Saras vardag
DEC
21
2021

Hej Kan med glädje meddela att rubriken gäller mig och ingen häst. Dagen efter mitt förra inlägg, för drygt sju veckor sedan, skadade jag mitt vänstra knä. Samma knä som jag skadat tidigare (drog av mitt främre korsband och en liten bit av menisken 2016 och opererade inte). Det har fungerat bra och jag har levt som vanligt, men nu blev det ett ordentligt vridningsmoment i knät och knäskålen hoppade ur led (givetvis var detta hästrelaterat, vad annars ;)). Åkte direkt till akuten och gjorde slätröntgen där allt såg bra ut. Fick remiss till magnetröntgen och fysio. När jag skadade mitt knä sist gjorde det så klart redigt ont, men det blev ändå successivt bättre hela tiden, men nu har det stått still. Därför har jag inte velat blogga, för jag har velat invänta svar så jag kan berätta exakt vad som är fel.

De sa först att väntetiden för magnetröntgen skulle vara cirka fyra veckor, men det slutade med sex veckor. Sist fick jag vänta tre månader, så detta var snabbare än jag hoppats på i alla fall. Fick tid hos fysio efter två veckor. Pratade med en jag känner och förklarade mina "symptom" och hon tyckte det lät som att menisken var i kläm då jag inte blev bättre. Föreslog detta för fysio innan han skulle undersöka mig.

Han klämde, kände, slet och drog i benet. Han tyckte att det ändå kändes stabilt och han trodde inte menisken var i kläm då han menade på att jag skulle flyga i taket av smärta av det han gjorde. Sa att jag har en väldigt högsmärttröskel, men han var ändå skeptisk. Han trodde att det var svullnad inne i knät som tog emot och gjorde att jag inte kunde räta på det. Däremot var han 100% säker på att ligamenten på insidan knät som håller knäskålen på plats var helt sönderslitna, men att de opererar man sällan utan de brukar läka av sig själv på cirka 6-8 veckor.

Min fysio var toppen och jätteengagerade och höll koll på när jag fick remissen till magnetröntgen. Direkt när han såg att jag hade fått tiden så bokade han in mig hos en ortoped några dagar senare för att gå igenom svaren från MR.

Så lördag den 11 december var det dags för magnetröntgen. I kallelsen stod det att de jobbade extra denna lördag för att korta ner köerna. Han som tog hand om mig på MR var också toppen. Jag hade ju gjort det en gång innan och tycker inte att det är obehagligt. 20 minuter och sedan var det klart. Hur smidigt som helst.

Torsdag den 16 december var det dags att träffa läkaren och få veta domen. För mig fanns det två mardrömsscenarion och ett drömscenario.

Mardrömsscenario 1:
Att det endast skulle vara dessa ligament runt knäskålen som var trasiga som ska läka av sig själva och att rehab skulle göra det bättre. När det blivit så himla lite bättre på sju veckor så känns det som att det skulle ta år av rehab för att bli som förut.

Mardrömsscenario 2:
Att det skulle vara heltrasigt där inne så det skulle krävas mängder med operationer och ta hur lång tid som helst att bli bra.

Drömscenario:
Att menisken är i kläm och att de "bara får den ur kläm".

Kommer in till läkaren och vet ni vad han meddelar mig? Att menisken är trasig OCH I KLÄM. Jag grät av lycka. Mamma var med mig och hon sa att läkaren först såg alldeles förskräckt ut, som att han hade meddelat mig något alldeles fruktansvärt, men jag förklarade att jag grät av lättnad och glädje.

Han sa att detta måste opereras (titthålsoperation). Jag tänkte att väntetiden är säkert jättelång och frågade vad han trodde. Nej nej, detta måste göras snart säger han, så här kan jag inte gå längre. Funderade på om jag skulle kunna ha sådan tur att få göra detta i början på januari. Han säger nej nej igen, detta måste vi göra nästa vecka, nu är det brådis. Pratar med operationskoordinatorn och får tid på ONSDAG! VILKET ÄR IMORGON I SKRIVANDE STUND!

Börjar lipa igen och en sköterska kommer in i rummet. Hon tittar med medlidande blick på mig och frågar om jag har mycket ont. Återigen säger jag att det är glädjetårar. Äntligen ska detta bli bra och snart ska jag kunna rida igen (hoppas jag verkligen).

Idag har jag varit på ortopedimottagningen och tagit covidtest, och det visade som tur var negativt. När jag kom hem gjorde jag min första descutanskrubb och ska göra en till ikväll och en imorgon bitti. Ska infinna mig imorgon kl 9:30 för att påbörja förberedelserna. Jag är såååå taggad och hoppas verkligen att operationen blir av (kan bli uppskjutet om någon kommer in akut t.ex.)

Så vad ska läkaren göra imorgon? Det vet vi inte exakt än. Först och främst ska de ju fixa så att menisken inte ligger i kläm, men vad som händer sedan är ett beslut de får ta där och då. Läkaren sa nämligen att på magnetröntgen ser man att menisken är ordentligt trasig, så han vet inte om det kommer gå att laga den eller om den måste tas bort, det ser de först när de går in. Jag sa att jag litar 100% på dem och att de får göra vad de tror blir bäst.

Vi pratade även om mitt korsband och han sa att eftersom jag levt utan det i fem år och det har gått bra så behöver jag inte ta något beslut om det nu. Skulle jag vilja operera det så är det ändå inget de gör samtidigt som det de ska göra imorgon, utan det skulle ändå få bli i ett senare skede. Men han sa att jag får känna efter och det är bara att säga till om jag skulle uppleva instabilitet, men både han och fysio tycker ändå att det är bra stabilitet, så det känns positivt.

Och hästarna då? Mamma har fått hålla igång Marco åt mig och Lovisa har fått hålla igång Bill. När det blev världens snöoväder passade vi på att ge dem lite vintervila, men annars är de igång. Och lilleman Cooper har fått åka till fälttävlansryttaren Frida Andersén för fortsatt utbildning och det går jättebra! Han har varit där några veckor nu och häromdagen la Frida ut en film hur hon galopperade på ett fält med Cooper och hoppade över en stock! Är det en framtid fälttävlanshäst tro? Han har trots allt fina gångarter :)

Ha en riktigt fin jul nu allihopa så hörs vi av efter operationen och förhoppningsvis är jag tillbaka i sadeln snart igen, redo för 2022!



Bill längtar efter hoppning och tävling igen <3


Instagram: aamaziingsara


Läst 30707 ggr Kommentarer Kommentera

Hej! För två veckor sedan var vi i Lidköping med Bill på meeting. Det var första gången han fick åka själv på meeting. Hade tänkt ta med Marco också, men det hade redan hunnit bli fullt när jag skulle anmäla honom. Det är en populär tävling och helt klart en av mina favorittävlingar inomhus. De brukar ha ett meeting på våren och ett på hösten och jag försöker alltid åka på båda då det är så bra tävlingar och dessutom är staden Lidköping så himla mysig.

Vi hoppade 120cm på fredagen, 120cm på lördagen och 125cm på söndagen. På fredagen gjorde han en superfin runda och var felfri och placerad. Hade en toppenkänsla och det var en av hans bästa rundor någonsin! Så roligt!
På lördagen hoppade han också jättefint, men när vi hade två hinder kvar i omhoppningen schabblade jag bort det. Typiskt! Blev väl lite för ivrig helt enkelt ;) Men han hoppade fint!
På söndagen däremot kändes han lite trött i både kropp och knopp och fick tre nedslag. Inga grova rivningar, men den där extra lilla snärten saknades helt enkelt. Han är ju inte van vid meeting och att hoppa tre dagar på raken, så vi får helt enkelt träna upp hoppkondisen i vinter :) Men överlag väldigt nöjd med helgen och han skötte sig fint!




Förra veckan åkte jag på öppen bana med Marco hos Lerbergs Equestrian eftersom han inte fick åka med på tävlingen. Det var en bana inspirerad från ett av kvalen på Breeders :) Marco kändes jättefin och lugn!





I söndags red jag Cooper i paddocken. Hade tömkört honom dagen innan över upphöjda bommar på volt, så tänkte vi skulle ta oss an det med mig på ryggen. Hade även travbommar på marken på rakt spår, två galoppbommar med studs och även en studs på lägsta kuben med två bommar. Tänkte att jag i galoppen skulle galoppera över de två bommarna som låg på backen, men innan jag visste ordet av så hade han tagit studsen. Inte med mening alltså, haha! Hade studsen innanför spåret, och när vi skulle galoppera förbi på spåret så trängde han in då det var något utanför paddocken han tittade på. Då var studsen "i vägen" så då tog han den glatt. Roliga lille häst! Det gick i alla fall toppen med de upphöjda travbommarna på volt. Märks tydligt att vänster är hans lätta varv och höger är svårare. Där vill han gärna ställa sig utåt, så att trava över bommarna på volten var jättebra.





I torsdags kväll hopptränade jag både Marco och Bill för Lennart (filmer på Instagram). Hade en väldigt bra övning på böjt spår där man först hoppade en oxer, sedan tre galoppsprång fram till en kub och sedan tre galoppsprång på böjt spår in i en kombination. Hoppade även åt andra hållet också. Inte det enklaste! Viktigt att planera tempo och väg och för mig att inte släppa kontakten över kuben. Rolig övning och vi avslutade med att hoppa en liten bana. Både Marco och Bill hoppade fint! :)



Bill med sin rosett i Lidköping :)







Uteritt med Marco :)





Bill på vetcheck hos Hästklinik Florian Lackner där han fick MVG :)



Marco <3



Vivi på Svensk Hästrehab var hemma i torsdags och gav Marco och Hedda djupvågsbehandling :)


Läst 52877 ggr Kommentarer Kommentera

Hej! Som jag skrev i förra inlägget så blev tävlingen i Helsingborg inställd, men Borås hade tävling samma helg, så då åkte jag dit med Bill både lördag och söndag och hoppade 120cm båda dagarna. Första dagen var han lite spänd och "vaksam" och jag fick inte riktigt fram honom som vanligt. Det blev två nedslag och han hoppade inte igenom kroppen lika bra som vanligt då det kändes som att han fokuserade mer på väggarna och saker runtomkring, men inte så konstigt när det var första starten inomhus kände jag :) Dag två var stor skillnad och han hoppade mycket bättre! Fortfarande något spänd, men som sagt mycket bättre och jag var nöjd med rundan! Han sprang på sidan på ett räcke som han fick för sig var farligt, men annars bra runda :)




Efter tävlingen både på lördagen och söndagen red jag Cooper i paddocken en liten stund. Båda dagarna satt jag upp utanför stallet och det gick jättebra!
Första dagen tränade jag styrning och galoppfattningar. Har gjort tre serpentiner över medellinjen när jag har tömkört, så nu testade vi det när jag satt på och det förstod han fint och följde bra. Sedan behöver vi träna på galoppfattningarna. Han fattar (än så länge) ALLTID rätt galopp, men ibland fattar han inte för hjälpen utan det tar lite tid, vilket inte är så konstigt med tanke på hur lite riden han är. Så varje ridpass försöker vi göra fem fattningar i varje varv. Så fattar galopp och sedan kanske vi galopperar ett halvt till ett varv för att sedan bryta av och göra en ny fattning. Använder rösten mycket när jag longerar och tömkör, och det hjälper till när jag sitter på också :)




Dag två hade jag lagt ut bommar i paddocken som Hippson hade tipsat om. En evighetsövning för rakriktning. Så roligt! Det märks att han tycker det är kul när det händer grejer hela tiden. Och väldigt kul när vi skulle vända över ridbanan första gången, mellan två bommar, över en bom och sedan mellan två bommar igen. Då var det lite halvvingligt och han visste inte riktigt hur han skulle gå, men nästa gång vi vände över visste han precis, så det känns ändå som att han har väldigt lätt för sig (bara jag visar rätt, no pressure) och Nina har även sagt det när vi har tömkört att han förstår snabbt vad han ska göra :) Kul!




Tre dagar senare red jag honom igen och hade kvar den här övningen i paddocken så då passade vi på att göra den igen och även lägga upp bommen på medellinjen på en liten kub så att han fick trava över den upphöjd. Tränade sedan även på galoppfattningarna och att svänga in i bomkorridoren och över bommarna som då blev som studs. Så himla duktig!!



Förra veckan hopptränade jag med Bill för Amanda. Jättebra träning där vi bland annat hoppade en oxer och sedan galopperade på böjt spår ner till en studs och där man fick rida lite fram och hästarna sedan fick träna på att backa av och hålla koll på benen över studsen. Eftersom Per hade varit hos oss samma dag och skott alla hästar ville jag inte ta Marco på träningen, men vi lät hindren stå kvar i manegen och två dagar senare åkte jag dit med honom och gjorde samma övningar. Han kändes jättefin och han kan ju gärna bli lite snabb över kuber och ibland då missa med bakbenen, så tänkte att det här kommer bli riktigt nyttigt för honom att hoppa oxern och sedan flyta på ner till kuben och inte "fuska" och lägga in ett extra steg för att hjälpa honom, utan nu får han hålla koll på benen själv. Det roliga var att han hade stenkoll och var inte i och tallade på kuberna någon gång. Så himla kul!





Förra veckan blev det även premiär för skutt över vattenmattorna för mig och Cooper!!! Kändes helt fantastiskt! Jag har ju haft vattenmattorna (har en lite smalare och en normalbred) när vi har löshoppat honom och jag har även haft dem utslängda i paddocken när jag har longerat och tömkört bara för att han direkt från start inte ska tycka att det är några konstigheter. Så nu hade jag lagt en vattenmatta på varje långsida och efter att jag hade ridit en liten stund och kände att styrning och framåtbjudning fungerade så testade vi oss på att skutta över dem och det gick toppen! Det var ett lyckorus utan dess like som gick genom kroppen <3





Den här veckan var det träning för Nina Fox Stark i måndags på Herreds Gård. Jag har ju tömkört Cooper för henne några gånger nu, vilket varit jättebra, och den här gången tog jag med Cooper och även Bill. Inte för att tömköra Bill, utan för att rida markarbete för henne. Superkul! Vi började tömköra Cooper och han utvecklas verkligen för varje gång. Nina kommer var tredje vecka och varje gång går han bara bättre och bättre, vilket är så roligt! Hon frågade till och med om jag hade bytt bett på honom då han var så lugn i munnen nu, men nej, vi har samma tredelade som alltid :) Sedan red jag Bill och det gick också jättebra, så nästa gång tar jag båda två igen!




På träning för Nina på Herreds Gård :)




Lite hoppning med Marco för några veckor sedan borta på KRK :)



Bill redo för inomhuspremiär i Borås :)



Nöjd Cooper efter ett lyckat ridpass :)



Åkte till Vivi på Svensk Hästrehab en dag med både Marco och Cooper. Båda två fick djupvågsbehandling och Marco gick även på vattenbandet. Passade även på att mäta Cooper när vi var där. Vi mätte honom någon gång innan betet och då var han 160cm i mankhöjd. Nu var han 162cm. Får gärna växa lite till ;)



Var på öppen bana med Marco och Bill på Lerbergs Equestrian för ca två veckor sedan. Båda hoppade fint!





Rökigt när Per är och varmskor :)



Fina Marco <3


Läst 59569 ggr Kommentarer Kommentera

Hej! I söndags åkte jag bort till Kungsbacka för lite hoppning med Marco och Bill. Byggde upp en studs och två enkelhinder. Var ju ett tag sedan Marco hoppade, så han var supertaggad och tyckte det var jättekul!

I tisdags kom Nina Fox Stark hit för att hålla tömkörningslektion för Cooper och mig :) Har tömkört honom ett par gånger nu efter betet och det har inte varit helt lätt. I början av passen har han varit ganska tjafsig i munnen och inte riktigt velat ta stöd, men sedan när jag har jobbat honom ett tag har det släppt och han har tuggat på bettet och varit nöjd.

På lektionen däremot gick det toppen från start! Cooper var verkligen jätteduktig och det var så roligt! Är verkligen toppen att få sådan proffshjälp som går bredvid hela tiden och förklarar på ett bra sätt. Nina tyckte att han såg fin ut i kroppen och att han var lättlärd. Vi introducerade skänkelvikning för honom och de två första gångerna gick han mest vägen, men nästa gång flyttade han sig fint och förstod vad jag menade. Jättekul! Nina kommer var tredje vecka, så nästa gång ska jag tömköra Cooper igen men även rida för henne på Bill. Spännande!



Löshoppning med Cooper i förra veckan :)

Igår skulle vi egentligen åkt till Helsingborg med Bill för att tävla. Skulle tävla fredag, lördag och söndag så vi skulle åkt ner igår eftermiddag. På förmiddagen fick vi meddelande om att tävlingarna blev inställda då de hade haft en sjuk häst på anläggningen :( Tråkigt, var så taggad på att åka iväg på meeting, men så kan det bli. Åkte och hopptränade på kvällen för Lennart och Bill kändes fin. Har efteranmält till en annan tävling i helgen. Ska bli kul att starta inomhussäsongen nu :)



Rakade Bill i början på veckan. Ska ta Marco någon dag också, men det är verkligen sååå tråkigt tycker jag. Tar sådan tid :P

Idag åkte jag bort till KRK igen med Marco och hoppade i stora paddocken. Så himla härligt och han är verkligen laddad. Längtar till det blir tävling igen :) När vi kom hem tränade jag uppsittning på Cooper. Som jag skrev i förra inlägget har jag ridit på honom en gång sedan han kom hem från betet, och då satt jag upp på stallgången och red upp till paddocken, som jag gjorde hela tiden i våras. Dock märktes det att han blivit lite större ändå, för det var inte lika lätt att rida ut ur stallet som innan betet. Det gick bra, men kändes lite trångt, så vill inte göra det igen just in case något händer och han blir rädd. Så nu måste vi helt enkelt träna uppsittning utanför vår trygga zon om det ska bli någon ridning! Så idag gjorde vi så att jag satt upp och av på honom inne i stallet tre gånger för att känna av läget, och allt gick toppen. Tog ut honom ur stallet och ställde upp honom framför Marcos hage där det är en grind och sedan trådar på sidorna, så det ändå blev lite inramning. Lovisa stod med slickeburken som han smaskade på och jag kunde sitta upp utan problem. Otroligt skönt! <3



På träning för Lennart igår. Lägg märke till kepsen! Pensionär. Dock har Bill och jag sagt att han absolut inte får gå i pension :)


Läst 66934 ggr Kommentarer Kommentera

Hej! För snart två veckor sedan hämtade vi hem Cooper från betet :) Han var där i drygt två månader och gottade sig med andra unghästar. Har tömkört honom några gånger sedan han kom hem, ridit på honom en gång samt löshoppat (film på Instagram - aamaziingsara). Blir spännande att se hur utvecklingen går den här hösten. Han är fortfarande högre bak, så hoppas han bygger på lite mer fram snart.



Han kom ihåg det där med att åka transport i alla fall. Kunde lasta honom själv när vi hämtade honom :)





Bill är glad att ha sin brorsa hemma igen så han kan bossa runt och busa med honom <3


Bill och jag har varit på två tävlingar sedan förra inlägget. Först var vi i Hermanstorp och hoppade 120cm. Då hoppade han fantastiskt fint och kändes superbra! Var en tidshoppning och jag vågade svänga lite snävt med honom och kände att han var med i alla svängar. Det blev en felfri runda och vi kom fyra!!









Helgen efter var det sista utomhustävlingen för i år, på vår hemmaplan Kungsbacka ridklubb. Då hoppade vi både 120cm och 125cm. Även här kändes han jättefin i 120cm och hoppade återigen en felfri runda och blev placerad. Så roligt!!




I 125cm gjorde han också en toppenrunda men han smet faktiskt på sidan på första hindret!! Vet inte vad han fick för sig där, men kände när jag vände upp mot ettan att han inte var med mig och bara flöt ut i svängen. Sedan hoppade han som sagt jättefint, petade ner uthoppet ur kombinationen men känslan var riktigt bra. Tidigare har han ju hoppat så stort och väldigt mycket uppåt, vilket så klart gör det jobbigt för både honom och mig. Jag har försökt supporta honom ordentligt fram men utan att det ska bli forcerat, vilket inte alltid är lätt. Men nu de senaste tävlingarna har han varit mycket mer avslappnad i sin hoppning och hoppat mer normala språng, så jag hoppas utvecklingen fortsätter åt det hållet! :)




Nu har det varit mycket fokus på Bill det senaste. Marco har känts fantastisk hela året och hoppat jättefint, men för ett tag sedan fick jag en känsla när jag red i paddocken att han inte var helt som vanligt. Bokade in en tid hos veterinären för att kolla upp honom men då var han hur fräsch som helst!! Men eftersom han har ett dåligt ben med en gammal skada så gav vi honom en boost med vita blodkroppar. Det har han inte fått sedan i mars förra året, så gjorde honom gott :)



Trim i manegen häromdagen :)

Förra veckan tog jag Hedda på banhoppningsträning för Amanda. Har hoppat henne lite hemma, studs och serier, för att hålla igång och för att hon tycker det är så himla roligt. Nu fick hon åka och hoppa fina hinder och hon tyckte det var huuur kul som helst! Bara lågt och för skojs skull. Pensionärshoppning <3






Läst 47218 ggr Kommentarer Kommentera
AUG
27
2021

Hej! Nu var det ett tag sedan sist och det har hänt lite grejer senaste veckorna. Var och tävlade i Lilla Edet med lille Bill, samma dag som det skulle avgöras i laghoppningen i OS. Gud så dramatiskt. Mamma och jag satt i bilen på väg till tävlingen när sändningen började och lyssnade på radion. Vi kom precis fram när det var Henriks tur och satte på i mobilen så vi kunde titta. Hann även titta på Malins runda innan det var dags för mig att gå och besiktiga Bill och sedan börja rida fram. Var så nervös för våra svenska stjärnor att jag inte ens kommer ihåg vad jag själv pysslade med. Ville bara få min egna tävling överstökad så jag inte skulle missa Peders runda, haha! Det är ju trots allt inte varje dag det är OS-final och guldet är inom räckhåll.

Hoppade min runda med Bill på 120cm och han gjorde en jättefin och felfri runda! :) Travade av honom och precis lagom till jag skulle sitta av var det Peders tur! Märktes att alla på tävlingsplatsen tittade och när han rev sista hindret vrålade alla NEEEJJJ!!! När Penelope sedan red bort sig och det skulle bli omhoppning om guldet så kunde vi så klart inte åka hem utan stannade kvar så att vi kunde titta på mobilen. Har nog aldrig varit så nervös och när det sedan stod klart att Sverige vann grät jag av lycka. Blir tårögd bara jag tänker tillbaka på det. De var verkligen BÄST hela vägen igenom och nu blev det GULD!




Var sedan och tävlade med lille Bill inne på Åby denna helgen och då var det också dramatiskt. Hoppade 120cm på lördagen och Bill kändes fin på framhoppningen. Var extremt mycket fel på banan, jättemånga hästar som stannade och folk flög av höger och vänster. Främst var det hinder nummer två och fyra som ställde till det. Bill hoppade toppen över de fyra första hindren, så då tänkte jag att det här går ju fin fint. Skulle jag inte ha tänkt, för efter det gick det verkligen utför! På hinder fem ser jag framåtläget och driver på honom. Här brukar han i vanliga fall svara fram bra och inte ha något problem med att ta av lite stort, men han var inte alls med mig och rev i princip hela hindret. Hoppade sedan sex och sju fint men på hinder åtta, nästa kombination, så gör han samma sak på B-hindret. Känner på A-hindret att han tappar fokus och inte är med mig fram, så istället för ett galoppsprång så klämmer den här jättehästen in två och river självklart hela räcket ut. Hoppar sedan nio och tio fint och river sista hindret, men river det "normalt". Kände mig väldigt förvånad efter den rundan då han aldrig gjort så innan, men någon gång ska väl vara den första att mosa ner lite hinder också ;) 

Lennart var där och såg eländet så var skönt att diskutera lite med honom efteråt och istället för att hoppa 125cm på söndagen ändrade vi till 120cm igen. Då skulle det bli ännu mer drama!

Hoppade fram och han kändes fin. Mer fokuserad än dagen innan. Går in på banan och Bill hoppar bra! På hinder fyra, utsprånget ur första kombinationen, hoppar han till lite och jag känner i landningen att jag är alldeles sned i sadeln. På den korta sträckan mellan hinder fyra och fem rusar tankarna i huvudet. Glömde jag spänna sadelgjorden? Har sadeln nu åkt på sned? Nej, jag är 100% säker på att jag spände den. Tittar ner på sadeln och mycket riktigt ligger den mitt över honom. Fattar ingenting, men nu är nästa hinder här så det är bara att klamra sig fast, för något är det ju som är fel med utrustningen, och då är kanske inte Bill den roligaste hästen att sitta på ;)

Fortsätter hoppa och jag börjar förstå att något hänt med stiglädret på högersidan. Min fot är fortfarande i stigbygeln, men lädret är jättelångt och mitt ben liksom bara hänger på sidan, vilket förklarar varför jag kände mig sned. På hinder 11 smäller det till och stiglädret går av helt, så stigbygeln hänger och slänger på stackars Bill. Har sista hindret kvar, en kombination, så smackar på och tar ett rejält mantag. Tänker att har jag klamrat mig fast så här långt så får jag klara två hinder till, hoppas bara han inte blir störd av den där jäkla stigbygeln nu. Det gick toppen och Bill tog oss felfritt i mål och det slutade till och med med en fjärdeplats!! Helt otroligt! :)

Och ja, det var alltså stiglädret som gick sönder. Köpte dessa stigläder nya 30 april, och använder inte ens den sadeln varje dag, så det var minst sagt ett måndagsexemplar. Åkte förbi butiken på vägen hem och personalen var också chockade över hållbarheten och självklart fick jag ett par nya. Så nu hoppas jag att de håller lite längre ;)








Läst 52517 ggr Kommentarer Kommentera
JUL
23
2021

Hej! För tre veckor sedan var vi på meeting i Mantorp med Marco, Bill och Ratzia. Det var på Mantorp Hästarena och det var toppenbra. Hade ett eget litet stall med tre boxar, uppbindningsplats med dusch och massor av utrymme. Så himla lyxigt! :)



Bill hoppade 120cm första dagen och gjorde det jättefint med en felfri runda och blev 3:a! Hoppade "normala" språng och kändes avspänd. Så är målet att alltid ha honom, men det är inte det lättaste. Andra dagen gick han 125cm och då blev han tyvärr spänd på framhoppningen så då blev det att han hoppade för stora språng, mer upp än fram. Men han kämpade på så himla bra inne på banan ändå! Kom helt galet in i första kombinationen. Klarade A-hindret trots omtramp, men då var det omöjligt att hoppa B-hindret, så fick helt enkelt styra på igen och då gick det utan problem :)










Foto: Pernilla Hägg

Marco hoppade 135cm första dagen och var dunderladdad. Reagerade mycket på ljud och kändes som en exploderande bomb, hehe. Det blev tre räcken ner då han helt enkelt var för ivrig, men annars kändes hans hoppning riktigt bra och jag hoppades att han skulle lugna ner sig lite.



Foto: Pernilla Hägg

Det gjorde han och dag två hoppade han 140cm bedömning A:0. Första 140cm sedan september för oss och det var en mastig bana. Var till och med en mur med på 150cm. Han hoppade helt magiskt med ett nedslag och jag kunde inte vara nöjdare. Han kändes superfin!






Foton: Pernilla Hägg

Hoppade 140cm sista dagen också, som var bedömning A:0+A:0 med totalfel. Även här hoppade han toppenbra! Var felfria i grunden och i omhoppningen fick vi ett stopp där vi tappade galoppen helt i svängen upp till en oxer. Resten kändes så himla bra! <3






Foton: Pernilla Hägg

Ratzia däremot gick det inte alls bra med. Detta var tredje tävlingen sedan vi fick börja tävla igen och även denna gång blev det flera rivningar, så nu bokade vi en tid hos veterinären. Vet ju att man inte alltid kan vara på topp, men när man river flera hinder tre tävlingar på raken, vilket hon inte brukar, då är det nog något som inte stämmer. Så vi fick en tid redan på måndagen hos veterinären och nu är hon behandlad båda fram. Faktiskt första gången i hennes 13-åriga liv hon blir behandlad. Hon har skrittat sedan behandlingen och nästa vecka är det återbesök.

Sedan tävlingen i Mantorp har Bill, Hedda och Marco gått i skogen och Bill har även gått en dressyrlektion och förra veckan blev det hoppträning för Lennart. Marco gick en trimlektion denna veckan för Amanda. Han var så besviken när han såg alla hinder i paddocken och sedan bara fick trava och galoppera över bommar på marken, haha.

I måndags var Marco hos Vivi på Svensk Hästrehab och fick djupvågsbehandling samt gick på vattenbandet. Och förra veckan var Thiago hemma och gjorde den årliga tandkollen på Marco, Bill och Hedda. Han tog Ratzia några veckor innan.



Läst 55023 ggr Kommentarer Kommentera
JUN
28
2021

Hej! I måndags och tisdags förra veckan blev det tävling inne på Åby med Marco och Ratzia. Hoppade 7-star 130cm båda dagarna och på måndagen var det bedömning A:0+A:0 två faser och på tisdagen A:0. Marco var helt fantastisk och Ratzia var total katastrof!

Marco kändes superbra båda dagarna och hoppade jättefint! Han var felfri och placerad båda dagarna och kvalade till finalen på onsdagen, men min plan var hela tiden att bara hoppa måndagen och tisdagen så avstod att hoppa den. Var så härligt att han var så lugn och uppmärksam. På första tävlingen efter det långa coronauppehållet (i Halmstad för tre veckor sedan) var han ju otroligt taggad och stark, nu däremot var han en helt annan häst. Superkul! :)














Härliga bilder fotade av Falkenbergs Foto :)

Ratzia och jag var dock inte alls i form! Jag har hoppat henne på ett kombinationsbett länge (och på hackamore lite från och till), men när jag hoppade henne själv för cirka två veckor sedan var hon väldigt irriterad på bettet, så veckan innan tävlingen testade jag Bills bett på träningen för Amanda. Kändes helt okej, så tänkte att jag provar det på tävlingen. På måndagen rev vi två hinder och hon låg på väldigt mycket i handen och var framtung för mig. Tog det ändå på tisdagen igen, men det var samma sak där och när vi hade rivit fyra hinder lyfte jag handen och tackade för oss. Kontaktade vår duktiga hästtandis och han kom redan samma dag. Det var ändå dags för tandkoll nu för alla hästar, men det visade sig att Ratzia hade jättemycket vassa kanter. Mycket mer än vad hon hade sist för kappt ett år sedan och han sa att så här mycket ska det inte bli. Stackaren! Säkerligen en bidragande faktor. Skönt att det är fixat nu :) Så får vi se om det går bättre nästa gång vi hoppar!

Eftersom 130cm var lägsta klassen på måndagen och tisdagen när jag kunde vara med och tävla så fick Bill inte hänga med. Däremot fick han åka på Amandaträning på onsdagen och det var kanonkul! Vi hade lite övningar där hästarna fick jobba med hindret samt hinder ur sväng och sedan böjt spår in till en serie bommar på marken så man var tvungen att planera sin ridning ordentligt. Bill kändes jättefin och lydig, så det var kul :)





I måndags efter tävlingen gav jag Cooper ett redigt sommarbad, sedan körde jag honom till hans uppfödare Eva för att släppa ut honom på bete. Han stod som ett ljus i transporten hela vägen. Nu ska han vara där till slutet på augusti/början på september och bara äta gott och ha det kul med de andra. Han går med en till treåring och två tvååringar. Den ena tvååringen visade lite attityd när Cooper kom in i hagen, men det tog inte lång tid innan Cooper satte honom på plats. Han är nog allt lite kaxig ;)



Lille långöra <3 Ska bli spännande att se om han växer till sig något under sommaren. HOPPAS!





Utsläppt på bete <3


I onsdags kom Vivi från Svensk Hästrehab och gick över alla hästarna hemma med djupvåg och massage. En gång i månaden är hon här och ser till att hästarna får en härlig stund :)



Instagram: aamaziingsara


Läst 60358 ggr Kommentarer Kommentera
JUN
20
2021

Hej! Nu har Cooper vilat i cirka två veckor och bara gått i gräshage här hemma och även gått ute på nätterna. Bill har fått vara barnvakt och hålla honom sällskap :) Imorgon däremot ska jag köra honom till hans uppfödare så ska vi släppa honom på riktigt bete. Blir härligt för honom. Väl värt sommarlov efter en mycket bra vår. Så glad att det lossnade efter en väldigt tuff vinter. Hoppas bara han inte glömmer bort allt till han kommer hem efter betet, hehe.



En sista skogspromenad för två veckor sedan :)



Marco på hoppträning för Lennart förra veckan :)


Förra veckan fick Marco hoppträna för Lennart utomhus och denna veckan blev det banhoppningsträning inomhus för både Amanda och Lennart. Hoppade först Marco och Ratzia för Amanda ena dagen och sedan samma bana med Bill dagen efter för Lennart. Kändes bra! :) Snart tävling igen och har även planerat in lite meeting. Ska bli så kul!




Har varit fantastiskt sommarväder de senaste veckorna och det har blivit mycket uteritter. Långa skritturer och mycket galopp i backarna. Hoppas det håller i sig, allt blir så mycket roligare när det är fint väder :)


Läst 53170 ggr Kommentarer Kommentera

Hej! Äntligen öppnades det upp för alla att tävla igen :) Vi åkte till Halmstad i lördags, vilket blev första tävlingen sedan oktober. Vi har tränat på hela tiden under tävlingsstoppet och hästarna har känts i fin form, dock blev det ändå en väldigt ringrostig start på den här säsongen. Bill gick 120cm, Ratzia 120 och 130cm och Marco 130cm.

Bill har varit så lugn och foglig på träningarna så jag hade nog förträngt hur han kan vara på tävling, hehe. Han levde life och visade diverse konster på framhoppningen. Inne på banan låg han på rätt mycket, men var ändå mer fokuserad på mig än på allt omkring. Blev en tåfjutt på ett räcke och jag var väldigt nöjd med honom! :)

Ratzia och jag hade verkligen en dålig dag. Först i 120cm var hon jättepigg och springig och tog ner tre bommar. Tänkte att det var nog bra att hon fick gå den klassen först så skulle hon nog vara bättre till 130cm. Tji fick jag. Eller egentligen var hon bättre i 130cm, men på slutet gick musten ur henne helt. Hon var så himla fin och med i alla svängar, men på slutet av banan var det som sagt som att all energi tog slut och fyra bommar trillade. Trist!

Marco var laddad till tusen och låg på som bara den. Han hoppade verkligen jättefint, men två bommar ner där jag kunde ridit mycket bättre. Med facit i hand skulle jag nog låtit honom gå på lite mer och inte försökt hålla i honom så mycket, men det är lätt att vara efterklok :)

Nu ser vi framemot att komma igång med tävlandet igen!

Guldstjärnan i helgen gick till lille Cooper :) Gjorde vårt sista uppsuttna ridpass igår och han var så duktig. Galoppfattningarna kom så mycket lättare och vi tog till och med ett litet skutt över ett kryss i galopp! Kan knappt fatta det. I april kändes det som en omöjlighet att sitta upp och nu har vi flera gånger ridit i alla gångarter, travat över bommar och små kryss och styrningen fungerar ändå rätt bra :)

Nu ska vi bara gå lite promenader innan beteshagen är klar och det är dags för ett välförtjänt sommarlov!





Förra veckan var vi på sista tömkörningen med Cooper för Nina Fox Stark. Han var så duktig och han fick även agera modell då Nina hade en fotograf och filmare med sig. Har varit otroligt roligt att vara med på tömkörningskurs och till hösten ser jag framemot att åka med honom igen :)



Den här bilden tog Ninas fotograf :)




Världens bäste hovslagare Per var hemma förra veckan och fixade nya skor på alla hästarna, förutom på Cooper då som bara verkades :)



Han är verkligen social den här lille killen. Lämnar de andra hästarna i hagen för att komma och prata. Känns fantastiskt att vi fått så fin relation och skapat förtroende till varandra <3



Vädret har varit galet bra de senaste två veckorna och man ska inte klaga, men oj vad varmt det har varit! Marco låg och sov i sin utebox i princip hela dagen igår. Så trött, lille gubben. Skönt för honom att ha sin utebox så han kan gå in och sova på dagarna och sedan gå ut på kvällarna/nätterna när det är svalare :)



Bill :)



Inte ett tecken i ansiktet, men så himla söt med sin uppsyn :)



Ratzia på hoppträning för två veckor sedan. Då var hon i storform, hoppas vi hittar tillbaka dit till nästa tävling :)



Pussar från Kaxxi <3



Hedda och Ratzia på uteritt :)


Fler videos på Instagram - aamaziingsara :)


Läst 53971 ggr Kommentarer Kommentera

Här får du följa Sara Ekmans vardag. Det är hästar, resor och allt däremellan.



Maila Sara

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare


Arkiv



Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.