Kräver prenumeration
Denna funktion är endast för betalande prenumeranter. Om du är prenumerant behöver du logga in.
Logga inTvå ponnyer dödades av varg i Norrtälje härom veckan, vilket innebar att vargfrågan nu på ett annat sätt än tidigare blev aktuell även i hästnäringen. I Sverige har vi inga data att falla tillbaka på när det gäller häst och varg, men vi kan lära av forskning från exempelvis Tyskland.
Hur mycket tankemöda lägger du på att hitta den optimala uppvärmningen för dig och din häst? Ett forskarpar från Belgien och Nederländerna har gått igenom forskningen som gjorts fram till nu för att sammanställa vad som egentligen händer fysiologiskt under uppvärmningen – och om det går att säga vilken strategi som är bäst.
Något håller på att hända inom dressyrsporten. Det går inte längre att hävda engångsföreteelser eller ögonblicksbilder, nu är hästarnas välfärd toppnyhet även utanför sporten. En färsk studie bidrar med fler hårda fakta att lägga på diskussionsbordet; den som rider med nosen bakom lodplanet får högre poäng av domarna.
En läsare hörde av sig och undrade om det fanns färsk forskning om headshaking. Jo då, härom året vigdes en hel doktorsavhandling vid ett tyskt universitet åt just headshaking, och flera andra forskarlag har också angripit problemet.
Brittiska forskare har tagit sig an den svåra – och väldigt aktuella – frågan om hästen som en del i partnerskapet med människan. Det är lätt att glömma det unika i det vi håller på med, att två arter kommunicerar och presterar på så hög nivå tillsammans. Att man kan känna sig som "ett med hästen", visst är det fantastiskt när man tänker efter!
Det har gått över 20 år sedan den första klonade hästen såg dagens ljus. Då var det en sensation, men nu används tekniken lite nu och då och bara härom veckan läste vi att dressyrvalacken Bohemian skulle klonas. Han blir då en i raden av kändishästar som fått en kopia, tillsammans med exempelvis Quidam de Revel, Ratina Z, Gem Twist och ET. Men går kloningen som på räls nu eller hur är det egentligen?
För många är arbete med hästar ett riktigt drömjobb, men den bransch som ger oss så mycket glädje, häftiga sportupplevelser, trygga ridlektioner och umgänge med hästen dras med en rad problem. Den kan i dagsläget inte sägas vara en bransch som alla andra, inte ens när den jämförs med andra verksamheter där djur står i centrum. Men så kanske det måste vara – eller? Kan ett hästjobb vara som vilket annat arbete som helst?
Forskare från Australien har i en pilotstudie tagit sig an en aspekt av hästars inlärning, och har visat hur viktigt det är att vara medveten om ifall det du just ska lära din häst är i linje med dess naturliga instinkt eller ej. Detsamma gäller om din häst har lagt sig till med någon ovana och behöver läras om.
Nog för att ridning kan vara en farlig sport, men är du kvinna får du kanske dessutom förmaningar som handlar om vad den gör med ditt underliv. Frågan är om det finns anledning att vara orolig? Forskning på ryttares bäckenbotten ger lugnande besked.
Nytt år, nya fina upplevelser med hästen att se fram emot. För att ge hästen bästa möjliga förutsättningar att hålla sig frisk och skadefri, trivas i sin flock och med de aktiviteter som du har planerat kan det löna sig att ta ett omtag när det gäller foderstaten och utfodringsrutinen. Kanske finns det något du kan skruva ytterligare på för att få en än mer harmonisk häst? Ta del av tips från forskningen om hästens ätbeteende och grovfoderintag.
Numera är det vanligt att försöka öka hästens ättid på fler sätt än genom att dela upp fodergivan i många små mål, vilket kanske var det vanliga förr. Några trivs med fri tillgång på grovfoder medan andra använder olika typer av utfordringsrutiner eller utrustning för att den vanliga fodergivan ska ta längre tid att äta upp. I tre nya studier har forskare jämfört några strategier för att förlänga hästarnas ättid.
Som tävlingsryttare kan du inte gömma din kropp och dess former. För en del är de tighta ridbyxorna en plåga och man skulle helst inte visa sig i den typen av kläder offentligt. Det finns även en känsla av att ryttarens kroppsform i sig påverkar dressyrpoängen. Tydligt är åtminstone att vissa ryttare anses passa på flera olika hästtyper, medan andra anses med fördel hålla sig till en kraftigare häst.
Studier har visat att de senaste 30–40 åren har det blivit allt vanligare att hästar går med nosen strax bakom lodplanet, i stället för strax framför vilket är det, enligt skolboken, eftersträvansvärda. Men hur stor skillnad gör det då egentligen? Mätbar skillnad på flera faktorer, visar forskningen.
Forskningskollen tar varannan vecka upp nya rön och fakta från studier runt om i världen. Den här gången är ämnet ovanligt mörkt, för samtidigt som hästarna gör oss lyckliga och vi älskar dem så är det just det en förövare kan vända till sin fördel. Statistiken visar att våld i hemmet har en sorglig koppling till våra djur.
Vi tränar hästen och serverar den en välbalanserad foderstat, och förhoppningsvis bygger den muskler. Men det kan vara svårt att bedöma om muskelmassan verkligen ökar, eller för den delen hur mycket den minskar vid vila eller sjukdom. Man kan bli hemmablind när man ser sin häst varje dag, eller så är musklerna väl gömda under lite för mycket hull. Forskare har försökt ta fram ett system för att underlätta bedömning av muskelmassa hos hästen.
Svenska ryttare ligger i framkant när det kommer till att rida höga klasser med hästarna barfota, och svenska forskare ligger nästan lika långt fram när det kommer till att studera den oskodda hovens egenskaper. Senaste månaden har det kommit nya intressanta resultat kring hovens kemiska sammansättning.
Forskning runt om i Europa ger ett ganska samstämmigt resultat när det gäller prognosen för buköppning på grund av kolik. Det är en riskfylld operation, omkring en tredjedel av hästarna kommer aldrig hem igen, men man lär sig hela tiden mer om riskfaktorer och vad som ger ökad hans till en lyckosam rehabilitering.
Kommer ni ihåg det stora utbrottet av EHV-1 under vårtävlingarna i Spanien 2021? Tävlingsplatsen fick stängas, hästar hade svåra neurologiska symtom och vissa fick till och med avlivas. Nu kan forskarna visa vilka hästar som löpte störst risk att drabbas, och vad som skulle kunna ha gjorts för att minska eller helt förebygga utbrottet.
Bedömningssporter är svårt. Finns ens den objektiva bedömningen, annat än i teorin? En forskare från Nederländerna har analyserat domarpoängen i dressyr på elitnivå för att se om dagens system gör att internationella domare omedvetet favoriserar ekipage. Och frågan är om domarens uppgift ens är möjlig att utföra.
Kunde vi lösa gåtan med ledinflammationer så skulle en stor börda lätta från de kollektiva hästägaraxlarna. Ledinflammation, eller osteoartrit som det även heter, orsakar stora kostnader, mycket lidande och utslagning av ett stort antal hästar varje år. På senare tid har flera forskarlag försökt hitta ett enkelt sätt att tidigt upptäcka inflammationen, och det verkar som att de nu har lyckats.