Rolf-Göran Bengtsson på Casall Ask. FOTO: Ida Röök

Hej!

Jag har funderat en del inför dagens Final Four-final. Det är en helt öppen historia, med fyra otroligt skickliga ryttare som ställer upp. Det ska bli väldigt spännande att välja upplösningen på plats här i Caen.

Hur går det för Casall Ask?
Om vi börjar med att titta på hur de andra ryttarna kommer att ta sig an Casall, så tror jag att han och Rolf kommer att klara den lite mindre banan galant. Sedan undrar jag inte om Casall börjar tycka att det är lite nog nu.
Han är försiktig och han vill inte riva, samtidigt har han många rundor i kroppen och jag kan inte låta bli att fundera om han inte tycker att det räcker nu, han är nog inte jättesugen på att springa runt med tre ryttare till.
Rolf är ju verkligen riktigt duktig på att motivera Casall även när han blir lite hingstig och står emot, då är Rolf där direkt och hjälper till. Men det handlar om fingertoppskänsla. Jag tror inte de andra ryttarna har råd att göra några misstag med Casall och även om han är otroligt välriden tror jag inte att han är den enklaste hästen att sitta upp på i den här formen av tävling.
Roffe och Casall är ett så bra team, frågan är om de andra kan lyckas lika bra med honom.

Orient Express
Den häst som jag tror är knepigast att rida är Patrice Delaveaus Orient Express. Särskilt under gårdagen syntes det att den tappade galoppen när Patrice blev nervös, den travade nästan mellan hindren på några av distanserna. Den hästen kan nog vara lite udda för de andra att rida, särskilt när man inte har så lång tid på sig.

Cortes 'C' 
Jag träffade Beezie Madden i går eftermiddag och hon sa att hon nästan skäms över hur lättriden hennes Cortes 'C' är. Hon har ju ridit VM-final innan så hon är väl luttrad, men den hästen tror jag inte blir några problem för Rolf eller de andra.

Zenith
Med Jeroen Dubbeldams Zenith har jag lite funderingar över hur mycket bensin den kan ha kvar i kroppen efter så många dagars tävlande. Det kan vara en nackdel för de ryttare som rider den sent, den är ung och har inte så mycket erfarenhet. Den är otroligt välriden, men blir den trött så blir den. De äldre hästarna har gjort många tävlingar med flera rundor på raken och omhoppningar dessutom.

Fyra arbetsberidare och fullblodsproffs
Det ska bli oerhört spännande att se finalen. Alla fyra ryttare är riktiga arbetsberidare, fullblodsproffs. Ingen av dem är varken bättre eller sämre än Rolf. Visst, Rolf har en vana av att rida många olika hästar, att bara sitta upp på dem och känna sig för direkt. Men det har de andra också – på precis samma sätt.
Det är det som gör den här finalen så oerhört spännande och helt öppen – det går inte att förutspå alls hur det ska gå. Det jag tror kommer att avgöra i slutändan är den som har mest flyt med hästarna.
Men å andra sidan är Rolfs stora styrka i ridningen att han motiverar hästarna, att han får dem att ta i lite till. Han pratar med dem på ett speciellt sätt.
Dessutom är det ju så med Patrices häst – att bara för att jag tycker mig se att den kanske kan bli lurig behöver inte det betyda att det blir så. Jag minns att alla var oroliga inför att rida Mynta i VM-finalen i Jerez 2002, men sedan visade det sig att de flesta tyckte att hon var enklast.

Ni hänger väl med i eftermiddag? Klassen startar klockan 15.00!

Hej så länge!
/Maria 

Beezie Madden på Cortes 'C'. FOTO: Ida Röök

Patrice Delaveau på Orient Express. FOTO: Ida Röök

Jeroen Dubbeldam på Zenith. FOTO: Ida Röök
   

Tomas Eriksson gjorde en bra maraton, men körde fel väg i precisionsmomentet - och blev utesluten. FOTO: Hippo Foto/Leanjo de Koster 
  
Under söndagen, mästerskapens sista dag, avgjordes fyrspanns-VM med det avslutande precisionsmomentet. Äntligen skulle Sverige ta medalj, ett lagbrons, trodde vi.
 
Visserligen låg vi trea inför sista dagen och Fredrik Persson fick till en bra precision med bara 0,56 straff för tid. Även Tomas Eriksson startade bra, men så hände det som inte fick hända. Han körde fel väg och blev utesluten!
 
Tomas Eriksson hamnade i och med uteslutningen sist och Fredrik Perssons individuella placering blev åtta.
 
Lagguld tog Nederländerna före USA och Tyskland. Individuellt vann Boyd Exell före Ijsbrand Chardon och Tucker Johnson. 
  
Även voltigen avgjordes idag - Sverige var åtta i sista omgången men stannade kvar på elfte plats totalt.
 
Nej, det enda vi vill minnas från det här VM:et är nog Rolf-Göran Bengtssons sjätteplats. Resten tar vi och glömmer...

 
FYRSPANN
Klockan 10:00 (16:00 i Sverige) avgörs fyrspannstävlingen med precision/konkörning. Fredrik Persson startar som nummer två och Tomas Eriksson som nummer sex.
 
VOLTIGE
Final, freestyle, lagtävlingen. Sverige startar först, klockan 11:04 (17:04 svensk tid).

    
Det individuella guldet i banhoppning gick under lördagsnatten svensk tid till Philippe Le Jeune från Belgien - belgarna behåller alltså titeln inom landet (Philippe tar över efter Jos Lansink). Silvret gick sensationellt nog till Abdullah Al Sharbatly från Saudiarabien och brons tog Kanadas Eric Lamaze.
Rodrigo Pessoa, som gjort ett fantastiskt VM, hamnade på den snöpliga fjärdeplatsen och Rolf-Göran Bengtsson blev alltså sexa. 
 
Här nedan kan du läsa vår direktrapportering från finalen - i efterhand.
_ _ _ _ _ _ _ _ _
 
DIREKTRAPPORTERING FRÅN FINALEN
 
Nu är hoppfinalen, där de fyra bästa byter hästar, igång.
Först ut var Abdullah Al Sharbatly på Seldana di Campalto från Saudiarabien. Det blev åtta fel - kanske spelade nerverna honom ett spratt?
 
Nästa man ut, Rodrigo Pessoa på HH Rebozo för Brasilien. En häst som nog inte blir så lätt för de andra att rida eftersom den lätt hamnar lite i framvikt. Fyra fel blev det för Rodrigo.
 
Tredje finalisten, belgaren Philippe le Jeune på Vigo d'Arsouilles, klämde till med första nollan!
 
Sist ut på sin egen häst i finalen, Kanadas Eric Lamaze på Hickstead, fick även han noll fel på den egna hästen.
 
Dags för första hästbytet!
  
Rodrigo Pessoa red Al Sharbatlys Seldana di Campalto och hade först en liten stund (med betoning på liten) på sig att känna på hästen. Sedan dags för start - och en snygg nolla blev det! 
 
Andra ryttare i andra omgången, Philippe le Jeune på Rodrigos HH Rebozo. Ytterligare en nolla!
 
Den regerande olympiske mästaren Eric Lamaze på Le Jeunes Vigo d´Arsouilles fick noll fel.
 
Sist ut i andra omgången - Abdullah Al Sharbatly på Eric Lamazes kraftigt betslade Hickstead, som verkar vara en ganska het häst. Men nolla blev det!
  
Med andra ord nollade samtliga ryttare i andra omgången. Dags för andra hästbytet! 
 
Först ut i denna runda var Philippe le Jeune på Al Sharbatlys Seldana di Campalto. Det blev ytterligare en nolla - och nu ligger Philippe väldigt bra till inför sista hästen.
 
Nästa ryttare, Eric Lamaze på Pessoas HH Rebozo fick fem fel (ett ner plus ett tidsfel) som kan ha kostat honom en världsmästartitel. 
 
Abdullah Al Sharbatly på Le Jeunes stora Vigo d´Arsouilles. Han satte ytterligare en nolla - snyggt! Snacka om att Abdullah måste gräma sig över de åtta felen på egna hästen...
  
Sist ut i tredje omgången, Rodrigo Pessoa på Lamazes Hickstead. Och han nollade!
 
Dags för tredje och avgörande hästbytet!
 
Först ut i sista rundan var Eric Lamaze på Al Sharbatlys Seldana di Campalto. Han rev första hindret i trekombinationen, fyra fel, och slutar på sammanlagda nio fel.
 
Därefter Abdullah Al Sharbatly på Rodrigos HH Rebozo. Han stod länge och pratade med Rodrigo inför ritten, bra med många tips eftersom de får så kort tid på sig att känna på hästen. Och Abdullah nollade igen! Det betyder att han slutar på åtta fel och kommer att ta medalj!
 
Näst sist ut, Rodrigo Pessoa på Le Jeunes Vigo d´Arsouilles. Men neeej, två hinder ner och åtta fel. Det ger sammanlagt 12 fel och troligtvis ingen medalj för stilryttaren Rodrigo. Hästen, som är av större modell, verkade lite trött.
 
Sist ut var ledande Philippe le Jeune på Lamazes Hicksted. Philippe höll nerverna i styr och satte sin fjärde nolla i finalen. Och som felfri rakt igenom är han verkligen en VÄRDIG VÄRLDSMÄSTARE. Efteråt kramade och pussade Le Jeune sin egen fantasiske Vigo. Snacka om segerlycka!