Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Det finns ett otal filmklipp på nätet med katter som lojt iakttar någon som flyttar runt uppochner vända muggar och sen utan att blinka lägger tassen på den mugg som gömmer en munsbit. Studier har visat samma förmåga hos hundar. Den kognitiva kapacitet som krävs för att kunna följa och hitta dolda objekt utvecklas hos barn under deras första år. Genom att testa djurs kognitiva förmåga på det här sättet kan man förstå mer av hur de upplever världen, och hur man bäst kan arbeta för en god djurvälfärd. Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har, tillsammans med kollegor från Tjeckien och Tyskland, nyligen genomfört en sådan studie på hästar, ett djur som vi älskar men som vi här får konstatera inte var bäst i klassen.  

Gömd men stilla 
Forskarna använde 39 privatägda islandshästar i studien. De var mellan tre och 25 år, och följaktligen också i olika stadier av träning och med olika erfarenheter. Hästarna lärdes att när de nuddade en svart liten box med nosen så fick de godis. Boxen flyttades runt och när varje häst hade fått kläm på hur godisleveranserna fungerade gick man vidare till nästa steg i studien.  
Första experimentet handlade om att välja. Den lilla svarta boxen placerades framför hästarna, antingen till höger eller till vänster. Man satte sedan dit två vita muggar, en över den svarta boxen och en på motstående sida, och så skulle hästen köra godistricket igen. Här gick det ganska bra för de flesta av hästarna, 27 av 39 lyckades bättre än om de hade valt helt slumpmässigt.  
Vid experiment två höjdes svårighetsgraden något. Man bytte sida på den svarta boxen innan man täckte den med en vit mugg. Det här var svårt för många hästar att följa, bara åtta lyckades bättre än slumpen.

Hästtrolleri 
Slutligen kom då testet där det gäller att kunna tänka ut vad som händer utan att man ser det. Den svarta lilla boxen placerades på ena sidan framför hästen. Två vita muggar placerades ut, varav den ena täckte den svarta boxen. Sedan flyttade man de vita muggarna så att de bytte plats, utan att den svarta boxen syntes. Det här klarade ingen häst. Faktiskt så gick det på gruppnivå något sämre än om hästarna hade valt slumpmässigt, vilket tyder på att de ofta valde den placering där de senast sett den svarta boxen. Forskarna såg inga skillnader som berodde på kön, ålder, träningsnivå eller liknande. Däremot såg de att hästar som lyckades sämre hade högre puls. Allt eftersom svårighetsgraden ökade såg man också fler beteenden som tydde på frustration.

Onödig förmåga 
Forskarna skriver i sin slutsats att hästar verkar ha lätt för att komma ihåg var någonting finns, även om de inte längre ser det. Däremot verkar förmågan att kunna följa objekt som försvinner ur sikte inte ha varit relevant under hästens utveckling. Forskarna menar att det kan ha att göra med att hästen har utvecklats på öppna ytor, och att förmågan att räkna ut var ett rovdjur dyker upp härnäst förmodligen har varit mer relevant för djur som lever i skogsområden. Att inte kunna räkna ut var någon som försvann bakom ett hörn kan dyka upp igen kan göra att den domesticerade hästen reagerar på ett sätt som vi människor uppfattar som ologiskt eller överdrivet, vi tycker ju att det var självklart vad som skulle hända. ”Det är viktigt att vara medveten om och kommunicera kring både förmågor, men naturligtvis även oförmågor, hos hästar, för att säkerställa välfärd och en säker träningsmiljö för både hästar och människor”, skriver forskarna. 

Referens: 
Rørvang MV, Nicová K, Sassner H & Nawroth C. 2021. Horses’ (Equus caballus) Ability to  solve Visible but Not Invisible Displacement Tasks Is Associated With Frustration Behavior and Heart Rate. Front. Behav. Neurosci. 15:792035. doi: 10.3389/fnbeh.2021.792035 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com