Team Zetterman är fokuserade innan start.

Alexander Zetterman har idag visat att han hör hemma i den yttersta eliten.

Cafino är hästen som tillsammans med Alex kommer ta hem många segrar.

Tyske Andre Thieme kom på andraplats.

Holländaren Jur Vrieling och Zirocco Blue Vdl över vattenhindret i grundomgången.

Mic Mac du Tillard hade inte helt oväntat den snabbaste tiden, men tyvärr en rivning tillsammans med David Will.

Niklas Arvidsson och Click and Cash 1155 påväg in mot målgång.

En elfteplats blev det för ekipaget efter ett stopp tidigt i omhoppningen.

Cafino spurtar i mål mot segern tillsammans med Alexander.

JAA! Där satt den! Sylve Söderstrand jublar när segern är klar.

Daniel springer för att gratulera brorsan när det står klart att han vunnit.

Daniel tar upp mamma Aisling i luften och kramas hårt.

Tummen upp från mamma Aisling som storebror Daniel inte vill släppa taget om.

Årets segrare på väg in till prisutdelning.

Publiken på plats fullkomligt kokade när det stod klart att en svensk segrade i år igen.

När en hel arena applåderar och sjunger nationalsången är det svårt att hålla tårarna tillbaka.

Han tackar sin fina häst Cafino för allt!

`Vad man tänker på därute? Ja, alla som har hjälpt mig hit, mitt team, min familj, sponsorer, hästskötare – och inte minst hästen.`

En av många klappar som delades ut till Cafino efter prestationen.

Segrare!

Stämningen var verkligen på topp på prisutdelningen, men har han verkligen förstått att han vunnit?

Holländaren Jur Vrieling försöker sno champangen för att ge Alexander en dusch.

Men Alex är snabbare så Jur fick fly!

Hippsons husbloggare Ida Lövgren var så glad att hon skakade innan prisutdelningen.

En stolt storebror följde med Alexander till presskonferensen.

Njut av att stå i centrum, Alex!

Alexander Zetterman har gjort 21 starter under Falsterboveckan, målet var att vinna allt. Han fick nöja sig med flera placeringar och seger i den största Grand Prix-klassen, och med att ha dragit in prispengar på omkring en miljon kronor.

44 ryttare kom till start i Longines Falsterbo Grand Prix, varav åtta svenskar. Med till omhoppningen var Niklas Arvidsson på Click and Cash 1155 och Alexander Zetterman på Cafino, tillsammans med nio andra ryttare. Inte minst var det trekombinationen i grundomgången som skapade problem för flera av ekipagen.
Alexander Zetterman gick ut tidigt i omhoppningen och satte en riktigt snabb nolla. Ryttare efter ryttare fick fel i omhoppningen – eller red långsammare än Alexander. Och så var segern ett faktum.
– Jag är helt utmattad. Det har varit så mycket den här veckan och allt har planerats in i minsta detalj. Min häst är fantastisk och jag blir överväldigad när jag tänker på att han gör allt som jag ber honom om. Han har ett så stort hjärta, säger Alexander på presskonferensen efter klassen.

Flera bud på Cafino
Cafino är en elvaårig valack som var med Alexander i USA och tävlade i vintras.
– Vi började med några mindre 1,20-klasser, men då kom vi inte ens fram till första hindret, han bockade och hade sig. Nu har vi jobbat ihop oss. Det har kommit flera bud på honom, flera ryttare har provat honom man han har alltid kommit tillbaka till mig. Det känns som att det är meningen att det ska vara vi två. Det blir väldigt känslomässigt när jag tänker på det, säger Alexander.
Cafino tävlades tidigare av Karl-Jakob Ingvarsson, bland annat har han gått young rider-EM, men steget till att vinna en femstjärnig internationell Grand Prix-klass är förstås stort, något som förbundskapten Sylve Söderstrand också intygar.
– Både Alexander och Cafino har utvecklats massor det senaste året. Alexanders teknik i ridningen har förfinats och Cafino har höjt sig inte bara ett snäpp utan två eller tre, säger han.
Alexander har alltså haft en fullproppad Falsterbo-vecka, med 21 starter. Han har kunnat dra in runt en miljon i prispengar med hjälp av placeringar och den avslutande segern – och så en tjusig Longines-klocka förstås.
– Jag sa för längesedan att jag inte skulle köpa någon klocka utan vänta tills jag vann en. Men så dröjde det så länge att jag skaffade en Longinesklocka ändå. Men den gick sönder så den här är välkommen, säger Alexander.

Trött men inte omotiverad
Inför den sista starten för veckan var han ganska avslappnad.
– Eftersom jag är så trött hade jag ingen energi för att kunna vara nervös. Jag var motiverad men avspänd och visste vad jag behövde göra. När jag hoppade av Cafino efter grundomgången kunde jag knappt stå på benen, det läget är det.
Inte helt oväntat får Alexander frågan om han är klar för VM i Normandie nu i och med framgångarna.
– Nja, det vet jag inte riktigt. Men jag blickar framåt och slipar på detaljer. Det gäller att bestämma vilka tävlingar man vill göra och sikta på det. I och med detta kanske jag kan få plats på fler större tävlingar. Det är ett måste för att kunna prestera på toppnivå – att göra det här ofta så att det blir rutin. Jag kan inte gå in och överprestera varenda gång jag rider femstjärnigt, därför måste jag göra det oftare, säger han.
  
Blir taggad av pressen
Alexander funkar som bäst när han rider under press.
– Den där söndagen när det ösregnar, man ska starta avdelning B och klockan är sex på kvällen, då gäller det att motivera sig. Pressen motiverar mig, jag är en ganska avslappnad person som behöver ha den för att motiveras. Skulle jag rida VM har jag en hel nations förväntningar på mig, säger han och fortsätter:
– Jag tänker mycket på alla som står bakom mig, att det här är min betalning till dem – min mamma, min bror, min hästskötare, hästägarna och sponsorerna. Min mamma finns alltid där, hon hade ju kunnat göra något annat av sitt liv men har valt att stötta mig och min bror.
Hela tre sekunder skilde segraren från nummer två i resultatlistan, tyska Andre Thieme och Contanga 3.
– Det är respekt att vinna så stort. Jag tyckte att jag höll bra tempo men så såg jag resultatet när jag kommit över mållinjen, jag trodde nog att jag red snabbare, säger han och fortsätter:
– Det är häftigt med publiken, under prisutdelningen stod jag bara och tänkte att ”hjälp vad häftigt”, jag undrar då hur Alexander kände sig.
Niklas Arvidsson fick dessvärre ett stopp i omhoppningen efter att ha kommit för nära hinder nummer två. 

Text: Ida Röök
Foto: Ida Röök/Annelie Lundkvist 

Här hittar du fullständigt resultat.

 
Falsterbo Horse Show intervjuar Alexander:

Minna Telde är tillbaka i rampljuset efter en längre tävlingspaus. Men snart blir det uppehåll igen, den rutinerade ryttaren väntar sitt andra barn. För en kvinnlig ryttare på högsta nivå gäller det att planera in barnafödandet mellan mästerskapen.

Text & foto: Ida Röök

Vi har inte sett så mycket av Minna Telde och hennes svarta hingst Santana på sistone. Efter VM gick topphästen in i väggen, det tog lång tid för honom att komma tillbaka igen.
– Han var jättetrött. Vanligtvis är han en häst med mycket motor och "go", men då såg han ut som en gammal valack i hagen. Han orkade ingenting och det tog tid att få honom att hitta gnistan igen, säger Minna.

Fick en lång paus
Santana fick helt ledigt, han gick i hagen och skrittades bara ut i skogen. Först när han kändes redo satte Minna igång att träna honom igen.
– Det har inte varit något fel på honom rent medicinskt, men han vara bara platt. Helt slut. Jag fick vänta ut honom tills han ville börja jobba igen.
VM var den senaste tävlingen de gjorde tillsammans, innan världscupen i Friends Arena nu i helgen (där ekipaget slutade trea).
– Men jag älskar ju det här. Att tävla är det bästa jag vet, säger Minna.
Snart väntar dock paus igen, inte för Santana dock. Minna väntar barn och under tiden hon tar ett uppehåll hålls hästarna igång av tränaren och kollegan Cecilia Kristoffersen och hennes man Einar Kristoffersen.
– Graviditeten är planerad och jag är fantastikt glad för att det fungerade att planera in den nu, att det gick som jag ville, säger Minna.

Rider så länge kroppen vill
Planen är nämligen att Minna Telde ska vara tillbaka i sadeln i god tid inför Falsterbo nästa år, barnet i magen väntas komma i april.
– Man måste ha en plan och jag vill rida Falsterbo för att sedan kunna vara med på EM som går i augusti nästa år. Anledningen till att jag ville ha barn nu är för att jag inte vill vara gravid över OS i Rio. Och så vill jag heller inte att Ruben, som är tre och ett halvt, blir för gammal så att det blir för långt mellan syskonen, säger Minna.
Hon rider så länge kroppen vill.
– Jag mår jättebra, mycket bättre än jag gjorde när jag väntade Ruben. Men det är kroppen som bestämmer, jag äventyrar ingenting utan låter den tala. Eftersom jag har ett så bra upplägg med Cilla och Einar behöver jag inte känna någon press heller. Jag kör på så länge det går, säger hon.
   

Missade ni Minnas häftiga julkür – som hade premiär i Friends Arena? Se den här!

Fem ryttare ställde upp i söndagens sista hoppklass - Malin Baryard Invitational. En hoppning där Malin, vid sidan av sig själv, även bjudit in tre ryttare plus lät publiken rösta in den fjärde.

Peder Fredricson, som blev inröstad av publiken, lovade att rida så snabbt han kunde - och det gjorde han. En bom föll tyvärr för honom och H&M Sibon, så Peder slutade på tredje plats.

Malin Baryard Johnsson red sin Corporal VDL, en häst som verkligen är en fröjd för publiken att titta på. Hans språng är spektakulära, men kanske stannar han lite för länge i luften? Tyvärr blev det tidsfel, utöver felen för en rivning i varje fas.

John Whitaker hade inte tur i klassen, det såg ut som att han höll på att riva ett hinder med foten i första omgången. I fas två åkte det hindret ner, men då på grund av Lord of Arabias hov, inte ryttarens fot i alla fall.

Det stod alltså mellan herrarna Jur Vrieling och Roger Yves Bost, två snabba ryttare som inte släpper en seger frivilligt. Resultatlistan vittnar om att de gav allt de hade, det skilde endast några hundradelar.
Roger Yves Bost som tävlade för första gången i Sverige 1977 – då på ponny-EM – red kaxigt, snävt och målmedvetet. Han kanske inte rider snyggast, men oj så effektivt han kämpar med sin häst över varje hinder.

För segern belönades han med en Volkswagen Tiguan och ritningar till ett arkitektritat hus, något som faktiskt kan komma till användning inom en snar framtid.
– Min dotter ska gifta sig i sommar, efter det kommer familjen att bli större så hon behöver ett hus, sa Roger.
Vad tycker du om klassen, Bosty?
– Vilken stämning och publik! Jag trodde inte att jag skulle vinna, men tänkte att jag får göra mitt bästa.

Även banbyggare Peter Lundström var nöjd med dagens klass, och ännu mer med veckans samtliga banor.
– Med en så bra arena blir det bättre resultat och trevligare ridning, eftersom utrymme finns. Och vad jag har hört så har ryttarna varit nöjda.
– Vi ska vara väldigt glada över att vi har en så fantasisk banbyggare som Peter i Sverige, han bygger riktigt bra banor, inflikade Malin.

Resultat

Janelle Larsson åker hem med dubbla rosetter efter söndagens tävling. Hon kom på andraplats i kvalet och vann finalen, som reds framför fullsatta läktare.

C-ponnyn Sabrina Fair såg ut att gilla fart och fläkt lika mycket som sin ryttare. Det var ingen tvekan om att de satsade allt i omhoppningen.


Sabina Fair och Janelle i kvalklassen.

På andra plats kom skicklige Tom Svitzer med Snow Flake, endast en sekund efter segraren Janelle.

Tom Svitzer och Snow Flake.
 
Resultat