon ska fodra och även ansvara för en viss del av skötseln. Då är det inte riktigt lika tydligt att hästarna är övergivna, säger han och fortsätter:
– Det här händer på hund- och kattpensionat också. Djurägarna lämnar in djuren, betalar inte och hämtar aldrig ut dem. Det är otroligt viktigt vad som står i avtalet.
Marcus tar ett annat exempel, som är bra att beakta för stall- och betesuthyrare.
– Om du lämnar in ditt djur till en veterinärklinik brukar det stå i avtalet att om du inte betalar för ditt djur så övergår djuret till kliniken, det innebär då att veterinärföretaget förfogar över djuret. Det borde kanske stå något liknande i uthyrningsavtalen när det gäller stall och sommarbete också, säger han.
När vi pratar om sommarbete kommer vi in på kravet om daglig tillsyn och vad det innebär.
– Du ska kontrollera alla hästarna som går i hagen och se om de behöver veterinärvård eller inte. Dessutom ska du se till att de har mat och vatten och att det inte finns några skaderisker som exempelvis omkullrivna staket. Det räcker inte med att bara åka dit och fylla på vatten.
Gör ni felbedömningar ibland? Har det hänt att ni har ändrat er?
– Det är klart att det kan hända. Vi får ibland veta från domstolen att vi har gjort fel, då får vi titta på vad de säger och ta lärdom av det.
Tufft besked för hästägaren
Bakom ett omhändertagande kan det finnas stora tragedier.
– Det kan vara väldigt svårt att förstå och acceptera att man inte får ha kvar sina hästar, som man verkligen tycker om, säger Marcus Björklund.
Han tystnar en stund och konstaterar:
– Hästmänniskor är lite speciella. Jag vet hur det är, för jag har själv jobbat med hästar i flera år. De vet hur de ska ta hand om sin häst och tycker oftast att de gör det bäst själva, och de flesta gör det förstås på ett bra sätt. Men baksidan av myntet är att de inte alltid är så mottagliga för påpekanden om brister från myndigheter.
Det kan vara svårt att hitta uppstallningsplatser till hästar som omhändertas akut, berättar några av de djurskyddshandläggare vi pratar med. Kanske blir det lättare nu efter den 1 juni i år, när ansvaret för uppstallningsplatser har flyttats från polisen till länsstyrelsen. Det innebär att länsstyrelserna får nya arbetsuppgifter och för att kompensera för detta har man anställt 36 nya medarbetare i Sverige, varav tre arbetar i Skåne.
Omhändertagna hästar efter län och år
(Klicka för stor bild)
I tabellen visas hur många hästar som har omhändertagits enligt Djurskyddslagen paragraf 31 eller 32. Detta enligt vad respektive länsstyrelse själv har meddelat.
Här nedan följer ett par exempel vi har fått in från landets länsstyrelser vad gäller omhändertaganden av hästar. Exemplen visar att det kan ta allt från några dagar till flera år innan hästarna omhändertas.
När omhändertaganden har skett inom några dagar har det inte så sällan handlat om övergivna hästar. I de långdragna ärendena kan man se att det ofta är brister som återkommer och att djurägarna åtgärdar en del av dem, men att bristerna sedan upprepas.
Här finns även tragiska fall där djurägare har blivit sjuka och inte har kunnat ta hand om sina hästar. I flera fall har de inte haft någon som har kunnat hjälpa dem med den dagliga tillsynen.
Exempel 1
”Första kontrollen skedde i september och ett år senare togs hästarna omhand. Då hade vi gjort sju kontroller men djurägaren åtgärdade inte bristerna, utan det blev snarare sämre.”
Exempel 2
”Beslut om omhändertagande togs i februari 2017. Bristerna hade funnits sedan 2009.”
Exempel 3
”Vi hade haft några tidigare ärenden, men inget indikerade att det var så dåligt som det sedan blev. Vid kontroll 2015 hittades kraftigt avmagrade hästar samt en död. Hästar omhändertogs samma dag.”
Exempel 4
”Dagen efter anmälan inkom åkte vi ut och tittade till hästen och såg att den inte mådde bra. Stallägaren var där, men vi fick inte tag på djurägaren. Hästen omhändertogs efter tio dagar.”
Exempel 5
”Deras djurhållning har varit föremål för länsstyrelsens åtgärder sedan 2012, då de flyttade till vårt län. Beslut om omhändertagande togs 2015. Familjen flyttade till ett nytt län, men även där har det blivit beslut om omhändertagande av hästar. Flera i familjen har nu djurförbud.”
Exempel 6
”Djurägaren hade sedan tidigare djurförbud, men i stället för att göra sig av med hästarna försvann djurägaren. Ett och ett halvt år senare fick länsstyrelsen ett anonymt tips och hästarna omhändertogs.”
Exempel 7
”Det aktuella ärendet påbörjades den 5 oktober och hästarna omhändertogs den 29 i samma månad, eftersom hästarna var övergivna.”
Exempel 8
”Hästarna var nära att bli omhändertagna i november 2015. Djurägaren fick senare djurförbud och skrev då över hästarna på en person som bodde väldigt långt bort från djuren. Alla hästar omhändertogs i juni 2016.”
Exempel 9
”Vi hade något år tidigare haft ett ärende och då fick ägaren ett par timmar på sig att rätta till bristerna, vilket skedde. När den nya anmälan kom handlade det i princip om samma brister, bland annat om foder, vatten och skydd. Tre kontroller tre dagar i rad gjordes, utan att djurägare rättade till bristerna. Vilket gjorde att hästarna blev omhändertagna omedelbart.”
Exempel 10
”Ett år efter anmälan omhändertogs hästarna, men de återlämnades till ägaren efter en månad då ägaren hade fått en ny livssituation.”
Exempel 11
”Anmälan kom i februari och beslut om omhändertagande togs den 8 april.”
Exempel 12
”Ärendet påbörjades den 11 maj och beslut om omhändertagande togs den 21 maj.”
Två kommentarer återkom under våra samtal med djurskyddshandläggarna, formulerade på olika sätt men med samma andemening:
1. ”Vi har inte den hårdaste djurskyddslagstiftningen längre.”
2. ”Länsstyrelsen är inte intresserad av att ta djur. Det här är inget vi gör för att vi tycker att det är roligt.”
taggar
Liknande webbartiklar
- Samtal med tre inspektörer: Om hot, hästar som far illa – och om att göra skillnad
- ”Hästarna hade i stort sett svultit ihjäl”
- Inspektörer går på knäna: ”Vi vet att djur far illa men hinner inte åka ut på allt”
- Ny djurskyddslag från 1 april – skyddet för tävlingshästar stärks
- Hästarna saknade mat och vatten – omhändertogs
- Övergiven häst omhändertagen
- Ägaren anmäld för djurplågeri – nu ska de överlevande hästarna få nya hem
- Sju hästar hittades döda i hage – ägaren polisanmäld för djurplågeri
- ”Inget stöd i lagen för ett omhändertagande”
- Påstår att hästarna såldes till Tjeckoslovakien
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Kvickare hopphäst – trots långsamt tempo
Ridbarhet, styrka och lugn – det är tre saker som hoppryttaren Irma Karlssons övning syftar till. Här delar vi med oss av den som en favorit.
Nu får alla gratis mensskydd hos Vännäs RF
Det var inte billigt – men ungdomssektionen har samlat ihop pengar för att kunna köpa en ”Herbox”. Nu ska alla besökare få tillgång till gratis skydd.
Cardento – hingsten med självförtroendet
Cardento kom till Sverige som femåring. Tillsammans med Peter Eriksson tog han OS- och VM-silver. Nu berättar Peter mer om hingsten.
Carl Hedin ska ta sig över en hel kontinent
I ett nytt tv-program ska tio kändisar ta sig över en kontinent – utan flyg, telefoner och bankkort. En av deltagarna är ryttaren Carl Hedin.
Skenande hästarna: ”Extremt ovanligt”
En man dog av sina skador när flera hästar skenade runt Djurgården förra sommaren. Nu riskerar ägaren flera års fängelse.
SVT besvarar Veterinärförbundets kritik
Veterinärförbundet kritiserar SVT:s kommentatorer under finalen av världscupen. Johanna Bäckström Lerneby från SVT Sport besvarar kritiken.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Klubben tilldelas 5,8 miljoner kronor
Frillesås rid och körklubb jublar över bidraget. Nu ska de bygga en ny lokal som möjliggör säkrare och mer tillgänglig träning, rapporterar P4.
Ukrainahästarna levererar på ridskolan
Kalmar HSK chansade när de räddade fyra hästar från Ukraina. Importen blev lyckad och en av hästarna debuterade nyligen på tävlingsbanan.
Galoppiruett i fyra steg
Att få till fina galoppiruetter är en process som tar tid. Liane Wachtmeister använder sig av fyra övningar som leder till den åtråvärda vändningen.
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!