För drygt ett år sedan dömde jag och Lasse fyraårsfinalen i Falsterbo och nu finns han inte längre. I alla fall inte med oss här på jorden.

Lasse gav mig »den röda tråden« i det som kallas ridning, insikt och kunskap om hur häst och ryttare kommunicerar. Han kunde förklara allt och sedan envist upprepa tills alla kom till målet. Man fick känna det han hade förklarat, då förstod man varför det var så viktigt. Detta var Lasses signum, han gav aldrig upp grunderna. Tack gode Gud för det …
Om Lasse varit mattelärare hade alla förstått, alla hade tyckt att matematik var spännande! Han var fantastisk på att förklara och en mästare på liknelser »från vanliga livet«, så att även föräldrarna förstod. Inte minst papporna som annars mätte hinderhöjd för att se »hur bra« träningen hade gått.

Jag hade turen att vara en del av »gettot« i Kungsbacka med Lasse som tränare under åttio- och nittiotalet. Med elever som Royne Zetterman, Christer Reimertz,