Här kommer några av förra helgens rundor. Mina fina hästar som jag är så glad för!

LORDS 140 klass från i lördags. Felfri!!! Tyvärr om man får säga så, så kom vi precis utanför placering. LORD var så värd en rosett för den rundan tycker jag! Det som var extra kul med den här felfria rundan är att vi nu har kvalat till svår hoppning. För att få rida 145 klasser och högre måste man göra minst två felfria 140 klasser innan, det har vi nu! Så vi får se när det blir en debut i svår klass. Det ska stämma med väder och vind, bra tävlingsplats osv. Jag har inte bråttom, det känns bara så skönt att vara klar för det nu så kan jag planera i lugn och ro. Vill göra några 140 rundor till innan det är dags.

LORDS 140 silverfinal. Första stora finalen som han hoppat. Det kändes väldigt bra och rivningen var på en distans där man kunde välja sju korta språng in i kombinationen eller sex fram. Jag valde att göra sex språng, det kändes bra. En orutinsrivning och väldigt synd samtidigt som jag är så otroligt nöjd över hur han hoppar hela banan. Trekombinationen går som en dans! Känns att han är redo för större uppgifter. Vilken häst!

CASH FLOWs 130 runda från i lördags. Felfri och kom trea, jätteroligt!!!

LOVELYs 125 klass, segerundan från i fredags! Ett bra avslut på ett dygn som innehöll både glädje, sorg och kaos!

Nu var det ett tag sedan jag bloggade och det har hänt mycket de sista veckorna. Jag vet knappt vad jag ska börja med, det får nog bli i Frankrike och champagne, där vi varit på semester över valborgshelgen.
 
Vi flög dit tidigt torsdag morgon och landade i Paris. Hyrde bil och bilade ut till landskapet Champagne där vi sedan bodde i ett hus, gick på champagneprovningar, besökte flera champagnehus och åkte runt i landskapet. Det är så vackert!
 
Sista natten sov vi på ett slott, med en riktig vallgrav runt om och på kvällen åt vi en åttarättersmiddag!!! En helt fantastisk semester med mycket skratt, kortspel, god mat, champagne och minnen för livet!
 

Slottet som vi bodde på!
  
Hemma igen och hästarna kändes jättefina att rida efter en lugn helg för dem med uteritter och longering. Trimmade dressyr i början av förra veckan, hoppade på onsdagen. Till helgen var det sedan tävling och det började för oss på torsdagen då Malin tävlade CELVIN och DUKAT. Det gick mer än bra om man kan säga så?!!! I första klassen blev det seger med DUKAT och en andraplats med CELVIN!!!! I 110 klassen var CELVIN felfri och de kom på en niondeplats och fick pris igen!!!
  

  
Jag tävlade fredag, lördag och söndag. Fredagen började med sämsta tänkbara uppladdning då jag fick veta att en av mina närmaste vänner hastigt gått bort. Natten till fredagen sov jag inte mycket, det var så mycket tårar och sorg, jag visste inte om jag skulle orka samla ihop mig och åka på tävling. Samtidigt ville jag tävla och få tankarna på nåt annat även om det är svårt. Stod i badrummet och grät innan vi åkte och bestämde mig för att jo, min vän ville att jag skulle göra det! Så vi åkte.
  
Tävlingen började med en 135-klass som jag hoppade med LORD. Han var laddad och petade ner två bommar, en bra runda för övrigt.
LILL-LADY var nästa på tur, hon startade en 110-klass. Andra tävlingen för året, första på Sundbyholm och hon var riktigt skötsam tills vi skulle över startlinjen. Då brallade hon iväg så det fick bli en volt innan första hindret över startlinjen! Ett nedslag på banan sen, så det blev lite fel i protokollet för en brall, ett nedslag och tidsfel. Det var ju inte så tokigt med tanke på vad som hände sen...
  
När vi skulle lasta om i lastbilen så sliter sig LADY, jag tappar henne och hon blir skrämd och skenar i panik över hela tävlingsplatsen och försvinner iväg!!! Jag står vid lastbilen och vill inte förstå vad som just hände, vilken skräck-tänk om hon springer på någon i den farten, eller går omkull, eller blir påkörd....många tankar och skräckbilder for genom mitt huvud när vi sprang efter henne.
Hon försvann ut genom en grind i staketet och var sen borta! Vi visste inte åt vilket håll vi skulle springa! Det kom en bil som vi stoppade och bilen hade mött en häst i full galopp och de kunde peka åt vilket håll hon drog. Så vi sprang åt det hållet, såg inte ett spår av henne!
Det kom sedan en travkusk körandes med sin häst mot oss, han saktade in och vi frågade om han hade sett en skenade häst?
Jo, det hade han och hon var uppe vid hans gård en bit bort, infångad. Så han erbjöd mig skjuts på sulkyn så jag hoppade upp och åkte med. Vilken galen känsla!
  
Där var LADY, helt oskadd dessutom, inte ens ett skrapsår men uppjagad och stirrig!
Det tog en stund innan jag fick på longerlinan ordentligt och vi kunde börja gå tillbaka mot tävlingsplatsen. Då kom jag på att min klass som jag skulle hoppa med CASH FLOW och LOVELY hade börjat för tio minuter sedan och jag förmodligen inte skulle hinna till min start med CASH.
- Jo, om vi springer så kanske vi hinner säger Malin, det är tjugofem kvar innan dig!
- Nej, aldrig i livet, jag springer inte en meter till för då spyr jag säger jag, helt slut! Vi har ju inte ens besiktigat hästarna. (ni kan ju tänka er stressen)
Så Malin får upp telefonen och vi ringer överdomaren och förklarar läget, så jag får flytta ner min start och komma när jag är klar.
När jag går tillbaka med LADY så tänker jag att det här var som en lottovinst att hästen är hel och oskadd och ingen annan kom till skada. Det är inga små krafter när en häst skenar i panik.
  
Vi gör i ordning CASH FLOW, jag gör mig klar och så rider jag ner mot banan. Då hör vi i högtalarna: Nästa start skulle vara nummer trettiosju, Therese Nyman, men hon kommer senare när hon fångat in sin häst! Alltså jisses, då kunde jag inte hålla mig för skratt mitt i allt!
Det gick bra med CASH FLOW, jag laddade om och hoppade 125 klassen, ett nedslag i omhoppningen var godkänt. Hon var fin.
  
LOVELY var nästan sist ut i klassen, som nummer etthundrasju. Jag värmde upp, hoppade fram och när jag stod utanför insläppet och väntade på min tur så kände jag hur det drog ihop sig i tävlingsnerven och jag tänkte att nu går jag in och sätter en riktig runda och gör ett bra av slut på det här kaotiska dygnet! När jag galopperade mot första hindret tänkte jag på min vän som gått bort och tänkte att den här starten är för min vän! Så red jag, hästen hoppade perfekt och vi VANN!!!!!! Jag gjorde det!!!
  
Förstå vilken känslostorm av total glädje och total sorg och smärta på samma gång, jag är i chock fortfarande.
  

  
På lördagen började mina klasser på eftermiddagen. Så hästarna reds hemma, unghästarna jobbades och LORD var jag ute och galopperade på fälten så han fick göra av med lite energi. Det var ganska rofyllt att galoppera runt där och hinna reflektera över allt som hänt. En bra uppladdning helt enkelt, för LORD och jag startade 140-klassen och satte en klockren felfri runda på kvällen!!!! Helt fantastiskt!

CASH FLOW var inte sämre, hon nollade 130 klassen och kom trea!!!! LOVELY hoppade med ett nedslag. Alla tre hästarna kvalade till final på söndagen efter deras fina resultat fredag och lördag.
  

 
Söndag och vi började dagen hemma med att jobba unghästarna och rida de andra hästarna och de som skulle tävla på eftermiddagen. Någon skrev och frågade hur många timmar mitt dygn har, och det undrar jag också ibland! Vi åkte till tävlingen vid lunch och LORDS 140-final var första av mina finaler.
Han kändes helt fantastisk på banan och vi hoppade runt med ett nedslag. Det var LORDS första stora final och det var en mastig bana med många svårigheter. Jag är så lycklig över min fina häst och hans utveckling! Det är svårt att beskriva.
  

  
Sen var det 130-final och det var inte heller så lätt bana, det ska vara svårt i en final. CASH FLOW var fin och vi var felfria fram till trekombinationen som var näst sista hindret. Hon hoppade felfritt över A och B hindret men fick för långt fram på ett galoppsprång till C-hindret och hur jag än försökte hjälpa henne så gick det inte. Hon gjorde ett om tramp och rev det, jag kom i otakt med henne och slog i min käke i hennes nacke så jag såg stjärnor och planeter!!! Satt kvar men saktade av och trodde att jag skulle få lov att hoppa om hela kombinationen. Fortsätt sa domaren och jag valde då att hoppa första hindret istället och utgå, det var iallafall kört, bättre att hoppa ett lätt hinder. Hon hoppade det utan att tveka så det kändes skönt. Det kändes däremot inte så bra i mitt huvud. (Det är ganska ömt idag också.)
LOVELY var sist ut i finalen och det gick bra. Hennes första stora final och vi kom i mål med två nedslag.
 
Idag är det måndag och snart tisdag. Jag är helt slut efter allt som hänt de sista dagarna. Lycklig över fina resultat men samtidigt känner jag mig tyngd, nästan kvävd ibland. Det är sorg och lycka blandat om vart annat.
  

  
Jag på en kulle på en sten i champagne!
Ta vara på varje dag, uppskatta det som finns här och nu. Familj och vänner, det som betyder något, för imorgon kan det vara försent.