Lena Ström jobbar som veterinär på Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), hon forskar kring hästens syn och har disputerat i ämnet. Enligt henne finns det en del som skiljer människa och häst åt när det kommer till synen.
– Hästen har till exempel sämre synskärpa. Däremot har den klart bättre mörkerseende än oss, dess syn är mer anpassad till att klara av både dagsljus och mörker, säger hon.
Hästens öga är till utformningen mycket större än människans. Pupillen kan vidga sig rejält och ögat har därför större kapacitet att ta emot och ta vara på det ljus som finns.
Precis som oss människor har hästen – i den bakre delen av ögat – en näthinna som innehåller ljuskänsliga celler, så kallade fotoreceptorer som innehåller fotopigment. När fotopigmentet träffas av ljus startar en kemisk process, nervimpulser skapas som skickas via synnerven till syncentrum i hjärnan för bearbetning och tolkning.

Tar längre tid att anpassa