»Vår målsättning är att vi inte ska behövas«
 

»Vår målsättning är att vi inte ska behövas«

Specialisten Publicerad i 1/2021

Att hästen får sina behov tillgodosedda är tyvärr inte alltid självklart. Anette Vilhelmsson, Svenska Hästars Värn, ger vanvårdade hästar en chans till ett nytt liv.

Kräver prenumeration

Denna funktion är endast för betalande prenumeranter. Om du är prenumerant behöver du logga in.

Logga in

Vilka hästar hamnar hos er?
– Vi brukar få de hästar som blir kvar, som ingen annan vill ha. Hästar som på något vis farit illa hos sin ägare blir omhändertagna av länsstyrelsen. Det är länsstyrelsens uppgift att försöka sälja djur som är i gott skick. En del hästar går inte att rädda och de avlivas, men flera kan tillfriskna. De hästar som veterinären bedömer som rehabiliteringsbara men som inte säljs hamnar hos oss. Vi är en ideell förening som varit aktiv sedan 1993.


Vilka är de vanligaste orsakerna till att en häst omhändertas?
– I huvudsak finns tre anledningar: de får varken mat eller vatten, de lämnas utomhus i en hage utan skydd eller så sköter man inte om hästens hovar. Vanvårdsanmälningarna börjar oftast trilla in på hösten och vintern. Det finns folk som lämnat sin häst på ett sommarbete och sedan inte börjat stödfodra den när gräset tar slut. Att personer stallar upp sin häst, för att sedan lämna den där utan tillsyn, är inte heller ovanligt.


Hur många hästar kommer till er varje år?
– Vanligtvis runt tio hästar om året, men det kan variera. Efter den torra sommaren 2018 blev det kaotiskt på hösten och vi fick in väldigt många hästar. Det har även ökat under pandemin. En av baksidorna med covid-19 har varit att många har blivit arbetslösa. I år har vi fått in fler anmälningar gällande hästar som blivit dumpade i hagar utan vare sig skydd, mat eller vatten. Det verkar vara ett sätt för folk att bli av med hästar som de inte har råd med. Det kostar ju även en del att avliva en häst i dag.


Ni säljer aldrig era hästar. Istället hamnar de hos akuthem eller fodervärdar. Vad ska man tänka på om man vill ta hand om en av era hästar?
– Vi vill kunna följa dem resten av deras liv för att se till att de får det bra.
De omhändertagna hästarna hamnar i föreningens uppstallningsstall eller hos akuthem för att sedan antingen stanna kvar där, eller bli utplacerade hos fodervärdar. När någon ansöker om att bli akuthem eller fodervärd gör vi alltid en kontroll på personen först, så att de inte har några ärenden hos länsstyrelsen, kronofogden eller begått brott. Att vara akutvärd kräver mycket tid och tålamod. Man måste verkligen vara redo att satsa 100 procent och ha gedigen hästkunskap. Sedan kan det bli väldigt känslosamt. Man kan göra allt rätt, och ändå kanske det inte går vägen.


Finns det några fall du aldrig glömmer?
– Jag minns speciellt ett sto som omhändertogs tillsammans med sitt föl. Tyvärr repade sig aldrig mamman, utan somnade in i akuthemvärdens knä. Fölet klarade sig däremot och fick ett riktigt fint liv. Men det var tufft att vi inte kunde rädda mamman och det är något jag aldrig glömmer.
– Sedan minns jag vårt mest kända fall, då en man band fast sin häst bakom traktorn och körde iväg. Hästen snubblade, ramlade och släpades efter traktorn ett 50-tal meter. Hela hästens ena sida var uppskrapad och vi trodde inte att han skulle överleva, men han läkte och blev 25 år. Han fick ett långt ärr över hela kroppen som visade vad han varit med om. 


Du har ett annat heltidsjobb och jobbar med hästarna på fritiden. Vad driver dig att fortsätta, även när det är tufft?
– Föreningen har räddat över 500 hästar sedan 1997. Det driver mig att se när hästar blir friska och får en chans att leva. Vår målsättning är att vi inte ska behövas, men just nu måste vi finnas.

Läsa mer premiuminnehåll?

Artikeln du läste är tillfälligt upplåst för alla.
För att få tillgång allt vårt premiuminnehåll behöver du en prenumeration.

Digital

Lås upp allt

  • Kunskapsmagasinet Hippson i brevlådan
  • Tillgång till artikeln direkt
  • Tillgång till alla tidningsartiklar på webben
  • Tillgång till ridövningsarkivet och expertsvar
  • Tillgång till digitala arkivet och alla äldre tidningsutgåvor
  • Specialpriser och fri frakt vid köp av övningsböcker
Pris per månad 1 kr Förlängs därefter månadsvis för 39 kr Välj

Pappersmagasinet + Digital

Lås upp allt + magasinet

  • Kunskapsmagasinet Hippson i brevlådan
  • Tillgång till artikeln direkt
  • Tillgång till alla tidningsartiklar på webben
  • Tillgång till ridövningsarkivet och expertsvar
  • Tillgång till digitala arkivet och alla äldre tidningsutgåvor
  • Specialpriser och fri frakt vid köp av övningsböcker
Pris per månad 59 kr Betalas 2 månader i taget Välj
Vårt bästa erbjudande: betala årsvis
Spara 313 kr genom att betala årsvis!
JUST NU 100 kr rabatt på årspriset!
395 kr (gäller endast till 2021-05-10) Betala för 12 månader på en gång Välj
Detta är en artikel ur Kunskapsmagasinet Hippson.

1/2021

I det första numret av Hippson för år 2021 besöker vi dressyrryttaren Tinne Vilhelmson Silfvén som efter 30 år i sporten har inga planer på att sakna ner. Vi går också på djupet gällande hållbarhet i stallet och åker bland annat på en inspirationsresa till en ridklubb som satsat på just hållbarhet. I vanlig ordning är utgåvan så klart full av ridövningar, experttips och inspiration för ryttare och hästägare. 


Senaste artiklarna i kategorin Specialisten

Visar: