Ridläraren och Grand Prix-ryttaren Malin Hansson har alltid älskat hästar. Det faktum att hon föddes utan biceps och triceps i båda armarna, och att ena benet saknar muskler nedanför knät, har inte hindrat henne från att både ta sig an problemhästar och att satsa mot eliten i dressyr.
Vi hittar Malin på Smedstad ridsportcenter utanför Linköping, där hon har arbetat som ridlärare sedan ridskolan slog upp dörrarna för två år sedan. Inne i den ljusa kafeterian är Malin i full färd med att hälla upp kaffe i två vita koppar.
– Där hittar du mjölk och socker, hojtar hon, samtidigt som hon kryssar mellan borden bort till en plats i hörnet precis under de stora fönstren.
Medan hon sippar på kaffet försöker Malin formulera vad som kännetecknar henne som ridlärare.
– Jag är nog väldigt engagerad och försöker förstärka mycket positivt, säger hon och fortsätter:
– För mig är det inspirerande att ha elever. Jag vet ju att ridlektionen är veckans höjdpunkt för många och att det är mitt jobb att leverera. Att få se en grupp på tolv häst