Eva Andersson har varit domare under många år och parallellt arbetat som tränare. Genom åren har hon sett många ekipage, både vid utsikten från C till vinkeln från sidan som tränare. Att vara domare är att ha lite av en ideell själ, att vilja ge tillbaka en del av sin erfarenhet och kunskap till sporten.
– Dömer gör du för att du kan ge ett objektivt omdöme som kan hjälpa ryttaren på vägen. Det är något du sysslar med av genuint intresse snarare än att det är ekonomiskt intressant, konstaterar Eva.
– Jag har alltid strävat efter att vara rättvis, att jag ger poäng efter förtjänst, inte för att bli populär, konstaterar hon.
Domarpositionen kan vara utsatt och många gånger är det tacksammare att vara tränare. Eva trivs i båda rollerna. Som domare kan hon förmedla vad som kan förbättras hos ett ekipage. Hur det sedan ska förbättras ligger på tränaren till ekipaget.